- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
1287

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 46 - Nya metoder - Strömavtagare med gummerade fjädrar, av R Gn - Åtgärder mot luftförorening genom bilar, av EBr — SHl - Andras erfarenheter - Utnyttjandet av oljesanden i Alberta, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 1.
Strömav-tagare med
gummerade
fjädrar.

övergångsmotståndet i lederna bli störande. För att
eliminera dessa svårigheter har en fabrik i Köln
konstruerat en strömavtagare där en i specialgummi
invulkaniserad stålfjäder sörjer för
anläggningstrycket. Genom att den mekaniska konstruktionen

1 denna strömavtagare blir elektriskt isolerad i två
delar och strömmen leds endast genom en speciell
ledare fås ett konstant motstånd hos
strömavtaga-ren. Strömavtagarens nedre del blir inte heller
spänningsförande och behöver därför inte isoleras från
fordonet (Elektrotechnische Zeitschrift 1960 h. 20
s. 495). R Gn

Åtgärder mot luftförorening genom bilar

En av de amerikanska bilfabrikanterna 1953 bildad
kommitté för studium av luftföroreningar genom
bilarnas avgaser ansåg, att bilarnas allt bättre
bräns-leekonomi utgjorde en garanti för att, trots ökad
biltäthet, riskzonen ej skulle uppnås (Tekxi. T. 1955
s. 475). Nyare rön tyder på, att denna slutsats var
alltför optimistisk. Vid vissa atmosfäriska
förhållanden, disigt eller dimmigt väder med stillastående
luft, uppkommer hälsofarlig "smog" i samhällen
med intensiv biltrafik eller tät industribebyggelse
(Tekn. T. 1954 s. 1031; 1956 s. 726). På många
platser i Kalifornien (t.ex. Los Angeles med 3 milj.
bilar, som dagligen förbrukar ca 24 000 m3 bensin
och dieselolja) har dessa förhållanden på grund av
växande biltäthet nu blivit ett så allvarligt problem,
att de statliga myndigheterna kräver speciella
apparater på bilarna mot avgaserna. I en speciell lag
från april 1960 föreskrivs, att sådana apparater skall
monteras, sedan minst två typer godkänts av
myndigheterna, på alla nya bilar inom ett år, och på
alla begagnade bilar inom därpå följande två år.
Inom 1—2 år kommer således 1 800 000 bilar att
behöva sådana apparater; ett år senare tillkommer

2 300 000 bilar och efter ännu ett år ytterligare

3 200 000.

Ett intensivt arbete pågår hos intresserade
industrier sedan några år, huvudsakligen med
konstruktioner avsedda att monteras i motorernas
utloppsrör. Så vitt känt arbetar dessa "efterbrännare" med
direkt antändning (låga eller glödspiral) eller med
katalysatorer. Priset på en dylik apparat blir
relativt högt, 100—150 $. Vid minst 16 amerikanska
företag arbetar man nu med utveckling av lämpliga
katalysatorsystem och vid sju studeras utrustning
för efterförbränning med låga.

En förbränningskatalysator måste snabbt bli varm
vid kontakt med avgaserna så att den fungerar kort
tid efter det att motorn startats. Den måste ha stor
livslängd och får därför inte bli förgiftad av
metallföreningar, såsom blysalter, eller svavel som finns
i avgaserna. Den skall tåla hög temperatur (minst

650°C) och får inte nötas ned vid den skakning som
den utsätts för vid bilens körning. Framför låga har
katalysatorerna fördelen att de kan arbeta vid lägre
temperatur, men de har nackdelen att de måste
bytas då och då.

Kaliforniens hälsovårdsmyndigheter anser, att
åtminstone 80 % reningseffekt, räknat på bilens
totala avgasmängd, behövs för att "smog"-nivån med
säkerhet ej skall överskridas. Detta krav kan blott
uppfyllas, om efterbrännaren i utloppsröret
kompletteras med en reningsapparat för de i motorns
vevhus nedblåsta förbränningsprodukterna, som
beräknas uppgå till 25—33 % av bilens totala
avgasmängd.

De amerikanska biltillverkarnas sammanslutning,
Automobile Manufacturers Association, har redan
aviserat en enkel och prisbillig apparat (5—10 $),
som återför vevhusgaserna till motorns
insugnings-system via luftrenaren. Den sägs bli monterad på
alla bilar av 1961 års modell i Kalifornien. Det
anses att apparaten bör monteras på alla nya bilar,
eftersom risken för luftföroreningar finns, eller
väntas uppstå inom den närmaste framtiden, på många
andra platser i USA. Under alla förhållanden utgör
dock denna apparat ("blowby eliminator") endast
en partiell lösning av problemet, och det är blott
en tidsfråga när även efterbrännare i utloppsrören
kommer att behövas för att hålla avgaserna under
den kritiska "smog"-nivån (Consumers Report okt.
1960 s. 508; Chemical & Engineering News 19 sept.
1960 s. 38). EBr — SHl

A ‡ andras erfarenheter

Utnyttjandet av oljesanden i Alberta

En av världens största oljereserver finns i
oljesanden i den kanadensiska provinsen Alberta. Oljan är
svart och viskös och då den ej står under tryck
kan vanliga oljeutvinningsmetoder inte användas.

Oljesanden är mycket fast men kan, när den i ett
dagbrott har värmts av sommarsolen, lätt brytas i
ytan med små grävmaskiner. Nyupptagen god
olje-sand innehåller 10—17 *>/o olja och 2—5 °/o vatten.
En del vatten tycks bilda en film runt
mineralkornen. Oljan kommer därför inte i direkt kontakt med
dessa och kan tvättas ut med hett vatten.

Sanden grävs ut i dagbrott och behandlas i en
fabrik. För att skilja oljan från sanden har man
försökt tvättning med varmt eller med kallt vatten
samt krackning i virvelbädd.

Tvättning med varmvatten visades 1949 vara en
användbar metod vid drift av en halvstor
anläggning för över 500 t/dygn oljesand.
Arbetstemperaturen var 80°C, och oljan erhölls som ett skum,
hållande ca 30 °/o vatten och ca 5 ®/o mineralämnen.
Genom alt leda vattenskiktet från avsättningskärlet
genom en vanlig flotationscell utvann man mera
olja, varigenom minst 95 fl/o av sandens olja skildes
från. Inga kemikalier behöver användas och en stor
del av värmet kan återvinnas.

Tvättning med kallt vatten kan genomföras sedan
oljans viskositet minskats genom tillsats av ett ut-

1287 TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 46

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/1313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free