Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 46 - N/S »Savannah». Reaktorns inbyggnad, av Anders Mattsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vardera sidan begränsat av ett kraftigt
longitudinellt kollisionsskott.
Vid en kollision upptas en väsentlig del av
kollisionsenergin av de stålkonstruktioner, som
är orienterade i kollisionsriktningen. Sålunda
är däck och tvärskeppsskott särskilt effektiva.
Vid sidan av reaktorrummet på "Savannah"
befinner sig ej mindre än sex däck (fig. 15),
vilka har tjockare plåt än normalt och är
försedda med kraftiga kontinuerligt svetsade
däcksbalkar. Innanför de longitudinella
kollisionsskotten finns flera lager av
kollisionsmattor av stål och furuplank till en total tjocklek
av 0,6 m. Dessa mattor skall bryta
framträngande skarpa föremål t.ex. balkar, så att dessa
ej river sönder inneslutningskärlet. Innanför
mattorna finns en 0,4 m tjock betongvägg.
Om en kollision skulle inträffa just vid
reaktorpartiet, måste således det rammande
fartyget gå genom 5,2 m förstärkt
däckskonstruktion, det kraftiga kollisionsskottet,
kollisionsmattan, den armerade betongväggen och
slutligen inneslutningskärlet, innan den egentliga
reaktoranläggningen skulle skadas. Som en
aktuell jämförelse i detta sammanhang kan
nämnas "Andrea Doria"-kollisionen. Inträngningen
blev här endast 4,6 m, trots att "Stockholm"
gick med ca 20 knops fart.
Reaktorrum
I reaktorrummet finns reaktoranläggningen,
inneslutningskärlet och strålningsskyddet, fig.
15. Därjämte inrymmer det kollisionsmattor,
fundament för inneslutningskärlet samt
hjälpmaskiner till reaktoranläggningen.
Begränsningen utgöres i längdled av två vattentäta
skott och åt sidorna av två kollisionsskott. I
höjdled sträcker sig utrymmet från den dubbla
bottnen upp till promenaddäck. Från detta
däck betjänas reaktorrummet av ett
luckarran-gemang, som kan tillslutas lufttätt, så att
utrymmet utanför inneslutningskärlet kan ges
något övertryck (0,35 kp/cm2). Beaktorrummet
kan dock troligen ej vattenfyllas ända upp till
promenaddäck med tanke på att skotten ej
klarar trycket i samband med stora
fartygsrörelser (rullning, stampning osv.). Detta skulle
annars kunnat ge ett extra skydd vid en
allvarligare olyckshändelse inuti reaktorn.
Kollisionsskotten är konstruerade med
plåttjocklekar upp till 25 mm. Fem kraftiga T-balkar
sitter på insidan och går från dubbla bottnen upp
till C-däck.
Inneslutningskärl
Inneslutningskärlet, som innehåller reaktorn
och det primära kylsystemet, skall:
motstå det maximala tryck, som skulle
uppstå, om allt primärt vatten och ånga skulle rusa
ut och fylla inneslutningskärlet med
högtrycksånga,
motstå verkningarna av stötar, slag och höga
temperaturer,
tillåta införande av verktyg, personal och re-
servdelar till det primära systemet, utan att
därigenom kärlets övriga funktioner nedsättes
samt
lia tillräcklig styrka att bära upp det
sekundära strålningsskyddet.
Formen på inneslutningskärlet är ungefär en
liggande ellipsoid. Den består av en central
cylindrisk sektion, 10,67 m i diameter och 4,88 m
lång med en tjocklek av 60—95 mm. Två
halv-klotformade ändar är fästade till den
cylindriska delen, och på toppen av denna är påsatt
en kupol med höjden 4,88 m och diametern
4,42 m. Materialet är stål SA-212 typ B.
Invändigt är ändarna försedda med vardera fyra
för-styvningsbalkar, som är formade efter kärlets
insida. I den cylindriska delen finns också två
förstyvande balkar i mittpartiet. Plåten i kärlet
och ringarna väger tillsammans ca 280 t, och
den inre volymen är ca 1 170 m3.
Vid beräkning av inneslutningskärlet har man
utgått från den normala formeln för tryckkärl.
Man har dimensionerat plåten så, att denna
skall tåla 13,1 at invändigt övertryck. Därefter
har man lagt till förstyvningsringarna
invändigt och lagt på lasten av skyddet. Man har
delat kärlet i ringar och segment (gavlarna)
och räknat ut deformationen för varje element.
En speciell undersökning gjordes för det parti
där de halvklotformade ändarna och den
cylindriska mittdelen möts vid maximalt
invändigt tryck. Beräkningarna gjordes för normal
körning i krängt läge och för högsta invändiga
tryck vid upprätt eller krängt läge. Även
dynamiska krafter på grund av stampning och
rullning inräknades. Påkänningarna i normalfall
överstiger ej 11,2 kp/mm2. Man hade 12,3 kp/
mm3 som riktvärde under konstruktionen.
Atomic Energy Commission har föreskrivit
14,1 kp/mnr som gräns vid normalfall och 18,3
kp/mm2 som gräns vid katastroffall. Detta
senare svarar mot en säkerhetsfaktor på ca 3,
mätt på brottgränsen.
De två halvklotformade ändarna, den
cylindriska delen och kupolen tillverkades separat.
Efter svetsning av varje del
röntgenfotografe-rades samtliga fogar, varefter sektionerna spän-
Fundament
Fig. 16.
Fundament och skydd
för
inneslutningskärl.
1278 TEKNISK TIDSKRIFT 19<50 H. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
