Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 46 - Investeringskalkyl, tekniska garantier, driftresultat, av Bengt Brunes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Investeringskalkyl, tekniska
garantier, driftresultat
Allmän kalkylmetodik
Kalkylarbetet består av tre led, nämligen
beräkning av investeringsbelopp, beräkning av
bruttvinständring samt lönsamhetsbedömning.
Investeringsbeloppet beräknas i industriell
verksamhet som regel av teknisk personal och
skall utgöra summan av alla de kostnader, som
företaget får vidkännas för en färdig anlägg-
Överingenjör Bengt Brunes, Stockholm
657.47 : 658.15
ning. Bruttovinständringen, som lämpligen
beräknas per år och icke per produktenhet, ger
uttryck för de förändringar i intäkter och
kostnader, som investeringen medför. I
bruttovinständringen ingår inga kapitalkostnader för vare
sig existerande eller planerad ny anläggning.
Lönsamhetsbedömning
Annnitetsmetoden torde vara den vanligaste av
de olika metoder som används vid bedömning
av en investerings lönsamhet. Förutom med
investeringsbelopp och bruttovinständring har
man vid den att räkna med en viss kalkylränta
och anläggningens ekonomiska livslängd.
Investeringsbeloppet räknas därvid om till en
årskostnad, som jämföres med den årliga
bruttovinständringen. Annuitetsmetoden har
fördelen, att den ger ett lättfattligt slutresultat med
en jämförelse av årliga belopp.
Diskonteringsmetoden är principiellt helt
likartad, men man utgår från den årliga
bruttovinständringen som omräknas till nuvärde med
hjälp av kalkylränta och anläggningens
ekonomiska livslängd. Detta nuvärde jämföres med
investeringsbeloppet. För jämförelse mellan
olika alternativ är denna metod bekvämare än
annuitetsmetoden.
I ett diagram, principiellt baserat på
diskonteringsmetoden, kan kvoten mellan
diskonterad bruttovinständring och investeringsbelopp
(lönsamhetskvot) anges som funktion av
anläggningens ekonomiska livslängd (fig. 1). En
horisontell linje genom lönsamhetskvoten 1,0
skiljer lönsamma investeringar över denna linje
från icke lönsamma under linjen. De heldragna
kurvorna är alla baserade på en kalkylränta av
7 %. Varje kurva gäller en viss kvot kL mellan
årlig bruttovinständring och erforderligt
investeringsbelopp.
"Payoff-metoden för lönsamhetsbedömningar
står i nära samband med kvoten A\. Vid denna
metod tas ingen hänsyn till ränta utan man
bestämmer payoff-tiden genom att dividera
investeringsbeloppet med den årliga
bruttovinständringen. Kvoten /c, i fig. 1 är sålunda
inverterade värdet av payoff-tiden. Av fig. 1
framgår, att man vid investeringar, som måste beta-
Diskonterad bruttovinständring/iwesterinqbelopp
Fig. 1. Relationen mellan ekonomisk livslängd och kvoten diskonterad
bruttovinständring till investeringsbelopp; k1 är kvoten årlig
bruttovinständring till investeringsbelopp;–-gäller jör k, = 0,2, R är kalkylräntan.
12 11- 16 16 ZOår
Ekonomisk livslängd
1283 TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
