Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 41 - Nybyggen - Rekordstort bananfartyg från Eriksberg, av N Lll - VTOL-flygplanet Short SC.1, av OLj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. VTOL- och
svävflygplanet
Short SC.l.
rig överladdad, tvåtakt enkelverkande
Eriksberg-B&W dieselmotor om 10 000 hk axeleffekt. Farten är
kontrakterad till 19V4 knop med bananlast,
motsvarande ca 5 000 tdw på ett beräknat djupgående av
22’—6" (6,86 m). NLll
VTOL-flygplanet Short SC.l
Vid Farnborough-utställningen 1960 blev
uppvisningen med Short SC.l en av de få tekniska
nyheterna. Short Brothers & Harland Ltd, som
utvecklat detta forskningsflygplan, är en av de fyra
kvarvarande, enskilda flygplanstillverkarna i
Storbritannien.
SC.l är ett turbojetdrivet, deltavingat
VTOL-flyg-plan, utrustat med fem turbojetmotorer, Rolls Royce
RB 108. Flygplanet kan lyfta och landa vertikalt
med horisontell kroppsattityd, och kan övergå till
vingburen horisontalflykt med betydligt högre
un-derljudsfart än en helikopter. Fyra av motorerna
är monterade vertikalt mitt i kroppen med
luftintagen på dess översida. De ombesörjer strållyft vid
start ocli landning. Den femte motorn är monterad
horisontellt i bakkroppen och svarar för framdrif-
Fig. 2. Short SC.l i svävning.
ten vid normal, vingburen flygning. Vid övergång
från svävning till planflykt utnyttjas en begränsad
svängbarhet hos motorerna för att åstadkomma en
lätt kontrollerbar framdrift. De kan även lutas på
ett sådant sätt, att flygplanet kan röra sig baklänges
i svävning eller för att ge bromsverkan vid landning.
Short SC.l är ett ensitsigt, ganska litet flygplan
med relativt stor kroppsdiameter, vilket beror på de
utrymmeskrävande lyftmotorerna med tillhörande
luftintag, fig. 1. Planets huvuddata är:
längd ........................................... 7,4 m
spännvidd ...................................... 7,2 m
vingyta ......................................... 22,8 m2
startvikt ........................................ 3 650 kg
vingbelastning .................................. 160 kg/m2
statisk motordrivkralt per motor .............. 970 kp
maximal strållyltkraft .......................... 3 880 kp
Flygplanet har flygprovats under ca fyra år. Det
visades för första gången offentligt i övergång från
svävning till planflykt vid årets
Farnborough-utställ-ning. Vid utställningen 1959 råkade nyklippt gräs
sugas in i motorerna och skada dessa samt
därigenom stoppa de då planerade demonstrationerna av
planet i svävning.
Flyguppvisningen blev övertygande. Flygplanet
startade från en 0,5 m hög stålplattform, som placerats
på rullbanan för att hindra överhettning av betongen
vid fullt pådrag av lyftmotorerna. Planet lyfte
vertikalt till ca 10 m höjd, fig. 2, varefter föraren
genomförde vändning ett helt varv och svävning på stället.
Planet lättade på ca 20 s, varpå det övergick till
planflykt på konstant höjd (ca 15 m) under snabb
acceleration till vingburen flygning med inemot 500
km/h hastighet. Övergången från svävning till
ving-flygning föreföll gå mycket mjukt och under perfekt
kontroll på önskad höjd. Detsamma gällde
övergången från planflykt till vertikal landning på
betongbanan.
Short SC.l är utrustat med ett konventionellt
manöversystem (handspak och roderpedaler), som
påverkar dels styrorganen för svävning, bestående av
fyra tryckluftstrålar, dels de konventionella rodren.
Strålstyrningen sker genom ett svängbart munstycke
i kroppsnosen och ett i stjärten, vilka ger
girkontroll. Stigningskontroll erhålles med samma
munstycken genom drivkraftsvariation. Rollkontroll
erhålles genom att undersidan av vardera vingspetsen
är försedd med ett strålmunstycke. Dessa, som har
drivkraftsreglering genom ventiler av ögonlockstyp,
manövreras av säkerhetsskäl med dubbla,
hydrauliska servomotorer, vilka kan anordnas för antingen
manuell styrning eller styrning med autopilot. Den
sistnämnda uppges medge automatisk övergång från
sväv- till vinglyftregimen. Lyftmotorpådraget består
av en höj- och sänkbar spak. En spak finns även
för lyftvektorlulningen.
Landningstekniken för ett VTOL-flygplan kräver
ett landställ med god fjädringsförmåga. Short SC.l
har därför utrustats med mycket långa stötdämpare,
som har ungefär dubbla den normala hopfjädringen.
Svävflygning med lyftmotorer av turbojettyp
innebär hög bränsleförbrukning, och man beräknar att
en start eller landning med SC.l normalt får ta en
minut. De nu installerade motorerna har
lyftvikts-kvoten 8:1, men Rolls-Royce har redan fått fram en
ny motortyp, som uppnått kvoten 10:1, och man
förutser inom en nära framtid motorer med
lyft-viktskvoten 20:1. Detta kommer att möjliggöra
över-ljudsprestanda för avancerade VTOL-flygplan,
utformade enligt samma grundprincip som Short SC.l
(Flight 10 juni 1960 s. 793—799; Aviation Week 12
sept. 1960 s. 27—28; Aeroplane 9 sept. 1960 s. 354,
366—368). OLj
TEKNIS*. TIDSKRIFT 19(50 H. 40 1143
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
