- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
1171

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 42 - Friktionssvetsning, av S Hähnel - Nybyggen - Brittiskt VTOL-överljudsflygplan liknar Draken, av OLj - Ångkraftaggregat i USA 1960—1964, av Wll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svetsning. Orsaken härtill är att värmet
koncentreras i fogen och inte sprids lika mycket
i grundmetallen som vid andra svetsmetoder.

Metoden är snabb; arbetsstycken med upp till
50 mm diameter kan svetsas på 1,5—30 s. En
annan fördel är att friktionssvetsning lätt kan
automatiseras och fogas in i en kontinuerlig
produktionslinje, det senare därför att den inte
ger flammor eller gnistor som kan störa andra
produktionsenheter. Dess största nackdel är
som redan nämnts att dess användbarhet är
begränsad till cirkulära svetsar.

Det största användningsområdet för
friktions-svetsning är hittills produktion av verktyg och
reparation av sådana, t.ex. borrar, gängtappar,
brotschar och fräsar. En speciell tillämpning
är den nämnda tillverkningen av axlar till
koltransportörer. Beräkningar har nämligen visat
att belastningen blir liten på axlarnas mitt,
varför denna kan göras klenare. Genom att svetsa
ihop två grova ändstycken med ett klenare
mittstycke lär man kunna spara mycket
material. SHl

Litteratur

1. Tesmen, A B: Friction welding: a lesson in economics
from Russia. Metal Progress 78 (1960) aug. s. 101—103.

2. Friction welding: a practical process. Engineering 190
(1960) s. 250—251.

I

nybyggen

Brittiskt VTOL-överljudsflygplan
liknar Draken

Den brittiska firman Short Brothers & Harland Ltd
har publicerat en projektskiss till ett
VTOL-flyg-plan, som har vissa likheter med Saab:s Draken.
Shorts projekt visar emellertid ett luftintag på
flygkroppens översida, fig. 1, liksom på
VTOL-flygplanet Short SC.l (Tekn. T. 1960 s. 1143), vilket
betingas av de i kroppsmitten placerade lyftmotorerna
för svävning och vertikal start och landning (D
Keith-Lucas i Short Quarterly Review sept. 1960
s. 16). " OLj

Ångkraftaggregat i USA 1960-1964

En översikt över typiska nybeställda
ångkraftaggregat i USA, vilka beräknas bli tagna i drift 1960—
1964, visar, att man kommit till en ganska långt
gående standardisering av ångtryck och
ångtemperaturer. Mellanöverhettning är även genomförd på
alla större aggregat. Samtliga 67 redovisade
aggregat med minst 75 MW effekt har sålunda
mellanöverhettning. Den totala effekten för dessa 67
aggregat är 14 280 MW, vilket motsvarar en medeleffekt
på 213 MW. Ångtryck har valts inom området 100—
165 bar, tabell 1.

De för de största aggregaten använda ångtrycken
är alltså 138 och 165 b. Det största antalet aggregat
representeras av det högsta trycket, medan den
högsta medeleffekten gäller för 138 b. De båda
lägsta trycken används inte för effekter över 175 MW.

Vidare kan man konstatera att man inte planerat
några nya anläggningar för överkritiskt tryck, dvs.
över 221 b (Tekn. T. 1958 s. 625), sannolikt
beroende på att man vill avvakta resultaten från de
tidigare byggda och planerade. Det förefaller för övrigt
som om man redan stött på vissa driftsvårigheter
som inte klarats upp (Tekn. T. 1959 s. 835).

Ångtemperaturerna har blivit i hög grad
standardiserade, och några extremt höga temperaturer
används inte i de nya aggregaten. Endast i ett aggregat
med 342 MW effekt används ångtemperaturen 595°C
på högtrycksångan och 565°C på lågtrycksångan,
tabell 2. Alla övriga aggregat har 565°C eller 538°C
på högtrycksångan (22 resp. 44 aggregat), och
samtliga utom det nyss nämnda har 538°C på
lågtrycksångan.

Såväl de använda ångtrycken som
ångtemperaturerna stämmer väl överens med de av IEC
rekommenderade värdena (Tekn. T. 1957 s. 162).
Emellertid har endast 12 av de 67 aggregaten en effekt
som exakt överensstämmer med de av IEC
föreslagna värdena.

Antalet ångavtappningar för
matarvattenförvärmning anges för 63 av de redovisade anläggningarna
på 75 MW och däröver med följande fördelning:

Antal avtappningar ........ 5 6 7 8 9 10 11

Antal aggregat .............. 10 14 21 12 3 2 1

Över 60 % av anläggningarna har alltså sju
avtappningar eller flera. Endast 16 % har fem
avtappningar. I sex anläggningar är matarvattenpumpen
driven direkt av huvudturbinen.

Matarvattnet avgasas nu mest i tryckavgasare, var-

Tabell 1. Ångtrycks fördelning mellan 67
amerikanska ångkraftaggregat med minst 75 MW effekt

Ängtryck vid turbinen .. ...... b 100 124 138 165
Antal aggregat ............ 8 15 17 27
Total effekt .............. ... MW 818 2 215 4 606 6 641
Aggregateffekt
... MW 156 175 363 532
... MW 75 110 137 140
medelvärde .............. ... MW 102 148 271 246

Fig. 1. Shorts projekt till överljudflygplan med
svävförmäga.

Tabell 2. Fördelning av ängtemperaturerna på olika
tryck och aggregatstorlekar

Ångtryck vid turbinen .. b 100 124 138 165
Ångtemperatur,
högtrycksånga ........ °C 538 538 538 565 538 565 595
lågtrycksånga ........ °C 538 538 538 538 538 538 565
Antal aggregat ........ 8 15 11 6 10 16 1
Aggregateffekt
MW 156 175 325 363 532 325
MW 75 110 137 218 193 140
medelvärde .......... MW 102 148 241 325 264 230 342

TEKNIS*. TIDSKRIFT 19(50 H. 40 1171

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/1197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free