Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 43 - Andras erfarenheter - Bostadens mått, av BS - Vintersaltning på ny vägbetong, av BoJ - Böcker - Hålkortsstansning, av Sten Lindblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trots att alla de undersökta lägenheterna utom en
typ har matplats i kök eller separat matrum har ca
80 °/o av vardagsrummen matplats även i
vardagsrummet. Ca 25 ®/o av lägenheterna om 2 rum och
kök och ca 10 %> av lägenheterna om 3 rum och kök
har dessutom sovplatser i vardagsrummet.
Den vanligaste möbelgruppen i vardagsrummet är
soffa, bord och två motställda fåtöljer (25 °/o), soffa,
bord och en fåtölj (20 %>), soffa, bord och två
sid-ställda fåtöljer (15 %>), soffa och bord (15 %>),
enbart soffa (15 «/o) och bord och två fåtöljer (15 %).
Följande rumsstorlekar och mått rekommenderas:
m2 cmXcm
Matplats och soffa med bord och två
motstående fåtöljer ............................ 21,6 395 X 550
20.5 455X445
19,4 540X360
19.6 635X310
Matplats och soffa med bord och två
sid-ställda fåtöljer ............................ 22,4 400X560
21.4 450X475
21,8 640X340
Sovrummens funktion, som endast har undersökts
i Trestadshusen, är mer differentierad än
vardagsrummens. I lägenheterna om 2 rum och kök finns
i sovrummet normalt två sängar eller en säng med
utdragssäng. Det senare alternativet var nästan lika
vanligt som det förra. Dessutom finns i tre
fjärdedelar av rummen en barnsäng och en
förvaringsmöbel. Ungefär hälften av rummen har dessutom en
fåtölj eller karmstol och ett lågt bord. I varje rum
finns dessutom normalt en stol och i ca 20 °/o av
rummen ett högt bord, ett sängbord och en
symaskin. Antalet sovplatser i sovrummen är i
genomsnitt 2,7.
I lägenheterna om 3 rum och kök är variationen
ännu större. Antalet sovplatser" är drygt 2 i ett av
sovrummen och ca 1,5 i det andra. Ca 20 °/o av
rummen har säng med utdragssäng, barnsäng och
ett lågt bord. Omkring en tredjedel av rummen hade
dessutom ett högt bord och omkring hälften
sängbord. Rummen har även något fler stolar än
sovrummen i den mindre lägenhetstypen.
Den vanligaste sänggruppen är
sängkammarupp-ställning (40 °/o), vinkeluppställning (30 %>) och
uppställning efter två parallella väggar (20 °/o).
Följande rumsstorlekar och mått rekommenderas:
m2 cmXcm
Tvåsängsrum
Sängkammaruppställning .................. 12,3 270X455
12.5 320X390
12,2 360X340
Två sängar längs parallella väggar ........ 11,5 270 X 430
9,9 300X330
9,9 320 X 310
Sängar i vinkel ............................ 13,3 310X430
13.6 360X380
Två sängar i längd ........................ 9,2 220 X 420
9,9 235X420
Ensängsrum
7,3 170X430
6,6 200X330
6,8 220 X 310
5,5 250 X 220
För kök med matplats föreslås en yta på mellan
11,6—12,3 m2 och måtten 230X510, 230X525, 275X
420, 320X360 och 410X300 cm.
Vid typrummens konstruktion har hänsyn ej tagits
till variationer i dörr- och fönsterplaceringen.
Till-lämpningen av måttstudierna kommer sedermera att
behandlas ("Bostadens mått." Statens Nämnd för
Byggnadsforskning. Rapport 55, Stockholm 1959). BS
Vintersaltning på ny vägbetong
Betong måste beredas tillfälle till viss uttorkning
före första saltning. En betongbeläggning, som har
gjutits sent på hösten, bör alltså ej saltbehandlas
redan första vintern. Då man emellertid har befarat
att detta skulle kunna äventyra trafiksäkerheten (jfr
Tekn. T. 1957 s. 341), har man utfört försök, som
skulle visa hur sent på hösten en betongbeläggning
enligt ett rekommenderat utförande kunde få gjutas
för att icke skadas av salt första vintern, samt vilka
modifikationer i gjutningen som skulle fordras för
en än senare gjutning.
Man har funnit att om gjutningen avslutas senast
den 15 september fordras inga modifikationer av
den rekommenderade metoden. Om gjutningen
avslutas senast den 1 oktober bör lufthalten höjas till
6 %, och om gjutningen avslutas senast den 10
oktober bör man dessutom övergå till snabbcement,
dvs. vid sena höstgjutningar bör man undvika
långsamt hårdnande cementsorter. Härdningen kan
utföras med fuktig sand eller membran. Speciellt tät
täckning bör undvikas med hänsyn till risken för
kondens och därav orsakad vattenanrikning i
ytskikten (S Bergström i Cement och Betong 1960
h. 3 s. 266—272). BoJ
I
böcker
Hålkortsstansning — ett MTM-tekniskt och
bio-teknologiskt tillämpningsexempel, av Alf
Viklund, Adolf Yllö & Sven Carlsöö. Svenska
MTM-föreningen, Stockholm 1960. 48 s., ill. 8 kr.
I skriften redogöres för ett väl genomarbetat
rationaliseringsangrepp på hålkortsstansningen.
Undersökningen har utförts vid AB Volvo Pentaverken
i Skövde. Man har använt sig av liknande
analys-och undersökningsmetoder som tidigare har
tillämpats på företagets produktionsavdelningar.
Tyngdpunkten i redovisningen har lagts på beskrivningen
av den MTM-tekniska och bioteknologiska delen av
arbetet. Målet för undersökningen har varit
förbättrade arbetsmetoder och framtagande av underlag
för prestationslönesättning. Arbetet analyserades
först med hjälp av MTM, men i medvetande om
att även små analysfel kan få stora verkningar vid
korta, mycket ofta upprepade arbetstempon har man
dels filmat stansningsarbetet med hög bildhastighet,
dels på konventionellt sätt prestationsbedömt det.
De små differenser i tidsbestämningen som erhölls
tyder på att den gjorda MTM-analysens noggrannhet
är tillfredsställande.
På ett instruktivt sätt redogöres även för
tillvägagångssättet vid de bioteknologiska
undersökningarna. Den beskrivna metodiken för studium av
muskel-aktivitet bör ge värdefulla anvisningar för såväl
metodkonstruktörer som tillverkare av maskiner och
möbler.
Resultatuppföljningen efter metodförändringar och
ackordssättning visar, att man redan efter ca 9
veckor uppnått 100 % MTM-takt, vilket betyder en
ökning om ca 65 % i operatrisernas
produktionsmängd. Man har dessutom anledning vänta en yt-
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. .44 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
