Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 45 - Stenmalning i Vassbo-gruvan, av Per Fahlström H:son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förmåga samt genomsättningen minskas därvid.
Den nämnda formen på manteln är avsedd att
undvika segregering.
Ringen närmast utmatningstappen är
utformad som plattor med 8 mm galler med
släpp-ning till 17 mm. Under drift kan kvarnen
hållas fylld så att chargens jämviktsläge är i höjd
med överkanten på centrumplattorna.
Rätt val av infodring är givetvis av största
betydelse. Vid projektering av kvarnen kunde
man utgå från att endast manganstål var
absolut säkert, men att måhända Ni-Hard och andra
hårdare material skulle kunna användas med
bättre resultat, så länge de inte spricker. Större
delen av infodringen, bl.a. alla lyftare, är
därför av manganstål. På försök är dock insatt ett
antal plattor av Ni-Hard i mantel och gavlar.
I gallerplattorna är manganstål ej lämpligt,
eftersom det smides igen. Halva antalet
gallerplattor är av krom-molybdenstål, en fjärdedel
av Ni-Hard och en fjärdedel av ett
krom-nickel-stål.
Kvarnens drivsätt
Kvarnen drives över en öppen kuggväxel med
två drev samt två precisionskuggväxlar från
två 330 kW likströmsmotorer. Arrangemanget
ger en likformig kraftöverföring över
kugg-kransen samt gör att kvarnen kan köras med
varierbart varvtal och i båda riktningarna
genom omläggning av spänningen på motorerna.
Likströmsmotorerna matas från en
motorgenerator, som avger maximalt 710 kW. Regleringen
av varvtalet sker enligt Ward-Leonard-systemet.
Motorernas fulla effekt, 660 kW, kan tas ut
vid 440—810 r/m för motorerna, vilket
motsvarar 60—100 % av kvarnens kritiska varvtal,
som beräknat i lyftarens medelcirkel är 16,8
r/m. Detta innebär att det största momentet på
kvarnmaskineriet uppstår vid det lägre
varvtalet samt att det sedan kontinuerligt regleras
ned vid varvtalsökning.
Med denna drivutrustning kan kvarnens
volymkapacitet icke helt utnyttjas. Mekaniskt är
kvarnen beräknad att kunna omsätta 820 eller
1 360 kW netto vid 60 resp. 100 % av kritiska
varvtalet, mot tillgängliga ca 600 kW.
Kvarnhuset utan infodring, som väger 60 t, kan
vridas för hand från motoraxeln. Kvarnhuset med
infordring, totalt ca 180 t, uppvisade vid ett
varvtal av 12,5 r/m en tomgångsförlust i
drivmotorer, kuggväxlar och lager av endast 9 kW.
Kvarnens varvtal regleras nu för hand, och
underlättas av såväl indikerande som
skrivande instrument.
Varför valdes de nämnda dimensionerna?
Kvarnens nettoeffektbehov beräknades under
förutsättning att för malmens nedmalning till
den optimala siktanalysen skulle åtgå 28 kWh/t.
Med ledning av försöken i en 3 m kvarn kunde
kvarnstorleken bestämmas enligt
nD QD LD
nf lf Lf
(tr
där index D och f avser drift- resp. försöks-
kvarn, P är effekt, n varvtal, q chargefyllnad,
L längd, D diameter.
Man antog alltså att effektbehovet är direkt
proportionellt mot kvarnlängden och mot
2,6-potensen av diametern. Det senare hade
kunnat verifieras genom försök i kvarnar med
1, 2 och 3 m diameter.
Värdet på potensen bestämmer givetvis helt
resultatet av beräkningen. Om det valdes för
högt skulle en för liten kvarn erhållas, vilket
givetvis vore det sämsta alternativet. Därför
lades till beräknat effektbehov en
säkerhetsmarginal innan kvarnen färdigberäknades. På
detta sätt erhölls alltså en kvarn, vars
kapacitet var för stor om potensen var riktig. Att
den är 2,6 har driften nu verifierat. Längden
valdes i förhållande till diametern i samma
proportioner som för försökskvarnen, dvs.
1 : 3,3.
Sedan kvarnen beställts gjordes ytterligare
bestämningar av malmens malningsbehov, varvid
inverkan av styckestorlek, utspädning m.m.
undersöktes. Därvid konstaterades, att
energibehovet per ton malm sannolikt skulle bli lägre
än det först beräknade.
För att man inte skulle erhålla oekonomiska
motorer valde man därför dessa någonstans
mellan de båda beräkningarna, motsvarande
22 kWh/t netto. Motorerna är därför i dag icke
jämstarka med kvarnen.
Om man ökar spänningen på generatorn
genom en tillsatsgenerator, kan motoreffekten
ökas med ungefär 50 %; motorerna är
nämligen lindade för en högre spänning än den
nuvarande arbetsspänningen. Kvarnen kan därvid
bringas att arbeta även vid överkritiskt
varvtal.
Fig. 5. Plan av
Vassbo
anrikningsverk.
1240 TEKNISK TIDSKRIFT 19<50 H. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>