Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 44 - Dragon-projektet, av S Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svets
Grafit Bränsle Grafitkärna
Skydd Bälg D-ubfa Åndpluggar , | Grafithylsa | jyLock -Kapsel Porös grafit
Topplock Gängat rör
Poröst
Andplatta |Dufafaspets
r
Reaktorkonstruktion
Bränsleelement
Härden skall konstrueras så att en praktiskt
taget homogen blandning av bränsle, fertilt
material och moderator erhålls. Den skall
vidare tåla hög temperatur. Vid 750°C hos
utgående kylmedel räknar man med en högsta
bränsletemperatur av ca 1 700°C. För att möta
dessa fordringar har man valt grafit som
huvudsakligt konstruktionsmaterial för
bränsleelementen.
Bränslet skall bestå av urankarbid och det
fertila materialet av toriumkarbid, båda i form
av sintrade, cylindriska ringar med 36 mm
yttre diameter, 24 mm höjd och 6,5 mm
godstjocklek. Ringarna är tillsammans med
mellanliggande grafitringar gängade på en grafitkärna
i ett regelbundet mönster. Sex ringar är
inneslutna i en cylindrisk grafithylsa; tio sådana,
travade på varandra i en utvändigt sexkantig
kapsel av tät grafit utgör en bränslestav och sju
stavar bildar ett bränsleelement (fig. 1).
I varje grafithylsa finns ett ändutrymme för
bränsleringarnas utvidgning, och i varje
bränslestavs topp finns en grupp säkerhetsbrickor
vilka brister innan stavens grafitkapsel utsätts
för alltför stora dragspänningar.
Varje bränslestav har ändpluggar av grafit,
vilka tjänstgör som reflektor. Den övre pluggen
är porös och släpper in helium från
huvudströmmen av kylmedel till en springa mellan
den inre grafithylsan och den yttre
grafitkap-seln. Denna gasström tar med sig
fissionsprodukter som läckt genom hylsan; den leds
separat till en reningsanläggning.
De inre hylsorna är av impregnerad grafit
vars täthet avpassats så att
klyvningsprodukterna behöver minst en timme för att passera
genom hylsväggen. Härigenom hinner deras
aktivitet avklinga något. Den yttre kapseln görs
så tät som möjligt för att indiffusionen av
helium och läckningen av klyvningsprodukter
till huvudgasströmmen skall bli obetydliga
(tabell 2).
Alla sju bränslestavarnas nedre ändar är över
bälgar fastsatta vid en ändplatta av stål med
skruvar som har hål för spolgasen. Upptill är
de fästade vid ett grafitblock med kanaler för
spolgasen. Denna går in upptill och lämnar
bränsleelementets nedre ända genom en för alla
sju stavarna gemensam kanal.
Stavarna hålls isär av längsgående åsar på
höljenas sex yttersidor. Härigenom bildas
kanaler för kylgasströmmen, som passerar genom
bränsleelementen nedifrån och uppåt.
Sektion X-X
Fig. 1.
Bränsleelement.
Härd
Härden består av 37 bränsleelement (259
bränslestavar), ordnade i ett triangulärt gitter med
168 mm centrumavstånd (fig. 2). Den har 1 070
mm diameter och är 1 600 mm hög. Den omges
av en cylindrisk grafitreflektor med 2 900 mm
yttre diameter och 2 240 mm höjd. Moderatorn,
topp- och bottenreflektorerna ingår i
bränsleelementen.
Reflektorn består av en fast yttre och en inre
lös del. Den senare är vertikalt delad i
sektioner och består av två koncentriska cylindrar.
Den yttre har vertikala tätningar mellan de 30
sektionerna för att kylmediet inte skall
strömma radiellt. Den fasta reflektorn består av
grafitblock låsta vid varandra.
Den innersta reflektorcylinderns sektioner
kan lyftas upp med bränsleladdningsmaskinen,
varför man kan byta ut den del av reflektorn,
som är mest utsatt för strålskador. Vidare kan
man ta bort denna del av reflektorn, om man
vill prova en härd med större diameter. Av
den innersta reflektorns 30 sektioner har 24
kanaler för reglerstavar och de återstående sex
hål för mätinstrument. För reglering finns
dessutom plats för några moderatorstavar av grafit
i bränsleelementgittret.
Det ingående kylmediet går till reaktorn ut-
Tabell 2. Uppskattad total radioaktivitet i reaktorns
cirkulationskretsar vid jämvikt
Halve- I bränsle- I spol- I kyl- I
renings-rings- hylsorna gasen gasen anläggning
tid kC C C kC
Barium-140...... . 12,8 dygn 2,0 1,0 1,0 1 060
Brom-83 ........ . 2,4 h 16,0 7,6 5,0 65
Jod-131 ......... 8,05 dygn 1,5 0,7 0,7 488
Jod-133 ......... . 20,8 h 30,4 14,4 13,7 1 070
Jod-135 ......... . 6,68 h 81,4 38,6 32,6 914
Krypton-83m . .. . 9,5 år 3,8 1,8 3,1 77
Krypton-85m . 4,36 h 30,0 14,4 11,7 233
Krypton-88 ...... 2,77 h 110,0 52,2 35,8 514
Rubidium-88..... 1,48 år 73,4 35,0 35,7 514
Antimon-127 ____ . 93 h 0,27 0,13 0,1 42
Strontium-89 ____ . 54 dygn 0,37 0,18 0,2 810
Strontium-91 9,7 h 57,5 27,3 24,3 940
Strontium-92 . .. . 2,7 h 185,0 88,0 60,0 845
Teknetium-99m . . 6,04 h 9,0 4,3 3,7 1 100
Tellur-131m ..... . 30 h 1,5 0,7 0,007 73
Tellur-132 ....... . 77 h 5,7 2,7 2,7 740
Xenon-133 ...... ■ 5,27 dygn 0,14 0,07 0,2 1 100
Xenon-135 ...... . 9,13 h 8,0 3,8 7,5 1 040
Yttrium-91 ...... . 58 dygn 0,42 0,2 0,2 1 000
Yttrium-93 ...... 10 h 61,6 29,2 26,0 1 030
Zirkonium-95 . . . • 63 dygn 0,42 0,2 0,2 1 080
1218 TEKNISK TIDSKRIFT 19<50 H. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
