Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 44 - Dragon-projektet, av S Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omkring det utgående och leds först uppifrån
och ned genom kanaler i reflektorn för
kylning av denna och minskning av
värmeförlusterna genom strålning (fig. 3). Utomkring den
fasta reflektorn passerar ca 52 % av kylmediet,
medan ca 20 % går genom kanaler i den,
14 % mellan den fasta och den lösa reflektorn
och 14 % genom reglerstavarna.
Därefter passerar gasen uppåt genom
bränsleelementens kylkanaler. För att
kylmedelström-men inte skall kortslutas finns en tätning mellan
den yttre lösa reflektorns topp och den vägg
som avgränsar rummet ovanför härdens topp.
Vid den beskrivna metoden för ledning av
kylmediet kommer alla tryckbelastade delar av
reaktortanken och gasledningarna att hållas vid
det ingående kylmediets temperatur (350°C).
Reflektorn och bränsleelementens relativt
svala nedre ändar vilar på en bädd, upphängd i
reaktortanken. Varje bränsleelement står på en
dubb, försedd med en kanal som ansluter till
elementets spolgasutlopp. Bränsleelementens
övre ändar hålls i kontakt med varandra av
reflektorn vars lösa sektioner hålls samman av
kylmediet vars tryck är högre på inlopps- än
på utloppssidan på grund av tryckfallet i
härden.
En beräkning av värmeöverföringen har gjorts
under förutsättning att den utgående gasens
temperatur är 750°C, dess flythastighet 9,6 kg/s
och tryck 20 at, att grafitens
värmeledningsförmåga avtar till hälften under
bränsleelementets livstid, att värmet överförs endast genom
ledning och strålning i bränslestavarnas
spol-kanaler samt att ingen springa finns mellan
bränslekutsarna och grafitkapseln. På grundval
av resultaten har man kunnat förutse
temperaturerna för ett genomsnittligt bränsleelement
(tabell 3). De tros bli ca 150°C högre vid
värmeöverföringsytorna och ca 250°C högre i
centrum för de hetaste bränslestavarna.
Reaktortank och laddningsmaskin
Reaktortanken består av en cylindrisk
underdel med 3,5 m diameter, innehållande härden
och reflektorn, en undre hals med 1,9 m
diameter, vid nog för att laddningsmaskinen skall
Reglerstay
Fig. 2. Plan över
härden.
Lös reflektor
Reflektor
Kylkanal
Fig. 3. Förenklad vertikalsektion av reaktortanken.
nå alla bränsleelementen, samt en övre hals
med 0,61 m diameter, innehållande
laddningsmaskinen (fig. 4). Utrymmet mellan tanken
och reflektorn är fyllt med stillastående helium.
Ungefär mitt på den undre halsen finns en
flänsförbindning. Plåttjockleken är 57 mm i
underdelen, 38 mm i undre halsen och 16 mm
i den övre. Tanken är konstruerad för 24 at
tryck. Den väger 45,5 t och laddningsmaskinen
3,56 t. Den undre delen av tanken (under
strålskyddslocket) skall tåla 400° C.
Laddningsmaskinen, som är placerad ovanför
ett vattenkylt strålskyddslock, hålls vid
tillräckligt låg temperatur med en ström av till 50°C
kylt helium. Detta förs därefter in i
kylmedels-strömmen genom strålskyddslocket som
härvid kyls.
Laddningsmaskinen når alla bränsleelementen
och den utbytbara reflektorns sektioner. Vid
bränslebyte måste man stoppa reaktorn och
Tabell 3. Genomsnittlig temperatur i
bränsleelementen vid 750°C hos utgående kylmedel
Bränslestavens yta ................................................942
Temperaturfall i grafithöljet................................188
Grafithöljets innervägg ..........................................4 430
Temperaturfall i 0,127 mm springa....................110
Grafithylsans yta ....................................................1 240
Temperaturfall i grafithylsan ............................110
Bränslets yta ............................................................1 350
Temperaturfall i bränslet ....................................108
Bränslet och grafitkärnan ....................................1 458
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. .44 1219
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
