Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 46 - Investeringskalkyl, tekniska garantier, driftresultat, av Bengt Brunes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Relationen mellan utnyttjad drifttid eller
produktionsförmåga och kvoten diskonterad
driftförlust till investeringsbelopp; - under första
driftåret,–-under andra driftåret; kt är kvoten
bruttovinst till investeringsbelopp.
tydeisen av tekniska garantier sålunda: Först
när köparen övertygat sig om rimligheten hos
en teknisk garanti, kan den läggas till grund
för kalkylarbetet. Har köparen icke egen
personal, som kan bedöma sannolikheten för att
leverantören uppfyller sina åtaganden, bör han
anlita utomstående expertis. Kostnaden därför
är nog i regel försumbar jämfört med de
ekonomiska följder en otillfredsställande
anläggning kan ha.
Även om alla anbudsgivarna för ett visst
maskineri förutskickat tekniska prestanda, som
förefaller trovärdigt, är det icke säkert att dessa
siffror oreserverat skall läggas till grund för
jämförande investeringskalkyler. Em
diskonterad energiförbrukning t.ex. blir ofta ett belopp
av samma storleksordning som maskinens
inköpspris.
Det kan mycket väl hända, att anbudsgivarna
räknat med olika marginaler på sina teoretiska
siffror och 0111 möjligt bör därför de tekniska
uppgifterna justeras till samma marginal. För
att återgå till exemplet med ångpannan, bör
anbuden innehålla uppgifter icke blott om
verkningsgraden utan även data för att kunna
beräkna de viktigaste förlustposterna. Sedan
den sannolika riktigheten av dessa data
bedömts, adderas verkningsgraden och
förlustposterna, varefter en marginal återstår. För
kalkylarbetet justeras sedan anbudens
verkningsgrader till samma marginal för alla
anbudsgivare.
Driftresultat
Det bereder ju inga större svårigheter att
undersöka investeringskalkylens förändrade
lönsamhet, om t.ex. igångsättningsdagen genom
leveransförsening eller startsvårigheter
förskjutes. Med hjälp av fig. 1 är det också lätt att se
följderna av ett ofullständigt utnyttjande av
den nominella produktionskapaciteten, som
kan bero på avsättningssvårigheter för
slutprodukten eller brister i anläggningen.
Däremot förbises nog ibland på utrednings-
stadiet konsekvenserna av en "integrerande"
anläggnings bristande driftsäkerhet. Med
begreppet "integrerande" avses här en
anläggning, som utgör ett led i en teknisk process.
Det kan också vara fråga om en maskin, som
ersätter en äldre antingen i
rationaliseringssyfte eller för att öka produktionen eller av
annat liknande skäl.
Tidigare har genomgående använts begreppet
bruttovinständring ocli i fig. 1 är /c, kvoten
mellan bruttovinständring och
investeringsbelopp. Om en befintlig del i en processkedja
ersättes av en ny, kommer emellertid den nya
anläggningen att svara för icke blott egen
bruttovinständring utan dessutom i större eller
mindre grad för hela bruttovinsten. En kvot k..
mellan detta vidare begrepp "bruttovinst" och
investeringsbelopp är ofta av helt annan
storleksordning än kvoten ira.
En indunstningsanläggning i en
cellulosafabrik, där indunstningen är en länk i en
återvinningsanläggning för kemikalier, kan ha
kvoten k, = 1. Ett nytt pressparti, som inbygges i
en gammal pappersmaskin, kan ha en betydligt
högre kvot. En detalj i en anläggning, t.ex. en
pump, kan ha en kvot k„ av storleksordningen
100 eller mera.
Kvoten mellan diskonterad driftförlust och
investeringsbelopp är en funktion av
driftsäkerheten (fig. 2). För olika värden på ks är den
diskonterade driftförlusten direkt jämförbar
med investeringsbeloppet på samma sätt som
den diskonterade bruttovinständringen i fig. 1.
Om brister förekommer i en anläggning, är
dessa ej sällan "barnsjukdomar", som kan
uppträda under det första eller kanske de båda
första åren. Det bör observeras, att fig. 2 endast
avser sådana förhållanden och ej visar de
katastrofala följderna av under lång tid
kvarstående brister.
För att återgå till exemplet med
indunstnings-anläggningen med kvoten k.2 = 1 kan av
diagrammet utläsas, att t.ex. en med 15 %
bristande kapacitet under första driftåret (och full
kapacitet under den fortsatta ekonomiska
livslängden) motsvarar en kvot mellan diskonterad
driftförlust och investeringsbelopp av 14 %.
Med andra ord: Man hade uppnått samma
ekonomiska utbyte genom att betala 14 % mer för
en anläggning, som från början presterat
fullgott driftresultat.
Vid k2 = 10 och genomsnittligt 5,3 %
kapacitetsförlust under de två första driftåren är den
diskonterade driftförlusten lika stor som
investeringsbeloppet, dvs. det skulle löna sig att
dubblera maskineriet. Vid k.2 = 100 uppträder
detta förhållande redan vid 1 % driftförlust
under första året. Dubblering av pumpar,
anordnande av alternativa kopplingar, insättning
av lagercisterner o.d. är åtgärder, som
ingenjören i många fall gör av erfarenhet. Fig. 2 är
en illustration av riktigheten i dessa
försiktighetsmått.
Fig. 2 demonstrerar dock framförallt faran av
att underskatta den ekonomiska betydelsen av
"barnsjukdomar". Ekonomiska bakslag av en
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 45 1285
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
