- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
1152

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 42 - Järngjutgods i konstruktioner, av Bertil Thyberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ford i England håller ännu fast vid sitt
snabb-aducergods. De tyska Fordfabrikerna0 har även
infört skalformade segjärnsaxlar med en
utomordentligt elegant och ändamålsenlig
formgivning, fig. 4.

I jämförelse med smitt stål har segjärn något
lägre elasticitetsmodul. Den anges till 17 000—
19 000 kp/mm2 mot 21 500 kp/mm2 för stål.
Vid samma böj- eller vridningsbelastning blir
deformationen hos axeln omvänt proportionell
mot elasticitetsmodulen. Skulle man därför
utan omkonstruktion gå över från smidd
vevaxel i stål till en gjuten i segjärn skulle
påkänningarna på lagringarna i blocket kraftigt
öka. Man bör därför kompensera detta genom
en omkonstruktion, där man utnyttjar de
förbättrade möjligheter, som gjutningen ger till
ändamålsenligare formgivning.

För att kompensera den lägre
elasticitetsmodulen måste axelns yttermått ökas. Det inre
partiet av axeln, kärnan, som ur
hållfasthetssynpunkt är relativt värdelöst, kan i stället tas
bort. Man utför den hålad, vilket dels medför
viktbesparing, dels ger möjlighet att ordna
effektiv smörjning. I den tyska vevaxeln, fig. 4,
har man även direkt gjutit in oljekanaler.
Bilden ger också ett begrepp om den ur
utmattningssynpunkt förnämliga formgivning, som
gjutningen möjliggör. Vid smitt utförande är
man därvidlag betydligt mer bunden.

Formas vevaxlarna i skal, kan fin yta och
goda toleranser innehållas. Arbetsmånen kan
pressas avsevärt i jämförelse med smitt
utförande10, tabell 5. Det gäller här två typer
V8-vevaxlar till Pontiac-bilar, där man i minskad
arbetsmån vunnit avsevärt. Vid full produktion
innebär övergång till gjutjärn att man slipper
arbeta bort ungefär 8 t material per dag, eller
2 000 t/år. I kostnadshänseende måste detta
vara väsentligt. Dessutom erhålles i båda
fallen en lättare vevaxel i gjutet utförande.
Viktbesparingen är 1,8 och 2,3 kg för de två
axlarna, vilket speciellt för en bil måste vara
betydelsefullt vid bedömningen.

Gjutgodskonstruktioner

Det finns många exempel på
konstruktionsdetaljer, där det visat sig fördelaktigt, av
kostnadsskäl eller av andra orsaker, att använda
gjutgods. Några dylika skall här framdragas
och diskuteras.

Ett cylinderblock för en bil, fig. 5, får
illustrera ett fall, där gjutning väl är den enda
tänkbara tillverkningsmetoden. Grått gjutjärn —
sandgjutning är den avgjort vanligaste
kombinationen. Lättmetall — kokillgjutning, t.o.m.
pressgjutning förekommer även. Det grå
gjutjärnet erbjuder dock med sin utmärkta
slitstyrka (fasta foder i detta fall) och sina
överlägsna dämpningsegenskaper ett mycket
svårslaget alternativ.

För en arm till en symaskin, fig. 6, hävdar sig
grått gjutjärn även utmärkt. Även lättmetall
används för denna detalj. Gjutjärnet har dock
en bättre dämpningsförmåga, vilket ger en tys-

Fig. A. Gjuten
vevaxel till
bensinmotor.

tare gång åt maskinen. Elasticitetsmodulen för
gjutjärn ligger dessutom på en förmånligare,
högre nivå.

När det gäller användning av material med
högre hållfasthet och speciellt större seghet än
vad de grå gjutjärnen erbjuder, kan det här
räcka att framhålla det stora antal detaljer av
aducerjärn, segjärn och gjutstål, som ingår i
en modern lastbil. Det gäller fram- och
bak-hjulsnav, differentialhus m.fl. påkända detaljer,
där gjutgods klarar sig fint i striden med
konkurrenterna.

Gjutgodsets kvalitet

Skall gjutning på allvar kunna konkurrera med
svetsning och smide är det underförstått, att
det krävs kvalitetsgjutgods. Vad innebär då
gjutgods av kvalitet? Gjutgods av jämn och
tillförlitlig kvalitet vore ett bättre uttryck för
vad man eftersträvar.
Hållfasthetsegenskaperna skall vara goda, när så fordras, men
framför allt jämna. Måttnoggrannheten och
ytfin-heten skall vara på toppen. För gjutna ämnen,
som skall underkastas skärande bearbetning,
skall bearbetbarheten vara bästa tänkbara för
hållfasthetsklassen i fråga.

Kvalitet i detta sammanhang innebär med
andra ord minimal spridning i egenskaper.
Detta erhålles endast genom en förnuftigt
upplagd kvalitetskontroll. De kostnader man på
detta sätt lägger ner i början av
tillverkningskedjan får gjutgodsköparen i normala fall igen
många gånger om, exempelvis genom minskad
kassation och minskad verktygsslitning i sina

Tabell 5. Viktuppgifter för vevaxlar till bensinmotor (General
Motors)

Axel- Smidd i stål Gjuten i segjärn Materialbesparing

typ med gjutgods ge-

nom minskad
arbetsmån

Ämnes- Färdig Bort- Ämnes- Färdig Bort-

vikt vikt arbetat vikt vikt arbetat
kg kg kg kg kg kg kg
1 34,5 26,3 8,2 29,0 24,5 4,5 3,7
2 37,2 27,7 9,5 32,3 25,4 6,9 2,6

TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 40 J]]]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/1178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free