- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
1172

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 42 - Nybyggen - Ångkraftaggregat i USA 1960—1964, av Wll - Amerikansk raket för månlandning, av BoJ - Stor tvåpropellrad tanker byggd av Götaverken, av N Lll - Motorvägen till Arlanda, av BoJ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vid 58 % av anläggningarna har tryck mellan 4,8
och 9 b; endast ca 9 % har kondensorn som enda
avgasare. Här har alltså skett en markant återgång
till användning av tryckavgasare. För
matarvatten-beredningen dominerar totalavsaltning, och som
luftpump för evakuering av kondensorn används till
övervägande antal ejektorer.
De flesta ångpannorna (ca 70 %) byggs för
naturlig cirkulation, och endast 3
tvångsgenomström-ningspannor anges. Tryckeldning, dvs. eldning med
övertryck i ångpannan och utan användning av
rök-gasfläkt, synes bli allt vanligare. Som luftförvärmare
används i samtliga redovisade anläggningar på minst
75 MW regenerativa förvärmare, dvs.
Ljungström-förvärmare. För sotblåsning användes tryckluft och
ånga i ungefär samma utsträckning. Av
ångpannorna är 15 avsedda för endast olje- och gaseldning,
resten för eldning med kol, antingen enbart eller i
kombination med andra bränslen (Power okt. 1960
s. 161—172). Wll

Amerikansk raket för månlandning

Den amerikanska rymdstyrelsens, Nasa, månsond
"Project Ranger" byggs nu i ett första exemplar.
Sonden blir 3.5 m lång och skall väga 300—350 kg.
Systemprovningen startas 1961 genom uppsändning
med hjälp av en Atlas-Agena-raket, dock ej i
månbana. Därefter kommer den att anpassas till
huvudändamålet, vilket är mätningar på månytan.
Nyttolasten skall innehålla accelerometer, termometer och
seismometer samt en radiosändare. På ca 30 km
höjd över månytan skall nyttolasten avskiljas från
huvudraketen, som får kraschlanda. Sonden förses
med anordningar för styrningskorrektion under
överfarten samt med attitydorienteringssystem (enl.
Svenska Interplanetariska Sällskapet). BoJ

Stor tvåpropellrad tanker
byggd av Götaverken

Den 6 oktober 1960 levererades M/T "Harry Trapp"
om 40 200 tdw av AB Götaverken till Bederi AB
Bifrost i Göteborg. Fartyget blir det största
hemmahörande i Göteborg. Det är byggt till Lloyd’s
Registers högsta klass och har huvuddimensionerna:

längd överallt .......................... 700’—2" = 213,4 m

mallad bredd .......................... 96’—0" = 29,26 m

mallat djup ............................ 48’—3" = 14,71 m

medeldjupgående på sommarfribordet 35’—9®/j" = 10,92 m

Skrovet är helsvetsat och byggt med longitudinal
spåntning i botten, sidor och däck. Tvärskepps- och
långskeppsskotten är korrugerade, och de båda
långskeppsskotten är indragna genom maskinrummet.
Oljelasten förs i 11 center- och 20 vingtankar, som
tillsammans har en rymd av 1 937 000 kbf (54 800
m3). Vidare finns tankar för brännolja, smörjolja
och färskvatten med en sammanlagd kapacitet av
4 500 t.

I huvudpumprummet, som ligger midskepps, är två
turbindrivna centrifugalpumpar installerade,
vardera med en kapacitet av 1 250 t/h, samt två
kolvpumpar om vardera 750 t/h. För efterlänsning finns
en kolvpump om 150 t/h.

"Harry Trapp" har två huvudmotorer av
Göta-verkens konstruktion och tillverkning. De är av
tvåtakt enkelverkande typ och försedda med
aggregat för uppladdning enligt liktrycksmetoden.
Motorerna, som är gjutna, har vardera åtta cylindrar.
Vid 112 r/m utvecklar de tillsammans 19 000 hk
axeleffekt.

Den elektriska installationen ombord är en växel-

Fig. 1. Propellrar och roder på motortankfartyget
"Harry Trapp", byggd vid Götaverken.

strömsanläggning för 440 V, trefas, 60 Hz. För
belysningen är spänningen dock 115 V. Elströmmen
alstras i fyra generatoraggregat, varav tre på 320
kVA drivs av dieselmotorer och ett på 120 kVA är
ångdrivet.

Ångbehovet fylls av tre oljeeldade
marinångpannor var och en med 350 m2 eldyta och för 12,5 kp/
cm2 arbetstryck samt en avgaspanna.

Huvudmotorerna arbetar på var sin fyrbladiga
propeller. Fartyget har två roder placerade rätt
akterom propellrarna, fig. 1. Arrangemanget med två
roder har vidtagits för att ge fartyget extra god
styrförmåga. Det är bl.a. vid passerandet av
Suezkanalen, där fartygen ibland kan få gå med så
sakta fart att styrningen äventyras, som den bättre
styrförmågan är en stor fördel. Rodren är inte helt
parallellt inställda utan har 4° vinkel mot varandra,
vilket vid modellförsök visat sig vara förmånligt.

"Harry Trapp" är kontrakterad för 17 knops fart
på full last. Vid verkstadsprovturen uppnåddes en
medelfart av drygt 17,5 knop. N Ltl

Motorvägen till Arlanda

Den 37 km långa sträckan från den planerade
flygterminalen vid Norrtull i Stockholm
(Stallmästaregården) till Arlanda flygplats har projekterats för
hastigheten 120 km/h. Den i huvudsak fyrfiliga
vägen har 1 000 m minimiradie i horisontalkurvorna
och 12 000 m radie i vertikalkurvorna. Den
omfattar åtta trafikplatser, fig. 1, varav de större är
Järvakrog, där riksväg 12 till Enköping avgrenar
sig, Häggvik, Rotebro och avgreningen till
flygplatsen vid Halmsjön. Vägens linjeföring
överensstämmer delvis med nuvarande Uppsalavägens (riksväg
13) och omfattar i huvudsträckningen 31 km, vartill
kommer 21 km anslutningsvägar. En sträcka på
2,5 km är färdigställd och avsynad. Arbetena på
etapp två pågår.

Denna etapp omfattar bl.a. 14 mindre
standard-broar samt en 321 m lång brokonstruktion vid
Rotebro. Den sistnämnda är en betongbro, där
farbane-plattan lagts på strängbetongbalkar, vilka i sin tur
vilar på pelare gjutna på platsen på pålgrund.
Pål-ningsarbetet, som ej är avslutat, har bjudit på
svårigheter. Pållängder upp till 27 m har förekommit,
och i ett fall har 40 m längd uppnåtts, utan att
sjunkningen avstannat. I etappen ingår 350 000 m3
bergsprängning samt 1,1 milj. m3 jordschaktning.

Fig. 1.
Motorvågen till Arlanda.

TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 40 J]]]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/1198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free