Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 46 - N/S »Savannah». Maskinanläggningen, av Aksel Barth - N/S »Savannah». Reaktorns inbyggnad, av Anders Mattsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Motståndsfaktor
dm)]––––
Absorberad energi vid kollision
Fig. Ii. Samband mellan inträngningsmotstånd och
adsorberad energi vid en fartygskollision.
lika snabbt som ångventilen. överskottsångan
ledes då via en förbiledning till
huvudkonden-sorn. För detta ändamål finns i kondensorn
två perforerade munstycken, med vilka upp till
85 t/h ånga vid 17,5 ata kan kondenseras.
Hjälpkondensorerna är konstruerade efter
samma princip som huvudkondensorn med
svetsade tuber till tubplåtarna och även de kan
kondensera en mindre del överskottsånga, om
så behövs.
Hjälpmaskiner
Fartygets elkraftsystem är 440 V trefas, 60 Hz.
Det är utrustat med två turbogeneratorer på
tillsammans 3 000 kW. Turbinerna är
konstruerade för varierande ångtryck mellan 30 och 49
ata och deras skövlar är av aktionstyp med åtta
steg. Förutom dessa två turbogeneratorer, som
under normala förhållanden förser fartyget
med elkraft, finns det två 750 kW
dieselgeneratorer. De startar automatiskt inom 10 s om
reaktorn plötsligt skulle bli avstängd eller satt
ur funktion. Infasningen sker också
automatiskt. De skall dessutom förse fartyget med
nödvändig elkraft vid start av kall reaktor och
med kraft till nödmotorn.
En nöddieselgenerator på 300 kW är
installerad på bryggan. Den träder i funktion om
turbo- eller dieselgeneratorerna inte kan köras.
Dess uppgift är att alstra elkraft till reaktorns
nödkylvattenpumpar och nödbelysningen. Det
finns även en elektriskt driven
likströmsgenerator och ett elektriskt batteri för de apparater
som inte tål avbrott i strömleveransen, t.ex.
instrumentering och reaktorkontroll.
Det elektriska manöverbordet är uppdelat i
två sektioner med en turbogenerator och en
dieselgenerator tillkopplade varje sektion. Två
av cirkulationspumparna i reaktorns
primärsystem är kopplade till den ena sektionen och
två till den andra. Alla dubbleringar i
maskinanläggningen matas från olika sektioner.
Matningen kan automatiskt eller med fjärrkontroll
kopplas över från den ena sektionen till den
andra.
På -grund av det låga ångtrycket och
användningen av mättad ånga har alla maskiner och
inrättningar på ång- och matat-vattensidan
större yttre dimensioner än vad som är vanligt
vid en konventionell ånganläggning av samma
storlek.
Reaktorns inbyggnad
Civilingenjör Anders Mattsson, Uddevalla
621.039 : 621.039.52
Vid projektering av ett atomdrivet fartyg är
frågan om lämpligaste placering av reaktorn i
långskeppsled ett av de viktigaste
skeppstekniska problemen. För att rörförbindelserna
skall bli korta, bör reaktorn få en plats intill
turbinanläggningen. Med hänsyn till
kollisionsrisken bör man placera reaktorn långt akterut.
Detta kan man möjligen göra på ett stort
tankfartyg, men hos N/S "Savannah", som är ett
snabbgående fartyg med slank
undervattens-kropp, är skrovet akterut för smalt för att man
skall få rum med tillräckligt skydd vid sidan
av reaktorrummet. Enligt regler uppsatta av
US Coast Guard och Lloyd’s Register krävs
ett minimiavstånd från inneslutningskärlet till
bordläggningen av 20 % av fartygsbredden på
varje sida. Reaktorn i "Savannah" har därför
placerats midskepps på sådant Sätt, att fartyget
ligger på jämn köl i fullastat tillstånd och med
■ något trim på aktern i ballastläge.
Undersökningar har visat, att tillfredsställande
trimförhållanden skulle erhållas även om
reaktormaskineriet hade placerats inom ett område 15 m
förligare eller 12 m akterligare från det ur
viktsynpunkt mest lämpliga läget. Den valda
placeringen ger emellertid också ett lämpligt
arrangemang för lastutrymmen.
Då det gällde den inbördes placeringen av
reaktorn och maskinrummet, kom ett par
andra viktiga faktorer att spela in. Man var
tvungen att placera reaktorn med inneslutningskärl
framför maskinrummet, då den var för stor att
placera över propelleraxeln, om man ville ha
hela reaktormaskineriet under promenaddäck.
Då reaktordelen med inneslutningskärl och
strålningsskydd har en betydande massa,
kommer den att ha stor inverkan på
metacenter-höjden. En högre placering skulle alltså
resultera i för liten stabilitet. Under reaktorn måste
1276 TEKNISK TIDSKRIFT 19<50 H. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
