Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 46 - N/S »Savannah». Slutord av Jan Stefenson - Försöken med tjänstetågradio - Från Asea har Tennessee Valley Authority - En 200 MW gasturbin-ångturbinanläggning - 20% av världens oljeförbrukning - Industriproduktion och elförbrukning i Sverige tredje kvartalet 1960, av Mats Bärlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man jämför de första atomfartygsprojekten som
publicerades med "Savannah" och vidare med
de projekt som göres upp i dag, ser man att
utvecklingen har gått stadigt framåt, trots att
bara ett enda fartyg byggts för internationell
sjötrafik. Stora framsteg är även att
klassnings-sällskapen nu låtit vissa regler ta form och att
internationell överenskommelse träffats om
vissa av de besvärliga säkerhetsfrågorna.
I USA har man arbetat intensivt i flera år på
ett atomfartygsprojekt som mer än "Savannah"
skulle ta sikte på en ekonomisk lösning,
nämligen en 65 000 t tanker med kokarreaktor och
enkelt ångsystem. Projektet har öppet
redovisats och man hade hoppats att medel skulle
ha beviljats våren 1960 för detta fartyg. De
låga tankfrakterna har bragt den ursprungliga
kalkylen ur balans och projektet har tills
vidare fått anstå, men reaktorarbetet har ändå
hållits gående med specialbeställningar,
speciellt avseende kokstabiliteten vid reaktorns
rörelser i sjön.
Både i Tyskland och Storbritannien har
tankfartygsprojekt för atomdrift varit så långt
framskridna att kontraktering legat inom
räckhåll, men i sista stund har man lagt ner
projekten. Man vågar därför påstå, att om
utvecklingsarbetet bedrivs i samma takt som hittills,
kommer atomdriften att kunna göras så billig
att inom några år ytterligare ett eller ett par
fartyg kontrakteras. Dessa kontrakt blir i så
fall placerade av en statlig eller internationell
organisation. Samtidigt kommer flera av de
stora marinerna att få i gång atomdrivna
fartyg, varför radiologiska resurser kommer att
stå till buds och ytterligare förbilliga den
kommersiella atomdriften.
Man kan givetvis inte i dag säga när
atomdriften slutgiltigt blir attraktiv, eftersom inget
handelsfartyg ännu är till sjöss för att ge oss
underlag för en bedömning. Ändå får man väl
vara optimistisk och tro att vi snart skall
kunna bemästra de tekniska problem som
atomdrift medför och även till sjöss dra nytta av
de nästan outtömliga energiresurser som finns
i klyvbart material.
Försöken med tjänstetågradio på linjen
Södertälje—Eskilstuna har gett gott resultat.
Tjänstemeddelanden kan utväxlas mellan stationerna och
lokpersonalen samt vice versa enligt ett kodsystem.
Kontaktledningen används som överföringsmedium.
Från Asea har Tennessee Valley Authority för
kraftstationen Melton Hill Dam i Tennessee Valley
beställt två generatorer om vardera 40 MVA.
Generatorerna skall levereras i slutet av 1962 och
stationen beräknas bli klar under 1963.
En 200 MW gasturbin-ångturbinanläggning,
som skall komma i drift 1963 i Horseshoe Lake
Station i USA, beräknas ge 4 % högre
verkningsgrad än en konventionell ånganläggning för samma
effekt.
20% av världens oljeförbrukning går till
värme-kraftstationer för produktion av elektrisk energi.
Industriproduktion och elförbrukning i
Sverige tredje kvartalet 1960. Den sedan andra
halvåret 1959 pågående högkonjunkturen inom
industrin fortsätter. Ökningstakten i
industriproduktionen var dock under tredje kvartalet 1960 något lägre
än under första halvåret. Delvis beror detta på att
två kvartal med högkonjunktur nu för första gången
jämförs med varandra. För kapitalvaruindustrin och
konsumtionsvaruindustrin visar indexsiffrorna för
tredje kvartalet emellertid en mera splittrad
utveckling än tidigare under högkonjunkturen. Medan
uppgången över nivån 1959 förstärktes för
kapitalvaruindustrin och ökade till 9 % mot 8 under de två
första kvartalen sjönk stegringstakten inom
konsumtionsvaruindustrin till blott 3 % efter att ha
utgjort 7 % i genomsnitt under första halvåret
1960.
Mot bakgrunden av den goda konjunkturen i
järnindustrin har malmbrytningen under hela 1960 legat
betydligt över både 1959 och tidigare rekordår 1957.
Under tredje kvartalet var brytningen 10 % större
än under samma kvartal 1959 samtidigt som
exporten starkt forcerades och nådde 5,9 Mt mot 4,7 Mt
1959.
Inom järnindustrin fortsatte den gynnsamma
utvecklingen, och produktionen av handelsfärdigt järn
och stål uppgick till 463 000 t mot 410 000 t 1959,
vilket innebär en i förhållande till första halvåret
ökad stegringstakt. Detta sammanhänger delvis med
att Oxelösund nu kommit i gång med produktion av
grov- och mediumplåt.
Inom verkstadsindustrin i sin helhet ökade
sysselsättningen under tredje kvartalet 1960 med 7 %
jämfört med 1959, medan ökningen under vardera
av de två första kvartalen utgjorde 5 %.
Produktionsökningen var störst för hemmamarknaden men
även exporten var uppåtriktad. Av de i
verkstadsindustrin ingående grupperna visade elverkstäderna
den största ökningen.
Den mycket gynnsamma utvecklingen inom
skogsindustrierna fortsatte även under tredje kvartalet
med oförminskad styrka. Trävaruexporten uppgick
till 355 000 standard mot 289 000 under samma
kvartal 1959, dvs. en uppgång med 23 %. Produktionen
av kemisk massa ökade under samma tid från
782 000 t till 885 000 t och även för pappersbruken
var den volymmässiga ökningen imponerande med
en produktionshöjning från 434 000 t till 515 000 t.
Även på exportsidan noterades kraftiga stegringar
för både massa, papper och papp.
En sannolikt av tillfälligheter orsakad tillbakagång
noterades för livsmedelsindustrin där första halv-
Tabell 1. Elproduktion och elförbrukning i Sverige
under tredje kvartalet 1959 och 1960
1959 1960 ökjjing 1959-1960
GWh GWh
Total elproduktion ........ 6 956 8 580 23
Vattenkraftproduktion ... 6 276 8 307 32
Ångkraftproduktion ...... 680 273 —60
90 2
175 482 176
Vattenmagasinens innehåll
vid kvartalets slut ...... 7 020 (68 %) 9 505 (87 °/o)
Total elbelastning ......... 6 871 8 100 18
Förluster ................ MO 1 158
Elpannor ................ 135 669
Netto elkonsumtion ...... 5 796 6 273 • 8
3 749 4 122 10
Transport ................ 365 379 4
Detaljförbrukning ........ 1682 1 772 5
1281 TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
