Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 43 - Avsaltning av havsvatten i USA, av S Hähnel - Ett VTOL-projekt med 24 vertikala motorer - Siffermaskinstyrning av en gummifabrik - Sveriges största induktionsugn av degeltyp - Ett antiknackningsmedel - Orderläge och sysselsättning i verkstadsindustrin, av WS - Svensk järnhantering de tre första kvartalen 1960, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tryck, varvid propanen avgår i gasform och
återförs i processen.
Extraktion med lösningsmedel (Tekn. T. 1958
s. 1254) och destillation med solvärme (Tekn.
T. 1955 s. 565; 1957 s. 420) beaktas alltjämt.
Den senare metoden torde emellertid komma
ur räkningen för användning i stor skala på
grund av den stora yta den fordrar per
produktenhet.
Ekonomi
Världens hittills största avsaltningsanläggning
ligger på ön Aruba. Den ger färskvatten till ett
pris av 0,175 ct/gal. (ca 2,40 kr./m3), medan
det genomsnittliga vattenpriset i USA är 0,035
ct/gal. I OSW hoppas man att komma ned till
ett pris på 0,1 ct/gal., men det är tänkbart att
man kan nå ännu lägre.
Ett lovande sätt är att späda ut det rena
vattnet från en destillationsanläggning med
saltvatten till en produkt hållande 0,9—1,0 g/1
salter; den kan nämligen användas för de flesta
ändamål. För att minska värmekostnaderna
kan man kombinera avsaltningsanläggningen
med ett ångkraftverk; den kan nämligen
arbeta med lågtrycksånga från turbinerna.
Man väntar inte att någon av de fem
processer, som nu skall provas i industriell skala,
skall visa sig mer ekonomisk än alla de andra
på alla platser i landet. Lokala förhållanden,
såsom bränslepriset och råvattnets salthalt,
kommer att bestämma vilken process som är
gynnsammast. Man tror emellertid att
kostnaden för avsaltat vatten skall gå ned till ca 0,05
ct/gal. vid drift i stor skala. SHl
Litteratur
1. Making fresh water from salt water. Chem. Engng 67
(1960) juni 13 s. 152—155.
2. Freeze-desalter boasts big crystals. Chem. Engng 67
(1960) juni 27 s. 55.
3. Rundown ön saline water conversion. Chem. Engng 67
(1960) juli 25 s. 105—108.
Ett VTOL-projekt med 24 vertikala motorer
av turbofläkttyp för lodrät start och landning har
motorerna i två grupper om tolv framför och
bakom kabinen för 40 passagerare. Två horisontella
motorer ger 850 km/h marschhastighet. Projektet
har diskuterats i USA för kortdistanstrafik.
SifTermaskinstyrning av en gummifabrik har
lanserats av Goodyear, vars produktion av
syntetiskt gummi i Houston, Texas, USA, inom kort
kommer att centralt övervakas och dirigeras av en
sif-fermaskinsanläggning.
Sveriges största induktionsugn av degeltyp,
och kanske världens största, har satis i drift vid AB
Åkers Styckebruk. Ugnen, som är på 1 200 kVA,
används för smältning och varmhållning av gjutjärn
och tar en charge på ca 30 t.
Ett anti knackningsmedel, av trietylmetylbly,
di-etyldimetylbly och etyltrimetylbly, lär, räknat på
blymängden, vara effektivare än tetraetyl- och
tetra-metylbly vid alla koncentrationer.
Orderläge och sysselsättning i
verkstadsindustrin. Orderstocken, mätt i arbetstimmar, inom
verkstadsindustrin utom varven har vid utgången av
augusti 1960 beräknats vara drygt 20 % större än
i augusti 1959 (Tekn. T. 1959 s. 1212). Jämfört med
februari 1960 (Tekn. T. 1960 s. 584) har orderstocken
ökat med över 10 %. Av delbranscherna redovisar
järn- och metallmanufakturbranschen och
elektro-induslrin den största uppgången. Från augusti 1959
till augusti 1960 ökade nämligen i båda branscherna
den inneliggande orderstocken med 35—40 %. I de
mekaniska verkstäderna steg orderbeläggningen med
15 %.
Varvens orderstock fortsatte däremot att minska
och var i augusti 1960 drygt 20 % mindre än för
ett år sedan. Som följd härav blev uppgången för
hela verkstadsindustrin med varven inte större än
knappt 10 %.
Orderingången till verkstadsindustrin utom varven
steg likaså kraftigt. Under mars—augusti 1960 var
den 15 % större än under motsvarande period 1959.
Jämförd med perioden september 1959—februari
1960 gick den däremot tillbaka någon procent, men
denna nedgång är helt och hållet en säsongmässig
företeelse. I järn- och metallmanufakturbranschen
steg orderingången med 10 % mellan mars—augusti
1959 och samma period 1960. För de mekaniska
verkstäderna redovisas samtidigt en uppgång med
15 %. I elektroindustri blev ökningen inte mindre
än 30 %; här var särskilt orderingången mars—maj
1960 mycket stor.
Varvens orderingång var visserligen större nu än
för ett år sedan, men den ligger fortfarande kvar
på en relativt låg nivå. Den sammanlagda
orderingången för hela verkstadsindustrin med varven
steg drygt 15 % jämfört med perioden mars—augusti
1959.
Exportordernas andel av orderstocken ökade
mellan augusti 1959 och augusti 1960 i samtliga
delbranscher utom varven, där den i stort sett låg kvar
på den höga nivå där den legat under en följd av år.
I fråga om orderingången redovisas en mindre
kraftig uppgång för exportorderna än för
hemmamarknadsorderna i järn- och
metallmanufakturbranschen och i de mekaniska verkstäderna;
exportandelen sjönk därför något i dessa branscher mellan
mars—augusti 1959 och samma period 1960. I
elek-troindustrin var förhållandet det motsatta, och
exportandelen av orderingången ökade där kraftigt
(enl. Industriens Utredningsinstitut). WS
Svensk järnhantering de tre första kvartalen
1960. Produktionen, jämförd med de tre första
kvartalen 1959, visade en ökning för tackjärn från
1 003 000 till 1 062 000 t, för järnsvamp från 77 000
till 98 000 t och för götstål från 2 065 000 till
2 307 000 t. Sammanlagda produktionen av
handelsfärdiga stålprodukter inklusive ämnen ökade från
1 379 000 till 1 532 000 t eller med 153 000 t.
Exporten av järnmalm steg från 11,2 till 13,6 Mt.
Tackjärns- och järnsvampsexporten var ungefär lika
som för ett år sedan, 28 000 resp. 18 000 t. Exporten
av handelsfärdiga stålprodukter inklusive ämnen gick
upp från 339 000 till 354 000 t eller med 15 000 t.
Importen av tackjärn ökade från 85 000 till 147 000 t
och smidesjärnsskrot från 143 000 till 246 000 t.
Totalimporten av handelsfärdiga stålprodukter
inklusive ämnen ökade från 613 000 till 882 000 t; härav
har importen av grov- och mediumplåt ökat från
224 000 till 288 000 t.
Sysselsättningen är fortfarande god. Prisen på
handelsjärn har på senare tid sänkts (enl.
Järnverksföreningen). WS
1198 TEKNISK TIDSKRIFT 19<50 H. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
