Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 45 - Stenmalning i Vassbo-gruvan, av Per Fahlström H:son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Varför valdes likströmssystem?
Som beskrivits tidigare kan man genom att
ställa om kvarnens varvtal påverka
sönderdel-ningsförloppet vid direkt stenmalning,
varigenom kvarnen ständigt kan köras under
optimala betingelser. Detta är inte möjligt i en
sten-kvarn med fast varvtal, om den ingående
malmens sammansättning varierar. Trots att
man i Vassbo anlagt fickor för att hindra
segregering av malmen samt för att tillåta matning
av olika fraktioner i ett förutbestämt
förhållande, är det givetvis ett önskemål att med tiden
denna uppdelning skall kunna elimineras och
malmen i stället kunna matas till kvarnen som
den kommer.
En definierad malprodukt kan då erhållas vid
konstant matning genom anläggningen om
kvarnens varvtal är omställbart. Denna reglering
har samma effekt som en ändring av
malkrop-parnas storlek vid kulmatning. Den behövs
knappast vid denna sedan optimala betingelser
bestämts, medan den vid stenmalning är ett
effektivt hjälpmedel.
Vid undersökningar i Boliden konstaterades,
att energibehovet för sönderdelningen, uttryckt
i t.ex. Bond’s work index eller i kWh/t gods
malt till < 0,062 mm, ökade med varvtalet, dvs.
malningsverkningsgraden sänktes vid
varvtalshöjning. Genom att ständigt köra kvarnen vid
lägsta möjliga varvtal skulle således en
besparing i energi kunna erhållas.
Verkningsgraden för det valda
likströmssystemet och ett konventionellt växelströmssystem
med konstant varvtal hos motorerna har med
ledning av uppgifter från motorleverantören
kunnat beräknas till 74 resp. 82,3 % vid full
last. Likströmsdriften drar alltså ungefär 8 %
mera energi. Den kostnadsökning detta medför
i drift och anläggning skall vägas mot den
fördel möjligheten att erhålla en reglerad målning
utgör samt den förbättring av
malningsverkningsgraden, som kan uppnås genom
varvtalsanpassning. Fördelen befanns vara så stor, att
det valda systemet totalt borde ge bästa
ekonomi.
Anordningar för pumpning
och sortering
Utgående gods från kvarnen kommer att bli
ganska grovt, allteftersom kvarngallren slits.
Det matas ut på vanligt sätt med
utmatningskammare vid kvarngaveln. Den cirkulerande
lasten kunde förutberäknas till mellan 500 och
1 000 % av primärmatningen. Anordningarna
för godsets cirkulation och sortering kräver
därför speciella lösningar. Kvarndiametern är
så stor, att man inte kan återföra grovgodset
med skrap- eller skruvsorterare, såsom hittills
varit vanligt vid kulkvarnar.
Godset måste alltså pumpas till sorterare
uppställda ovanför kvarncentrum. För denna
pumpning av grov, tjock pulp med
skarpkantade bitar valdes en mammutpump för 4 800
1/min, vars sjunkrör sprängdes ned i
kvarngolvet och vars stigrör i två steg lyfter pulpen
upp ovanför kvarncentrum. Från
mammutpumpen går pulpen med självfall genom en
grovgodscyklon, placerad ovanför kvarnstupet.
Grovgodset faller in i kvarnen, medan
fingodset går vidare till en sekundärcyklon, i
vilken den slutliga inställningen av det
färdigmalda godsets siktanalys görs. Grovgodset från
denna cyklon matas också in i kvarnstupet.
För detta system, som förefaller tämligen
enkelt, har givetvis krävts flera överväganden
och försök innan det kom till praktiskt
utförande. För det ifrågavarande godset har man
funnit, att roterande pumpar tekniskt icke kan
konkurrera med mammutpumpen trots dennas
lägre verkningsgrad. Pumpen får sin luft från
en kolvkompressor, AA-43, som ger maximalt
40 m3/min av ca 2 atö. Den uppdelades i två
steg för att ett djupt sjunkrör skulle undvikas.
Effektbehovet för mammutpumpkompressorn
är ca 80 kW, dvs, ungefär dubbelt så stort som
det beräknade för en roterande pump under
gynnsamma förhållanden.
Vid val av primärsorterare studerades till att
börja med skrap- eller skruvsorterare, men med
den stora cirkulerande belastning, som det här
skulle bli fråga om, befanns att de skulle bli
mycket stora och dyrbara. Med anledning
härav undersöktes, sannolikt för första gången,
cyklonsortering av gods med den grovlek, som
det här är fråga om. Försöken slog väl ut,
varför hydrocyklonen valdes som grovsorterare.
För finsorteringen var valet av en cyklon mera
självfallet. Denna matas av en
likströmsmotordriven Hydroseal-pump för 3 000 1/min med
omställbart varvtal enligt
Ward-Leonard-syste-met. Pumpens varvtal regleras automatiskt med
pulptillförseln.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 47 1241
Fig. 7. Interiör
av kvarnhallen,
Vassbo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
