Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 42 - STF oktober - Böcker - Svenska Gruvföreningens handbok, av E Rothelius - Industriell produktmålning, av Tore Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Monteringen skedde med friktionsförband och
hög-hållfasta bultar. Skyddsräcken användes inte.
Mekanik och STF:s Grupp för Data- och
Beräkningsmaskiner anordnade tisdagen den 25 oktober
en föredrags- och diskussionsafton över temat
"Produktionsplanering — ett ansvar på högsta nivå". Ca
170 deltagare inräknades. Karl-Åke Jarbelius,
Jönköpings Mekaniska Werkstads AB, inledde med ett
föredrag om automatisk databehandling (ADB).
Denna teknik har blivit synnerligen aktuell, bl. a.
därför att en utveckling mot mer komplex
tillverkning kräver effektivare hjälpmedel för planeringen.
Metoden ger ökade möjligheter till samordning av
produktionsfaktorer.
En produktionsplan, som bygger på ADB, kan
endast användas av det företag för vilket den är
uppgjord. Den blir enklast vid serietillverkning, men
den största ekonomiska vinsten kan troligen göras
vid blandad tillverkning. Produktionsplanen får
lämpligen omfatta: specifikation och detaljplan,
materialplanering samt beläggningsredovisning.
Maskinen kan, när nödiga uppgifter matats in, skriva ut
erforderliga materiallistor och arbetssedlar,
kontrollera förrådsbehållningen, skriva ut beställningar,
ange tillgänglig kapacitet, sätta ackord, jämföra
förkalkyl med efterkalkyl osv. Erhållna resultat kan
lagras på t.ex. magnetband.
Fördelarna är effektiv övervakning, kort
behandlingstid, möjlighet att snabbt erhålla speciella
uppgifter för t.ex. statistisk bearbetning, tillförlitlighet,
stor flexibilitet, mindre personalbehov och mindre
rutinarbete. Bland nackdelarna kan nämnas stora
krav på inmatade uppgifters korrekthet, risk för
maskinhaveri, samt ökade krav på kvalificerad
arbetskraft. Driftkostnaderna vid ett automatiskt
databehandlande system är av samma storleksordning
som kostnaderna för ett manuellt system.
Besparingarna kommer från andra håll t.ex. minskade
lagerkostnader, mindre kostnader för material
bundet i tillverkningsskedet etc.
"Cyklisk produktion" behandlades av Sven
Bruts-ner, Volvo-Köpingverken AB, och Sune Eriksson, AB
Volvo, Göteborg. Cyklisk produktionsplanering
innebär att man fastställer en upprepbar tidtabell för
produktionen. En förutsättning för att detta skall
vara möjligt, är att behovet av likartade produkter
återkommer. Tiden måste mätas som arbetstid ocli
beordring måste ske med bestämda tidsintervall i
en tidscykel. Tidscykelns längd bör vara avpassad
med hänsyn till ekonomisk tillverkningskvantitet,
men bör också väljas som en kvot av antalet
arbetstimmar per år, t.ex. 1/1, 1/2, 1/4 eller 1/8. Inom en
tidscykel kan man planera produktionen så, att
tillverkningskapaciteten utnyttjas på ett optimalt sätt,
ty det uppstår inte några slumpmässiga
kösituationer som vid beställningspunktssystemet.
Volvo-Köpingverken har nu ca 90 % av sin produktion
ordnad cykliskt. Resten, som utgörs av reservdelar
m.m., läggs in, när maskinerna inte är upptagna av
den tidtabellbundna produktionen.
Den på tidscykeln grundade produktionsplanen är
ett administrativt instrument, som ger möjlighet till
vidsträckt fördelning av ansvar. Endast när
tidtabellen inte kan följas ens om övertid tillgrips måste
planeringsavdelningen inkopplas. Cyklisk produktion
medför korta genomloppstider för produkterna,
jämna materialbeställningar och jämn sysselsättning,
utan att utnyttjningsgraden behöver reduceras
nämnvärt. En inom alla produktionsled genomförd
cyklisk produktion med standardintervall skulle
avsevärt underlätta beställning av material och
tillverkning av halvfabrikat.
Vid efterföljande estradsamtal deltog utom
föredragshållare även Rolf Björkman, Husqvarna
Vapenfabrik, Sven Klemming, de Laval Ljungström, och
Törd Wikland, Teleutredningar AB. Ekonomin med
ADB-metoden ansågs mindre bero på direkta
kostnadsbesparingar, än på att de indirekta kostnaderna,
t.ex. i samband med förrådshållning, försenade
leveranser etc., kan skäras ned.
Misslyckanden vid införande av ADB vid vissa
amerikanska företag har berott på att man från
början inte insett vikten av en noggrann planering.
Då nu viss erfarenhet har vunnits, har man kunnat
fastställa lämplig metodik, varigenom planeringen
kan utföras både snabbt och säkert.
Flera företag planerar att pröva system med
cyklisk produktion, varför samordning och
standardisering av intervallserien är mycket aktuell.
I .-.V
•v •••
•’•ff •:•••** böcker
Svenska Gruvföreningens handbok. Handledning
för maskinborrare, maskinlastare,
diamantborra-re och maskinreparatörer, 4:e uppl., Hasse W
Tullbergs Förlag 1960. 123 s., 124 fig. 5,80 kr.
Denna nya upplaga av Svenska Gruvföreningens
handbok har delvis omarbetats och utvidgats i vissa
delar. Handboken avser att vara en handledning för
nybörjare i maskinborrning, maskinlastning och
hantering av andra maskinenheter i gruvor, som
tillkommit i samband med gruvarbetets ökade
mekanisering.
Kapitlet om hårdmetallborr har till stor del
moderniserats och omarbetats efter de erfarenheter,
som vunnits under de fem senaste åren. Dessutom
har inlagts ett speciellt kapitel om numera i drift
insatta tryckluftdrivna vagnar, "dumprar", både för
transport med och utan spår.
I övrigt redogörs för konstruktioner, vanliga fel,
ofta nödvändiga reparationer och rätt skötsel av
bergborrmaskiner, hårdmetallborr,
diamantborrmaskiner med borrkronor, borrör och
pumputrustningar, lastmaskiner och dumprar. Särskilt
intressant är beskrivningen av utrustning, uppmontering,
borrning, borrbyte och nedmontering vid borrning
av korta hål (0—5 m), borrning av medellånga hål
(5—10 m) och borrning av långa hål med
skarvborr. Som förut avslutas boken med en
rekommendation av lämpliga smörjoljor för olika maskiner
och ändamål.
Med den variation av arbeten och maskiner, som
alltid förekommer inom den moderna
gruvbrytningen är det av stor betydelse både för arbetaren och
arbetsresultatet att en så gedigen handbok står till
förfogande. E Rothelius
Industriell produktmålning. AB Arvid Lindgren
& Co., Stockholm 1960. 248 s., 110 fig. 10,50 kr.
I boken behandlas målning och lackering inom
metallindustrin. Den är en utökning och omarbetning
av färgfirman Lindgrens utgivna studiebrev från
1954 och 1955 och omfattar ett antal specialuppsat-
1179 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
