Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 44 - Varvtalsreglerade asynkronmotorer, av Rolf Gradin - Att satsa på nya marknader, av ag - Den svenska massaindustrins utveckling, av WS - Luktbesvär från Munksjön - Världens vinflotta - Tenn från använda konservburkar - Telefonförbindelse för tågpassagerare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sekundärlindning
Primärlindning
Sekundärlindning
90’ 30° -30" 90°
ULJUUUL
M____
tSO’ 120’ 90’ 60’ 30’ 0’ -20’-60’-SO’-W
Primärlindning
Fig. 2. Variation av fasläge i log-motorn.
"logmotor". Genom förskjutning av den
stillastående hjälp-asynkronmotorns lindningar i
förhållande till varandra erhålles en
kontinuerligt varierande fasskillnad mellan närliggande
spår på sekundärlindningen, och dessa
strömmar matas sedan in i huvudmotorns stator.
Genom vridning av den stillastående
hjälpmotorns polläge uppträder huvudmotorns
stator-lindning som hade den kontinuerligt
varierande poltal. RGn
Litteratur
1. Midgley, D M: A flying-rotor induction motor. Proc.
Inst. Electr. Engrs 1959 okt. s. A 337—341,
2. Laithwaite, E r: The stränge neiv ball motor. Control
Engng 1960 jan. s. 131—135.
3. Laithwaite, E R: A new type of cylindrical bruchless
variable speed induction motor. Br. Power Engng 1960 okt.
s. 47—50.
Att satsa på nya marknader. Det synes
ofrånkomligt att svenska exportföretag under 1960-talet
satsar på nya marknader. Man kan knappast räkna
med att få behålla några gamla marknader i
oförändrat skick, överallt bildas regionala
handelsgrupper. Det är inte bara sex- och sjustatsgrupperna här
i Europa som tillkommer; det blir också en
fem-statsmarknad i Centralamerika, en sjustatsmarknad
i Sydamerika. Många fler kommer troligen att bildas.
Ökade krav kommer att ställas på den svenska
exporten därför att man inbördes inom
marknadsgrupperna har förmånliga tullar, för att man där
kan och kommer att bygga upp starkare och
konkurrenskraftigare företag samt därför att dessa
grupper kommer att bli stormarknader, som
världens största och aggressivaste företag kommer att
bearbeta.
ökad konkurrens kan väntas från Japan och
Indien. Men även utvecklingsländerna kommer att
konkurrera på olika marknader. En annan oviss
faktor är exportansträngningar från östblocket.
Svensk export kommer att omfatta helfabrikat.
Varorna måste anpassas för de olika marknaderna.
Man måste därför noga undersöka vad marknaden
vill ha och sälja just det. Snabba leveranser krävs
och god service. Vi måste även vara beredda att
lämna kunderna kredit på likartade villkor som våra
konkurrenter. När man skall sälja helfabrikat på
stormarknaderna måste man helt satsa på vissa
områden och vissa varor. Det gäller dessutom att vara
först. Att öka en tillverkning tar som regel inte
någon längre tid — leveranstider på
produktionsmaskiner är inte långa — men att bygga upp en
försäljning kräver lång tid.
Det krävs mycket god marknadskännedom för alt
| på rätt sätt tränga in på dessa nya stormarknader.
Det fordras att vi har folk, som kan språk och det
räcker nu inte med de traditionellt vanliga språken,
när man nu i utvecklingsländerna har gjort sig av
med sina västerländska medarbetare. Försäljare och
tekniker måste lära sig hindi, arabiska osv., de
måste ha arbetat och levt i de olika länderna och förstå
deras kultur. Detta lär man sig ej på stipendieresor
på några månader.
De svenska företagen är ofta för små för att
ensamma arbeta sig in på nya stormarknader.
Chanserna minskas ytterligare, när man sätter in sin
kraft på att bekämpa konkurrenter från hemlandet
i stället för de farligare konkurrenterna från andra
länder. Samarbetar däremot företag i samma bransch
i Sverige eller inom Skandinavien ökar våra chanser
att erövra nya marknader. Samarbetet kan även
utsträckas så att det omfattar företag som bearbetar
samma kundkrets (S Carlson vid Svenska
Försäljnings- och Reklamförbundets konferens "Nya
Marknader — nya produkter" den 7 nov. 1960). ag
Den svenska massaindustrins utveckling.
Svenska Cellulosaföreningen och Svenska
Trämasseföreningen har från industriföretagen inhämtat
uppgifter om såväl den aktuella tillverkningskapaciteten
som produktionsplaneringen för kommande
fyraårsperiod. På basis av dessa uppgifter har man
undersökt massaindustrins kapacitetsutveckling.
Vid utgången av 1960 kommer enligt
undersökningen den totala tillverkningskapaciteten för
cellulosa att uppgå till 4,2 Mt/år (efter ett
kapacitetstillskott under året på 0,2 Mt/år), för halvkemisk
massa till 0,07 och för slipmassa till 1,38 eller totalt
till ca 5,6 Mt/år.
Under de fyra åren 1961—1964 framkommer ett
totalt kapacitetstillskott av storleksordningen 1,5 Mt/år.
Den totala kapaciteten i slutet av denna period
beräknas därför ha stigit till i runt tal 7,1 Mt/år, varav
cellulosa 5,5, halvkemisk massa 0,1 och slipmassa
1,5 Mt/år. Av det totala kapacitetstillskottet 1,5 Mt/år
är enligt utredningsmaterialet ca 0,95 Mt/år eller
knappa 65 % avsett för produktion av massa för
avsalu, medan återstoden, 0,55 Mt/år, beräknas gå
åt till integrerad tillverkning av papper och papp
(Svensk Papperstidning 1960 h. 15 s. 783). WS
Luktbesvär från Munksjön i Jönköping hoppas
man kunna undvika genom omblandning av vattnet
med hjälp av tryckluft med 3—4 atö, som i
mängden 5 m3/min blåses genom fyra polyetenslangar
försedda med hål på var 10:e meter och förankrade
ca 4 m från sjöbottnen.
Världens vinflotta omfattar nu mer än 20 fartyg
på totalt ca 60 000 tdw. Den största vintankern är
"Angelo Petri" på 15 000 tdw. Den svenska "Vinia"
(Tekn. T. 1960 s. 289), som ej räknas som
tank-utan som vintransportfartyg, är på 900 tdw.
Tenn från använda konservburkar utvinner ett
brittiskt företag i kommersiell skala. Att utvinna
volfram från glödtrådarna i förbrukade ellampor
anses däremot ej lönande.
Telefonförbindelse för tågpassagerare på SJ
anses för dyrt att ordna. Enligt tyska erfarenheter
utväxlas samtal 1—5 gånger per tåg.
1228 TEKNISK TIDSKRIFT 19<50 H. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
