Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 41 - Plaster i livsmedelsindustrin, av S Hähnel - Nya metoder - Kättingmatta mot lastglidning på remtransportörer, av BoJ - Bestämning av syre genom aktiveringsanalys, av SHl - Vakuumbehandling av smält stål, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ringar. Man har tänkt sig att använda hård
polyvinylklorid, men den kan knappast tåla
anpressningstrycket vid användning av
tappnings* och förslutningsmaskiner, avsedda för
glasflaskor. Folier kan kanske användas men
har inte genomprovats.
Backar för transport av flaskor har gjorts av
polyeten i Tyskland, men de är ganska dyra,
och en omläggning från trä till plast blir
mycket dyrbar. SHl
nya metoder
Kättingmatta mot lastglidning
på remtransportörer
Lastens tendens att glida eller rulla på remmen vid
Iransport med lutande remtransportörer söker man
avhjälpa med någon form av medbringare. En
annan, principiellt ny metod är att använda en
kät-tingmatta liggande på godssträngen (fig. 1).
Metoden, som utvecklats av en tysk firma,
innebär att man låter en ändlös kättingmatta röra sig
med hjälp av en särskild remtransportör, liggande i
ett plan ovanför transportplanet, samt därvid ger
kättingmattans underpart möjlighet att täcka över
det transporterade godset. Kättingmattan gör det
möjligt att låta stora stycken transporteras
tillsammans med fint material, varför någon siktning eller
sortering av godset ej är nödvändig. Kättingmattans
Fig. 1. Kättingmattans underpart ligger pä
transportremmens godssträng.
tyngd ökar friktionen mellan godset och remmen,
och dess drift bidrar med ca 40 "/o av det
erforderliga effektbeloppet för godstransporten (Mining
Journal 30 sept. 1960 s. 359). BoJ
Bestämning av syre genom aktiveringsanalys
Vanligen erhålls halten syre i organiska föreningar
som rest vid bestämning av kol, väte och kväve
eller genom pyrolys av provet i kvävgasström och
bestämning av erhållen koloxid. Dessa metoder
fordrar lång tid, och man har därför vid ett amerikanskt
företag utarbetat en metod för syrebestämning
genom aktiveringsanalys, vilken tillåter serieanalyser
med 2 min mellanrum. Vidare är metoden
ickeförstörande och kan användas på material som inte
kan pyrolyseras.
För aktiveringen används en
Cockcroft-Walton-accelerator för positiva joner i vilken dessa ges ca
400 keV energi. Jonstrålen fokuseras
elektromagnetiskt på ett mål av ZrTä och reagerar härvid med
tritium till neutroner och /-partiklar. De förra sänds
ut från målet med 14,1 MeV energi och reagerar
med syret i provet till protoner, a-partiklar,
neutroner och radioisotopen kväve-16. Den sistnämndas
ß- och /-strålning, som mäts med en
scintillations-detektor, utgör ett mått på provets syrehalt.
Kväve-16:s halveringstid är bara 7,3 s, varför
provet behöver bestrålas bara 1 min för att dess
aktivitet skall nå maximum. Den korta halveringstiden
gör emellertid också att strålningsmätningen måste
göras mycket kort tid efter bestrålningen för att
metoden inte skall bli alltför okänslig. Detta
problem har man löst genom att placera provet i en
polyetenbåt som med tryckluft blåses från
strålkällan genom ett i två räta vinklar böjt polyetenrör
till scintillationsdetektorn. Transporttiden, som
registreras automatiskt, är mindre än 0,5 s.
Med denna metod erhålls enligt uppgift en
repro-ducerbarhet av resultaten på 3 "/o och en känslighet
av 28 mg/kg för prov på 1 g vid ett neutronflöde
på 1010 neutroner per sekund. Metoden är nästan
specifik för syre, bara fluor och bor kan verka
störande; lyckligtvis förekommer dessa grundämnen
mycket sällan i prov vilkas syrehalt skall
bestämmas (Chemical & Engineering News 11 april 1960
s. 58). SHl
Vakuumbehandling av smält stål
Under de senaste tio åren har man alltmer
intresserat sig för vakuummetoder inom metallurgin (Tekn.
T. 1949 s. 299; 1952 s. 1052; 1955 s. 956), och under
de senaste fem åren har de börjat användas i
industriell skala för avgasning av stål (Tekn. T. 1956
s. 1092). En sådan process, som har utarbetats av
Dortmund-Hörder Hüttenunion i Tyskland, är nu i
drift i flera stålverk, och en anläggning byggs bl.a.
i USA.
Den stålsmälta som skall avgasas tas i en vanlig
tappningsskänk och transporteras till
vakuuman-läggningen. Där sugs en del av smältan in i
vakuumkärlet genom att detta sänkes, varefter det
avgasade stålet för varje gång släpps tillbaka i
skänken (fig. 1).
Den amerikanska anläggningen får ett vakuumkärl
med 4,6 m största diameter och 4,5 m höjd.
Infodringen blir av magnesit (93 %> MgO, 3 °/o CaO).
Sugröret. som har 625 mm inre diameter, kläs med
eldfast material både in- och utvändigt. Kärlet kan
höjas och sänkas hydrauliskt ca 1,8 m med en
hastighet av ca 6 m/min. Normalt utnyttjas en
höjdskillnad på ca 0,6 m.
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 40 J]]]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>