Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 45 - Konstruktionsändringar — en samarbetsfråga, av Tage Florin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på en maskintyp, så blir det försäljningsledet
som får bära konsekvenserna. Eventuella
skador i form av minskat gott rykte bland
köparna — och därmed ökat
försäljningsmotstånd — kan vara mycket svåra att härleda till
sådana orsaker som bristande intern
information. Att värdera betydelsen av dessa brister är
om möjligt ännu svårare, då de påverkar en
så ogripbar faktor som kundens förtroende för
varan eller säljaren. Därför får
försäljningsavdelningen lätt klä skott för t.ex. en nedgång
i omsättningen, trots att avdelningen kan ha
haft högst begränsade möjligheter att påverka
de bakomliggande interna orsakerna.
Försäljningsavdelningen måste få nöjaktiga
informationer från tillverkningssidan bl.a. för
att avdelningen skall kunna balansera de
följder, som ändringen av konstruktionen kan få
för olika led i försäljningsorganisationen. Då
en ändring av en reservdel kan medföra ökade
ekonomiska krav på de olika mellanleden fram
till förbrukaren, är det dessutom nödvändigt att
försäljningsavdelningen bereds möjlighet att
påverka beslut om införande av
nykonstruktioner.
Ändringen ur teknisk synvinkel
De impulser, som utlöser en
omkonstruktions-process, kan vara interna eller externa. Interna
impulser kan komma från olika håll inom
företaget. Under det fortsatta utvecklingsarbetet
mot nya och förbättrade modeller kan det
komma fram problemlösningar, som är så
väsentligt bättre, att man är benägen att ta
nackdelarna av att åtminstone partiellt införa dem
på nuvarande modeller.
På samma sätt kan det direkta arbetet med de
olika detaljerna i tillverkningen eller
monteringen leda till modifieringsuppslag.
Arbets-studieavdelningens möjligheter att lämna
synpunkter på detaljernas utförande skall inte
heller förbises.
De värdefullaste externa impulserna kommer
i form av reklamationer från kunderna. Även
om det kan vara svårt att få reda på under
vilka arbetsförhållanden en detalj har gått
sönder, kan redan ett studium av den defekta
delen ge väsentliga upplysningar.
Serviceorganisationen är en annan källa till informationer
liksom kritik från dem som arbetar med
maskinen under olika yttre betingelser.
Dessa impulser går i allmänhet till
konstruktionsavdelningen, som prövar deras hållbarhet.
Om impulsen ger upphov till en mindre
ändring, fattas väl som regel beslut 0111 denna av
den tekniske chefen eller eventuellt längre ned
i linjeorganisationen på produktionssidan.
Endast om omkonstruktionen är mer
genomgripande, förs den upp till direktionen för
slutgiltigt ställningstagande. När
omkonstruktionen är så omfattande, att den väsentligen
påverkar maskinens egenskaper, kan
försäljningen komma att bli inkopplad på ärendet, men
som regel torde denna avdelning bli ställd
inför ett fait accompli.
Även om ett beslut 0111 modifieringar inte
skulle vara fullt så produktionsbundet, som
nyss skisserats, så sätts ändå gärna
försäljningsavdelningen på mellanhand.
Produktionssidan har av traditionella skäl ofta mycket att
säga till om. Ett utmärkande drag i den
industriella utvecklingen under de senaste
decennierna har varit en stark strävan att sänka
tillverkningskostnaderna genom en allt längre
driven mekanisering och rationalisering.
Denna koncentration av intresset på tekniska
spörsmål har givetvis stimulerat en atmosfär,
där de tekniska bedömandena tillmätts en stor
betydelse.
För en produktionsman är det naturligt att
lägga huvudvikten på aktuella och kommande
förhållanden. När han ställs inför frågan, hur
man skall undvika reklamationer, därför att
praktiken visar, att en detalj är för svag, ligger
det närmast till hands för honom att fundera
över, hur problemet bäst skall lösas för de
enheter, som skall produceras. För företaget
är det överhuvudtaget värdefullt, att de
anställda besitter en glad lust att förbättra och
förenkla.
Ändringens följdverkningar
Denna iver att göra en bra sak bättre kan
emellertid få en för företaget mindre
fördelaktig effekt, om man inte ser upp. En
omkonstruktion inverkar — även om ändringen
endast är begränsad — inte bara på den
kommande produktionen utan kan även få
konsekvenser "bakåt" i tiden. Om ändringen inte
tar hänsyn till hur den skall kunna tillämpas
för de enheter, som redan har tillverkats och
sålts till olika kunder, kan företaget och
särskilt försäljningsavdelningarna ställas inför
svåra problem, när de skall brygga över
skillnaderna mellan det nya och det gamla.
I det läget, då konstruktion och tillverkning
redan låst sina positioner med sikte på
framtiden, kan man bli tvingad till fortsatt
tillverkning av den äldre delen. Denna tillverkning
kommer att få ske i relativt korta serier, vilket
kommer att innebära höga styckekostnader.
Reservdelar av äldre typ kommer att få hållas
i lager i kanske alla led mellan tillverkare och
kund. Genom att omsättningshastigheten på
detta lager kommer att vara låg, innebär det
en onormal bindning av kapital. Den
finansiella belastningen läggs ovanpå den, som
följer av att två likvärdiga, men ej sinsemellan
utbytbara detaljer, måste hållas i lager
samtidigt.
Utom med högre tillverknings- och
kapitalkostnader skall ändringen rätteligen belastas
med kostnaderna för det extra arbete och
utrymme, som administration och lagerhållning
av en större reservdelsvolym kan komma att
föra med sig. Den administrativa behandlingen
av dessa reservdelsfrågor kan kompliceras av
att inte alla maskintypens "utvecklingsstadier"
finns representerade på de olika marknader,
som man bearbetar. Därigenom kan det vara
1248 TEKNISK TIDSKRIFT 19<50 H. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
