Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 42 - Järngjutgods i konstruktioner, av Bertil Thyberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och svetsningsavdelningar på jämförbar
teknisk nivå.
Ett fall av något annorlunda karaktär ur
amerikansk praktik5 utgör armen på detaljen i fig.
1. Den svetsade detaljen byggs upp av sju olika
förtillverkade delar av stål. Den kan ersättas
med en del gjuten i stål. Den rena
tillverkningskostnaden var för svetsalternativet 146 kr.
och för stålgjutgodset 155 kr. En noggrannare
kostnadsanalys avslöjade emellertid att genom
övergång till gjutgods eliminerades icke
mindre än 128 olika operationer gällande inköp,
lagring, materialhantering, maskinbearbetning
och kontroll. Det torde inte råda någon tvekan
att dessa indirekta kostnader i längden gör
stålgjutgodsalternativet till det mera lönsamma.
Trots de för gjutgodset positiva data, som
speciellt tabellerna 1 och 2 visar, är det utan
tvekan så, att åtskilliga detaljer lagts över från
gjutning till svetsning. Speciellt var så fallet i
svetsningens industriella barndom för några
decennier sedan. Svetsningsförkämparna har
också genom en föredömligt upplagd
upplysningsverksamhet och propaganda sörjt för att
konstruktörerna blivit väl förtrogna med
svetsningen och dess möjligheter och som en följd
härav gjort "svetsningsvänliga" konstruktioner.
På gjuterisidan har hittills åtskilligt
försummats i detta avseende. Det är därför inte alls
ovanligt att en konstruktör inför en
nykonstruktion från början tänker i svets, trots att
det äldre utförandet var i gjutgods. Han tänker
nog inte då på de högvärdigare grå gjutjärn
(SIS 0120, 0125, 0130 och 0135), som
gjuterierna i dag lärt sig tillverka och tillverka
träffsäkert3. Är han inte nöjd med segheten hos
dessa material kan han få nya typer
högvärdigt aducerjärn4’5 eller också gjutjärn med
sfärisk grafit, segjärn0’7.
I sammanhanget bör nog påpekas att en
fullgod gjuten produkt till lägsta kostnad endast
uppnås, om gjuterierna får en
"gjutningsvän-lig" konstruktion att arbeta med.
Gjutgods kontra smide
För ett par år sedan ordnade Mekanförbundet
en kontaktkonferens med temat "Gjuterierna
inför morgondagen". Där framförde Volvos
materialexpert Olle Liedholm ett anförande
över problemet gjutgods kontra smide, sett med
en biltillverkares ögon. En del av hans
synpunkter, i viss mån kompletterade med mina
egna tankegångar, kan här andragas.
Kostnader
I jämförelse med smitt stål ställer sig vanligt
grått gjutjärn billigare. Denna skillnad till
gjut-godsets fördel är ofta speciellt markant vid
korta serier. Där måste i smidesalternativet de
vanligen höga kostnaderna för hejarverktyget
slås ut på ett litet antal detaljer. I fråga om
gjutet utförande däremot kan för en liten serie
en relativt billig trämodell vara till fyllest,
vilket naturligtvis inverkar förmånligt på det
"gjutna" priset. Mera diskutabel blir den kost-
Fig. 1. Arm av
ståt, t.v. svetsad
av sju delar,
t.h. gjuten.
nadsmässiga rangordningen, när hållfastheten
hos vanligt grått gjutjärn inte förslår, utan man
tvingas tillgripa aducerjärn, segjärn eller
gjutstål, som representerar högre material- och
värmebehandlingspriser.
Hållfasthetsegenskaper
Jämföres vanligt grått gjutjärn med smitt stål,
tabell 3, så ser situationen ganska oförmånlig
ut, om man ser på brottgränsvärdena. För
statisk hållfasthetsberäkning intresserar dock
sträckgränsen mer och i fråga om denna
egenskap hävdar sig gjutjärnen avgjort bättre. I
tabellen har materialen inordnats i
vertikalkolumner efter sina sträckgränsvärden. Är det
däremot fråga om utmattningspåkänningar
måste man tänka sig en förskjutning av
gråjärnen neråt, eftersom brottgränsen då är en
riktigare jämförelsebas. Hänsyn bör dock även
tas till gjutjärnens betydligt mindre
anvisningskänslighet och bättre dämpningsförmåga.
En utmärkt kombination av god hållfasthet
och seghet erbjuder de nya högvärdiga
aducer-järnskvaliteterna och de olika
segjärnskvalite-terna, tabell 3. Visserligen ligger inte segheten,
här karakteriserad av förlängningsvärdena, på
stålets höga nivå. Det är dock befogat ifråga-
Tabell 3. Hållfasthetsegenskaper (minimivärden) hos gjutna
material och smitt stål; as sträckgräns i kp/mm", aB dragbrottgräns
i kp/mm", 8 brottöjning i %
Grått gjutjärn
Stål som smide . .
Aducerjärn
Segjärn
Gjutstål
SIS 0115 0120 0125 0130 0135 0140
Os 13 18 23 28 33 38
oB 15 20 25 30 35 40
8 0,9 0,7 0,6 0,, 5 0,4 0,3
SIS 1350-1 1550-1 1650-1 1672-3
0,15 «/o C 0,35 o/o 0,45 «/o Seghärdat
Os 20 25 29 36
°B 37 50 60 60
8 27 22 18 18
Ferrit Ferrit + Perlit Perlit Kornig
perlit perlit
Os 19 23 27 30 38
°B 35 45 50 53 63
8 10 7 6 60 5
Ferrit Ferrit Ferrit + Perlit
perlit
Os 25 28 35 38
°B 38 42 50 52
8 17 12 7 5
SIS 1305 1505 1606
0,18 "/o C 0,30 °/o C 0,50 »/o C
Os 22 25 30
°B 41 50 65
8 25 18 10
1150 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
