- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
1175

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 42 - Andras erfarenheter - Två plastprodukter med god form, av Hugo Lindström - Transformatorolja med oxidationsinhibitor, av SHl - STF oktober

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kryss med fyra flänsar, som vid mötet med den
rörliga toppen fick övergå till en cirkulär sektion.
Man kan väl påstå att det inte ligger någon större
uppfinningshöjd i detta; det är först vid
detaljutformningen som Bernadotte visar sin klass som
formgivare. Se på de längsgående urgröpningarna,
utformade med säker elegans, och på färgsättningen
i två nyanser av blått. Bernadotte har med denna
produkt visat, att om formgivaren finslipar
detaljerna — är omutlig, även om andra med ett visst löje
i mungipan rycker på axlarna med ett påstående att
det inte spelar någon roll — så når han resultat
som får den mest allmängiltiga produkt att skilja
sig från mängden och att bli ett föremål med ett
estetiskt egenvärde.

Hur mycket en lyckad formgivning är värd och
hur mycket den bidrar till en god försäljning beror
givetvis på vilken typ av produkt det gäller. När,
som i det här fallet, det är frågan om ett verktyg,
en produkt med en övervägande praktisk funktion,
får man inte begära att de estetiska
kvalifikationerna skall spela någon större roll. Det är intressant
att vi kan få den saken belyst genom en
marknadsundersökning som producenten företagit.
Majoriteten av de tillfrågade var för den nya mejseln vid
jämförelse med konventionella typer. Vid en
redogörelse för motiven för preferensen visade det sig
att det var de praktiska, funktionsbetonade
synpunkterna som klart dominerade. Således ansåg
93 % att den rörliga toppen minskade friktionen i
handen, medan bara 3 % motiverade preferensen
med den goda estetiska utformningen. Vid en direkt
fråga, om man föredrog den nya eller den gamla
mejseln med hänsyn till formgivningen, blev det
emellertid en stor övervikt för den nya. God
formgivning lönar sig tydligen. Hugo Lindström

Detta ämne är kedjebrytande, elektriskt neutralt
och olösligt i vatten. Det är en av de mest aktiva
inhibitorerna och används i stor utsträckning inom
oljeindustrin. Då det tillverkas av ett flertal
amerikanska och europeiska företag, är det lättåtkomligt
och relativt billigt. Det har länge använts i
isoler-oljor i USA och har ingen menlig inverkan på läcker
eller isolation.

Olja, som fyller nu gällande fordringar, behåller
alla sina önskvärda egenskaper sedan den försatts
med diisobutylparakresol. Denna har största verkan
när oljan fylls på en ny transformator. Den hindrar
då oljans oxidation under avsevärd tid. I några
fall har man funnit att inhibitorn är aktiv ännu
efter 10 år i svenska transformatorer vid normal
drift.

Även cellulosa åldras, varvid bl. a. närvaro av syre
påverkar dess nedbrytning. Det är känt att åldringen
påskyndas när cellulosan är i kontakt med
oxiderande olja. Härvid är sannolikt oljehydroperoxider
eller peroxidradikaler verksamma. Man kan därför
vänta att en inhibitor som infångar och oskadliggör
de fria radikalerna skall minska angreppet på
cellulosan. Att så verkligen är fallet har konstaterats
genom laboratorieexperiment vid Asea.

Man kan alltså genom tillsats av en inhibitor
konservera transformatorolja under avsevärd tid, och
skyddet gäller hela transformatorn, eftersom
slam-och syrabildning hindras och nedbrytningen av
iso-lationens cellulosa fördröjs. Vid Asea har man
därför beslutat att från och med mitten av 1960
använda uteslutande olja med inhibitor i sina
transformatorer (G Ericson i Aseas Tidning 1960 h. 7).

SHl

Transformatorolja med oxidationsinhibitor

Oljan i transformatorer åldras, varvid den mörknar,
blir surare, grumlas av siam och mister sitt värde
som isolermaterial och värmebärare (Tekn. T. 1947
s. 921; 1948 s. 625). Orsaken härtill är kemiska
reaktioner med luftens syre. Reaktionshastigheten
växer snabbt med stigande temperatur och vid
närvaro av katalysatorer.

Åldringsförloppet tycks bero på uppkomsten av
fria radikaler enligt

RH + RO\, —>■ R- + ROOH
R- + O. —> RO ,2

Luftsyre ger först oljeperoxidradikaler RO’.,, och
oljan oxideras sedan till hydroperoxider genom en
kedjereaktion över fria radikaler.
Hydroperoxider-na är instabila och ger över ett antal mellansteg
mörkfärgade slutprodukter.

Oljans åldring kan uppenbarligen fördröjas av
ämnen som bryter kedjereaktionen genom reaktion med
de fria radikalerna R’ eller R0’2 till inaktiva
föreningar. Det finns ett antal ämnen, inhibitorer, som
har denna verkan. I USA har sådana länge använts
som tillsatser i isoleroljor. Härvid har man strävat
efter att erhålla kombinationer med så lång
initie-ringstid som möjligt. Detta har lett till användning av
oljor vilka själva är känsliga för oxidation och
vilkas stabilitet därför är belt beroende av inhibitorn.

Man kan emellertid genom en kompromiss mellan
kraven på lång initieringstid och god egenstabilitet
hos oljan erhålla produkter som har flera fördelar
framför de nu normala icke inhiberade
isoleroljor-iia. Då det anses olämpligt att blanda oljor med
olika inhibitorer, har man föreslagit att i Sverige
använda en enda inhibitor, diisobutylparakresol.

•V"
• • •

• • •

• • •
• •
• • •

oktober

Med SAS-rykten starkt surrande i luften besökte
Sifeo torsdagen den 6 oktober Arlanda för att av
SAS egna: Rjörn Törnblom, Sven Pettersson och
Christian Glöersen, få fakta om teknisk
organisation, driftekonomi och Arlanda (två till synes
oförenliga begrepp) samt underhållskostnader på
trafikflygplan. På drygt 20 år har marschhastigheten hos
flygplanen mer än trefaldigats (280 km/h, DC3;
910 km/h, Convair CV600), betalande lasten
sexfal-digats (2,4 t DC3, 15 t DC8) och transporteffekten
tjugofaldigats. Då flygplanen är dyra (DC8, 30 Mkr.)
måste de nyttjas hårt. Under ett välplanerat
flygdygn är en DC8 i luften 9 h, gör markuppehåll 10 h
samt under- och reservhålles 5 h. Ännu kräver
jetplanen mer än dubbla arbetsinsatsen i underhåll
gentemot propellerplanen. Underhållet sönderfaller
i tre grader: tillsyn, översyn och modifieringar samt
på tre orter: Oslo (Metropolitanplan, 700 man),
Köpenhamn (större skrov, 1 800 man) och Stockholm
(motorer, radio, el- och instrumentsystem, 1 800
man) vid Lintaverken. De kommande SAS-planen
Convair CV600 skall få underhållsbas i Schweiz
hos Swissair.

Jetflygplanen får översyn i hangarerna på Arlanda,
men behöver ej förvaras varmt för att hållas
flygfärdiga, då jetmotorerna är mer köldtåliga än kolv-

1 TEKNISK TIDSKRIFT 19<50 H. 43

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/1201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free