Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 42 - Säkerhetsventiler för ånga och gaser, av Thure Wilhelmsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så att man får höga lyfthöjder utan alltför
stora tryckstegringar. Flera lösningar har
framkommit, men endast de viktigare redovisas här.
Den enklaste anordningen består av en
krag-formad diameterökning D1 på käglan, fig. 3.
Denna krage ges sådan diameter och
utformning så att önskad kägelkraftkurva erhålles.
Detta orsakas av att det utströmmande mediet
träffar kragen och ger denna en tillskottskraft.
För en liten tryckändring p2—p1 får man hög
lyfthöjd ho. Man utnyttjar denna utformning
till flödesberoende ventiler ("relief-ventiler).
Käglan ställer in sig på den lyfthöjd som krävs
just av det aktuella flödet.
Andra utföranden, strävande efter samma
verkan, finns även och en av dem är
Ricliards-son-konstruktionen. Den ser i stort sett ut som
den föregående men är kompletterad med en
ställbar invändigt konformad ring
(precisions-ring), fig. 4. Man kan genom förställning av
denna ring ändra kägelkraftkurvans form och
därmed även nedblåsningens och lyfthöjdens
storlek. Denna konstruktion används vid
direktöppnande säkerhetsventiler
("pop"-venti-ler). Vid dessa ventiler är kägelkraftkurvans
form sådan att omedelbart efter öppning
erhålles en överskottskraft vilken slungar käglan
direkt upp till fullyft, fig. 5. Kägelkraftkurvan
Fig. 2. Kraftdiagram för viktbelastad
säkerhetsventil med enkel kägla; p1 öppningstryck.
Fig. 3. Kraftdiagram för fjäderbelastad
flödesberoende säkerhetsventil med höglyftanordning av
kragtyp; p, öppningstryck.
i en utvägningsapparat där 12—20 at ö
överhettad ånga fått strömma genom sätespartiet.
I en ventil med en normal kägla utan
hög-lyftaranordningar, fig. 1, minskar kraften med
ökad lyft. Fjäderkraftkurvan är däremot
stigande. Man kan få en bild av ventilens
funktion om man tänker sig, att en stegring av
trycket innebär en parallellförflyttning av
kägelkraftkurvan uppåt på bilden. De
streckade kurvorna p, och pa representerar tryck
högre än öppningstrycket Närbelägna
kurvor har i det närmaste lika form, men längre
bort belägna kurvor, motsvarande större
tryckändring hos ventilen, får något ändrad form, i
allmänhet linjärt med trycket, beroende på
förändringen i det strömmande mediets täthet.
Man ser av kurvorna, att man får höja trycket
från Pi till p3 för att erhålla lyftet h3. Käglan
lyfts högre, ju högre trycket är. Om samma
ventil som i fig. 1. viktbelastas (konstant kraft)
får man ett mycket högre lyft för samma
tryckstegring än vid den fjäderbelastade ventilen,
fig. 2.
Upplysningsvis kan nämnas, att den lilla
toppformade kurvdelen vid mycket liten
lyfthöjd orsakas av den kraftökning
tätningsbred-den ger i öppningsögonblicket.
Konstruktionsförbättringar
Den viktigaste utveckling, som
säkerhetsventilerna under senare år undergått, har gällt
åtgärder för att ändra kägelkraftkurvans form,
Fig. 4. Anordning
för höglyftning av
fjäderbelastad
säkerhetsventilskägla,
typ Richardsson.
0,20 0,25 0,30
h/D
Fig. 5. Kraftdiagram för fjäderbelastad
direktöppnande säkerhetsventil med kägla enligt fig. 4.
Ställbar ring
tprecisionsrinq)
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 40 J]]]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>