- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
1293

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 46 - STF november

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

möte torsdagen den 3 november, dymedelst
markerande 60-talets intåg inom företagsekonomin.
Effektiviteten kan mätas genom att man jämför uppnått
resultat med tillämnat. Helst bör målsättningen vara
klart definierad på grundval av givna
förutsättningar i vilket fall man även kan jämföra resultatet med
teoretiskt maximal effektivitet.

Ruist uppehöll sig huvudsakligen vid hur man
skall mäta effektiviteten hos ett industriföretags
producerande avdelningar. Deras mål förutsätts vara att
tillverka en given mängd produkter så billigt som
möjligt. Eftersom priserna på råvaror, arbetskraft
osv. i allmänhet inte kan påverkas av företaget
beror emellertid kostnadsförändringar inte bara på
egna åtgärder. En höjd kostnad är därför inte
nödvändigtvis ett tecken på sänkt effektivitet, liksom
inte heller en sänkt kostnad behöver tyda på högre
effektivitet. Man måste vid varje tillfälle jämföra
resultatet med vad som just då skulle vara möjligt
att uppnå.

De mätmetoder som nu är tillgängliga, kan för det
enskilda företaget ge en indexserie som visar
utvecklingen av dess tekniska effektivitet. Jämför man
flera företag i en bransch, finns det dessutom
möjlighet, att i viss mån bedöma om företagen har
anpassat sig efter den rådande prisstrukturen. Ruist
framhöll, att det borde ligga i företagens intresse
lika väl att söka samarbete med övriga företag i
branschen för att få till stånd en branschjämförelse
som att följa sin egen effektivitetsutveckling.
Under estradsamtalen efter föredraget framhöll Per
Söderström, Volvo-Pentaverken, att
effektivitetsmätningen inte får begränsas till enbart de
producerande avdelningarna. Dessa avdelningars resultat
påverkas i mycket hög grad av beslut från
företagsledningen samt konstruktions-, inköps- och
kontrollavdelningarnas arbetsinsatser. Detta gör
effektivitetsmätningen till ett mycket svårt problem. Vissa
delkostnader är det inte svårt att följa — vissa
produktiva och inproduktiva kostnader vid
Volvo-Penta-verken sätts i relation till cylindervolym och
materialpriser kontrolleras mot vissa officiella prisindex.
Ett uttryck för ett företags effektivitet ansåg
Söderström vara det pris ett företag måste åsätta sina
produkter för att företaget med säkerhet skall
överleva eller snarare kunna konkurrera.

B Tollin vid SJ berättade att man infört
effektivitetsmätning på ett antal godsexpeditioner. Normtal
för tidsåtgången för olika arbetsoperationer
fram-togs genom tidsstudier. Därefter infördes en
blankett för uträkning av erforderlig personal baserat på
normtalen. På blanketten skulle också anges det
antal personer man hade. Genom denna
effektivitetsrapport har stora besparingar uppnåtts och man
har fått slut på många, ofta fruktlösa resonemang
om bemanningen på de olika expeditionerna.

G Wohlfart berättade att man vid ett 20-tal
bomullsspinnerier och väverier hade mätt
produktiviteten i olika avdelningar samt den totala
produktiviteten. Vissa företag har därefter fortsatt att följa
sin produktivitetsutveckling. Man hade också
konstruerat ett modellföretag som de enskilda företagen
kunde jämföra sig med.

Grafisk Tekniks sammanträde den 7 november
inleddes med ett besök vid AB Grafisk Färgs nya
fabrik i Spånga. Denna ger ett gott exempel på hur
tryckfärgstillverkningen har utvecklats till en
betydande kemisk industri i den grafiska teknikens
tjänst; tryckfärgerna utgör i dag ca 2 % av den
grafiska industrins kostnader.

Den välplanerade fabriken, som sysselsätter ca 100
personer, är byggd som en fyrkantig låda i ett plan,

med rektangulär bottenyta och med kontoret i en
entresol-våning. Ena änden av "lådan" upptas av
tillverkningen av lösningsmedelbaserade färger, den
andra av oljefärgsfabrikationen. Mellan de båda
avdelningarna ligger som ett åtskiljande -— och
brandskyddande — band lagerlokaler för, på ena sidan,
råvaror, på andra sidan färdigfabrikat.
Alf Arnamo berättade om några av de resultat
beträffande relationerna papper-tryck-färg, som
erhållits vid undersökningar i full skala på ett
djup-tryckstryckeri. En lämplig viskositet hos tryckfärgen
är av största vikt för ett gott resultat. En betydande
skillnad har observerats i fråga om uttryckning och
genomslag mellan de tio olika papper, som har
provats. En god ytjämnhet hos papperet fordras för ett
gott tryckresultat. Man skall senare, så långt det är
möjligt, studera hur ändringar av olika
papperstekniska egenskaper påverkar tryckbarheten.

Har vår svenska verkstadsindustri i sin allmänna
strategi tappat bort den viktiga faktor som heter
nyskapande av tekniskt vetande, det var den stora
fråga kring vilken Mekaniks Produktionskommitté
tisdagen den 8 november samlade Mekaniks ledamöter.
Gunnar Brynge, Husqvarna Vapenfabriks AB, som
inledde, ansåg att den svenska verkstadsindustrins
position kunde förbättras genom en aktivering av
produktskapandet. Vi ligger nu i våra produkter och
tillverkningsprocesser så nära det tekniska vetandets
gränser att forskning måste till om vi skall kunna
komma vidare. Vart skall man vända sig när det
egna vetandet inte räcker till? Att helhjärtat följa
med vad som händer kostar tid och pengar. Att
bygga ut den egna forskningen, har få företag råd
med.

"Kommittéforskningen" i Mekanförbundets regi
har gett omistliga resultat men måste kompletteras.
Det behövs heltidsanställda forskare inom ett
institut, som kan syssla med inventerande forskning och
samla vetande som kan utnyttjas av företagen när
problem dyker upp. Institutet borde vara nordiskt,
ligga i Göteborg och anknytas till CTH men drivas
av industrin.

Gillis Albinsson i Industriens Utredningsinstitut
vann sina åhörare när han med hopsamlade siffror
sökte visa att det lönar sig att investera i svensk
verkstadsindustri. Produktionsvolymen hade
åttafal-digats 1914—1958 och i fasta priser är tillväxttakten
5,9 % per år mot 3,7 % i övrig industri. 1958
utgjorde verkstadsprodukternas andel av vår export
hela 36 %. De verkstadsprodukter som exporteras
är främst sådana som till stor del är ett resultat av
tekniska pionjärinsatser.
Nils Lundqvist, Sveriges Mekanförbund, redogjorde
för verkstadsteknisk forskning i andra länder. I
Sovjetunionens senaste sjuårsplan ingår bl.a.
automatisering med omkring en kvarts miljon
transfermaskiner av olika storlekar. Programstyrningen ägnas
stort intresse. I Kiel lär ett centralinstitut för
automatisering med 700 anställda på 3—4 år utbyggas
för 4 000.

I USA ligger den Verkstadstekniska forskningen i
industrin och privata institutioner.
Produktionstekniska forskningsavdelningar finns vid 53 % av
verkstadsföretagen (37 % 1957). I Västtyskland lämnar
både förbundsregeringen och de olika
förbundsstaternas regeringar bidrag till forskning som till stor
del bedrivs vid högskolor och universitet och är
sammankopplad med utbildningen.
Branschforskningsinstitut finns också och resurserna är
betydande.

I England samordnas forskningsaktiviteten genom
Department of Scientific and Industrial Research.

1293 TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 46

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/1319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free