- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
1141

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 41 - Experimentångpanna för oljeeldning, av Torsten Widell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Experimentångpanna
för oljeeldning

621.18 : 662.94

Ångkraftteknikens utveckling mot liöga
ångtryck och höga ångtemperaturer och den
samtidiga tendensen att höja
ångpanneverkningsgraden genom sänkning av de aygående
rökgasernas temperatur har särskilt vid
oljeeldning medfört vissa problem. De mest svårlösta
frågorna är att bemästra
högtemperaturbelägg-ningar och korrosion i överhettare samt
låg-temperaturkorrosion i luftförvärmare.

För att i full driftskala kunna studera dessa
frågor och även andra som rör oljeeldning har
British Petroleum Company vid sitt
raffinaderi på Isle of Grain i Kent uppfört en
experimentångpanna, som invigdes den 27 september
1960.

Ångpannan, fig. 1, är beräknad för ångflödet
9 t/h vid trycket 24 bar och temperaturen
650° C. Det är en specialkonstruerad
vattenrörpanna med naturlig cirkulation, med en
vattendom och en ångdom. Pannan är utrustad
med ekonomiser och luftförvärmare samt med

anordningar för återföring av rökgaser till
eldstaden.

Matarvattnet till pannan utgörs av destillat
som erhålles från raffinaderiets ångcentral.
Den överhettade ångan från experimentpannan
kan inte användas direkt i produktionen, utan
trycket måste först reduceras till 11,4 bar och
temperaturen sänkas till 230° C. Det härigenom
erhållna ångflödet blir maximalt ca 14 t/h.

Eldstaden har tak och sidväggar vattenkylda.
Rökgaserna från eldstaden leds in i tre skilda
kanaler, den mellersta innehållande
ångalst-rande värmeytor och de båda yttre
innehållande överhettare. För att kunna jämföra olika
överhettartypers egenskaper har man gjort den
ena överhettaren med hängande vertikala
tuber och försett den andra med horisontala
tuber. Varje överhettare är beräknad för att ge
50 % av ångmängden temperaturen 650"C i
utloppet. Högtemperaturdelen av överhettarna,
som är av austenitiskt 18/12-stål, är kopplade
i medström med rökgaserna, och
lågtempera-turdelarna av vanligt kolstål är kopplade i
motström. Tuberna har 38 mm ytterdiameter, och
delningen är 76 mm. Överhettarnas ytterväggar
är av tegel och av en speciell konstruktion som
underlättar inspektion, rengöring och byte av
tuber.

Gasflödet fördelas med spjäll i önskade
proportioner på de tre gaskanalerna, och de
utgående gaserna leds till en gemensam tubsats
av horisontala tuber. Den efter tubsatsen
placerade ekonomisern av kamflänstyp är av

Fig. 1. Experiment ångpanna för oljeeldningsundersökningar; 1 luftintag, 2 luftfläkt, 3 varmluftstrumma, 4 brännare, 5 eldstad,
6 tubsats, 7 ångdom, 8 hängande överhettare, 9 horisontal överhettare, 10 spjäll för reglering av ångtemperatur, 11 bakre tubsats,
12 ekonomiser av kamflänsrör, 13 tubluftförvärmare, 14 luftförvärmare av kamflänsrör, 15 rökgaskanal, 16 rökgasåterföring.

TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 41 H33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/1167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free