Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 47 - Sprängning med ammoniumnitrat, av Lars-Olov Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Laddning
av ett vått
borrhål med
användning av
plastfolieslang.
ändamålsenliga aggregat av olika storlekar för
laddning av färdigblandad AN-olja eller
Ammonit. Principen är ungefär densamma som för
Agentor-aggregaten, och de tillverkas av
rostfritt stål.
AB Express-Dynamit och Atlas Copco
utvecklar och förenklar för närvarande ett aggregat
enligt Borchgrevinks idé, som är avsett även
för pulverformiga sprängämnen av känsligare
natur (Geomit, Exalit, Nitrolit m.fl.).
Aggregatet skiljer sig från de båda tidigare nämnda
genom att det arbetar med trycklufttransport
av sprängämnet och därför är försett med en
uppsamlingsanordning för sprängämnet i
returluften.
Nitroglycerin AB tillämpar sina erfarenheter
på att förbättra och delvis omkonstruera ett
laddaggregat av amerikansk typ, Jetloader.
Liksom närmast föregående är detta aggregat
avsett för mera avancerade sprängämnen. Främst
avser man dock att ladda Ammonit med det.
AN-olja kan till mångas förvåning mycket väl
laddas även i uppåtriktade borrhål (fig. 1), om
man begagnar kristallint AN, som vid
blandning med olja får en konsistens, som närmast
kan liknas vid snö "något under kramsnö".
Särskilt vid användning av den klenaste, i dag
använda laddslangsdimensionen, 16x22 mm,
krävs vana och skicklighet speciellt hos
slangföraren för att laddningen skall fortlöpa ostört.
Under denna dras laddslangen ut med
pumpande rörelser allt eftersom laddningen
fortskrider. Efter någon vana kan laddaren utnyttja
slangens eget arbete och undvika ojämn
laddning.
AN-oljans okänslighet fordrar på grund av den
åtföljande dåliga överslagsförmågan att
borrhålet blir väl utfyllt av sprängämne utan stora
luftproppar. Normalt erhålls inget spill ens vid
vertikalt uppåtriktade borrhål, om laddningen
görs på rätt sätt och laddslangen är anpassad
till borrhålsdimensionen.
Den största nackdelen är AN:s
vattenkänslighet. Kommittén rekommenderar en av
Bolidenbolaget utexperimenterad metod vid laddning
av vattenförande borrhål (fig. 2). Man
använder en plastfolieslang, vars diameter är något
större än borrhålets. Efter renblåsning av
hålet (a), träs folien över laddslangen (b), knyts
hop och förs varsamt in i borrhålet (c). Hålet
laddas med AN-olja (d), varefter
tändladd-ningen ("primer") med sprängkapseln
placeras på lämplig höjd och hålet fulladdas (e).
Man kan också använda en bottenladdning med
dynamit (/).
Undersökning av vattenhaltiga
AN-sprängäm-nen, "slurries" eller snorsprängämnen, pågår
emellertid vid LKAB i Kiruna. På flera håll,
bl.a. i Kanada, används en trögflytande
blandning, innehållande 65 % AN, 20 % TNT och
15 % vatten, med goda resultat. Nämnas bör att
kanadensarna kan köpa TNT billigt från
krigsindustrin.
Speciellt vid mera koncentrerad laddning t.ex.
vid stora salvor, grova eller långa borrhål, kan
AN-olja laddas betydligt snabbare med
laddaggregat än dynamit. I vissa fall kan denna
tidsvinst innebära en ekonomisk fördel av
samma storleksordning som skillnaden i
sprängämneskostnader.
Då AN-sprängämnet ej innehåller
nitroglycerin eller nitroglykol, undgår
sprängningspersonalen "dynamitskalle", vilket torde vara en
väsentlig lättnad. Laddningsarbetet behöver ej
bli tyngre än vid dynamitladdning. Tyngst blir
laddningen av vertikalt uppåtriktade borrhål.
Under laddning i själva mynningsdelen av ett
borrhål förekommer sprut av AN-olja, som om
det träffar ögonen förorsakar kortvarig men
intensiv sveda. Laddningspersonalen bör
utrustas med regnkläder och vara försedd med
skyddshandskar av plast, då AN svider i
små-sår och gör dem svårläkta. I intet fall har
eksem e.d. rapporterats på grund av kontakt med
AN-olja.
Språngning
Initiering
AN-oljas okänslighet gör att enbart
sprängkap-sel inte räcker för initieringen av laddningen
utan en tändladdning ("primer") av ett
känsligare sprängämne måste tillgripas.
Tändladd-ningens storlek och styrka påverkar AN-oljans
detonationshastighet och därmed dess
spräng-verkan och spränggasens sammansättning.
Detta innebär att det fordras en viss minsta
tändladdning för erhållande av optimalt
deto-nationsförlopp. Vid användning av vanlig 35 %
dynamit som tändladdning kan kommittén
tillsvidare rekommendera initiering med 2—3
dynamitpatroner (standardstorlek 22—25 mm
diameter, 165 mm längd) i borrhål med 25—
88 mm diameter. Tändladdningen placeras på
1303 TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
