- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
1288

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 46 - Andras erfarenheter - Utnyttjandet av oljesanden i Alberta, av SHl - Hexametylentetramin som härdare och bindemedel, av SHl - Uppvattningsaggregat för isförtjockning, av BoJ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

spädningsniedel. Detta är av fotogentyp och används
i en mängd lika ined oljemängden; dessutom måste
man tillsätta alkali, t.ex. vattenfri soda och ett
vät-medel. Arbetstemperaturen är ca 25°C.

Den utspädda oljeprodukten innehåller ca 25 °/o
vatten och 2,5 °/o mineralämnen före avsättningen.
Processen har körts i en halvstor anläggning för ca
3,5 t/dygn. Oljeutbytet blev ca 95 °/o. Metoden anses
mindre ekonomisk än varmvatten processen därför
att kemikalier måste användas.

Krackning i virvelbädd vid ca 515°C ger ett torrt
flytande destillat innehållande 4 °/o svavel. Utbytet
blir ca 85 vol-’%>. Investeringen i retorter blir hög
vid arbete i stor skala och återvinning av värmet
i den stora sandmängden erbjuder svårigheter. En
mera lovande metod anses därför vara
dehydre-ring—krackning av oljeskummet från
varmvattentvättning; den har visat sig ge ungefär samma
resultat som direkt behandling av sanden.

Destillatets svavelhalt måste minskas betydligt vid
raffineringen för att produkterna skall bli acceptabla.
Mild hydrering anses vara det effektivaste sättet att
avlägsna svavel. Vid försök har en temperatur på ca
425°C och ett tryck på 70 b visat sig ge
tillfredsställande resultat (D S Pasternack i Chemical
En-gineering Progress april 1960 s. 72-—75). SHl

Hexametylentetramin som härdare
och bindemedel

Hexametylentetramin (hexamin) har under
åtskilliga år tillverkats i industriell skala (Tekn. T. 1948
s. 651; 1958 s. 289). Den kan användas som en
bekväm och svagt luktande vattenfri formaldehyd.
Hexamin reagerar nämligen kemiskt på samma sätt
som formaldehyd men utan avspjälkning av vatten.
Dess största användning är som härdare för
novo-lack-hartser lill torra blandningar för gjutning och
bindemedel i t.ex. slipskivor och gjutkärnor. Den
används även i brännlacker av novolacktyp
lämpliga för impregnering av papper och väv till
lami-nat.

Hexamin kan också användas vid tillverkning och
härdning av fenolhartser och som alkalisk
katalysator i stället för ammoniak vid framställning av
fenol-aldehydhartser i ett steg. Vidare kan den
utnyttjas som härdare för lim och beläggningar
baserade på proteiner, t.ex. benlim, kasein och
sojaolja.

Den kan också tjänstgöra som korrosionsinhibitor
vid betning av stål, som accelerator vid vulkning av
gummi, som utgångsmaterial för cyclonit (RDX) och
andra högbrisanta sprängämnen samt vid rening av
petroleum genom komplexbildning med fenoler
(In-dustrial Chemist okt. 1960 s. 503). SHl

Fig. 1.
Uppvatt-ningsaggregat
under
pumpning.

ning av uppvattningsaggregat har Mellan- och
Sydsvenska Skogsbrukets Arbetsstudier gjort en studie
av förekommande typer.

Sju uppvattningsaggregat har undersökts. Av dessa
liar tre större maskiner en kapacitet av 10—12 m3/
’ min vid fritt utsläpp. De fyra mindre maskinernas
kapacitet är 2—4 m3/min. Förutom dessa
grundvärden har undersökts pumpningskapacitet vid
varierande höjd hos vattenutsläppet, utsläppets
strål-längd, borrförmåga i is, vattenspridningen vid
bevattning samt den optimala pumpningstiden, dvs.
bevattnad yta per tidsenhet relativt den totala
produktionstiden.

Erfarenheterna visar, att ispreparering genom
uppvägning för förstärkning av is bör genomföras så
tidigt som möjligt på hösten och utföras på ett
sådant sätt att fullständig genomfrysning erhålls efter
varje bevattningstillfälle. Maskinen bör väljas med
hänsyn till isens tjocklek, snöförekomst,
lufttemperatur och areal. För ett litet område med tunn is
fås bästa resultat med små eller medelstora
maskiner. Bevattning av stora upplagsplatser med relativt
tjock is torde ske bäst med maskiner med hög
pumpningskapacitet. Prepareringen kan för god
genomfrysning ske i omgångar, och vid stort snödjup
bör snön packas före bevattningen (J Söderlund
i Norrlands Skogsvårdsförbunds Tidskrift 1960 h. 3
s. 291—331). BoJ

Uppvattningsaggregat för isförtjockning

Vintertransporterna av timmer från skogen till
avlägg på is på älvar och sjöar utförs nu ofta med
traktorer och lastbilar. Bärigheten hos vintervägarna
och avläggen måste vara tillräcklig för de tunga
transporterna och väsentligt överstiga vad som
fordrades för hästdragna timmerlass. Under
1940-talet började man därför att preparera isen genom
uppvattning med motordrivna pumpar, fig. 1.

Uppvattningsaggregaten utförs med propeller eller
pumpskruv, fig. 2. Propellertypen har ett av
propellerbladen utformat som skärstål, medan skruvtypen
har ett separat skärstål. Aggregaten arbetar före
pumpningen som isborr och har därför
spetsför-sedda axeländar. Maskinerna utförs för 2—12 m3/
min. För att kunna ge råd om inköp och använd-

Fig. 2.
Uppvattningsaggregat,
t.v. med
propeller, t.h. med
pumpskruv.

1288 TEKNISK TIDSKRIFT 19<50 H. 43

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/1314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free