Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 48 - Stenungsunds Kraftstation, av Uno Blomquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mått för maskinhallarna 3 och i är: längd 138
m, bredd 25 m och höjd 33 m.
Kylvattentunnlarna är dimensionerade för en total
stationseffekt av 900 MW. De har arean 40 m2 och den
sammanlagda längden 2 600 m.
Ångdata och komponenter
Sedan aggregatstorleken fastställts och ångdata
preciserats, vidtog arbetet med de i cykeln
ingående olika komponenterna. För verket
grundläggande, allmänna ångtekniska data gällande
framför högtrycksturbinens pådragsventil
fastställdes, tabell 1, och samtliga dessa värden har
verifierats vid leveransprov.
Det aktiva verkets huvudkomponenter är
ångpannan och ångturbinen, med tillhörande
hjälpmaskineri, manöver-, säkerhets- och
kontrollorgan, samt rörsystem, fig. 6. Förutom
dessa komponenter ingår anordningar för
beredning och tillförsel av matarvatten för
ångpannorna, kanaler, reningsanordningar och
pumpar för kylvatten för ångturbinen och för
transformatorer, elektrisk utrustning för
turbogeneratorn, hjälpmaskiner, huvudtransformatorer
och utomhusställverk. Härtill kommer även
anläggningar för ventilation, brännoljelagring,
reparationsverkstad, vatten- och
bränslelaboratorium. Förutom nu nämnda organ, som är
förlagda i bergrum, finns även delar som indirekt
hör till det aktiva verket, nämligen
hamnanläggningen med tillhörande lossnings- och
transportanordningar för brännolja,
administrationsbyggnad, verkstad och förrådslokaler
samt personalbostäder.
Från ångpannans högtrycksöverhettare leds
ångan genom tvenne ångstammar till
högtrycksturbinen. Avloppsångan från denna turbin, som
vid 150 MW last har ca 30 at tryck och ca
350° C temperatur, leds tillbaka till
mellanöver-hettaren, där temperaturen höjs till 515°C,
varefter ångan genom tvenne rörstammar leds till
lågtrycksturbinen. Efter passage genom
lågtrycksturbinen leds ångan till kondensorn.
Denna, som även fungerar som avgasare för
spädvattnet, är i sin nedre del försedd med en
"hotwell", där kondensatet samlas.
Turbinaggregatet är försett med avtappningar
i sex steg för förvärmning av matarvattnet, så
att sluttemperaturen 237°C erhålles före
eko-nomisern vid 160 MW. Av förvärmarna är tre
lågtrycksförvärmare, placerade mellan
kondensat- och matarpumparna, och tre
högtrycksför-värmare mellan matarpumparna och pannan.
Avtappning till förvärmare 1 (FV1) sker från
lågtrycksturbinens axialdel, till FV2 från
ra-dialsystemets avlopp, till FV3—FV5 från olika
sektioner i lågtrycksturbinens radialdel och till
FV6 slutligen från mottrycksångan efter
högtrycksturbinen, innan denna passerat
mellan-överhettaren. Alla förvärmare utom FV3 är
försedda med kondensatkylare; FV3 är försedd
med dräneringskondensatpumpar, som pumpar
kondensatet direkt in i matarvattenledningen
före matarvattenpumparna. FV3—FV6 har
dessutom ångkylare för bättre utnyttjning av
av-tappningsångans överhettningsvärme.
Kondensatet från FV4—FV6 leds till FV3, varifrån det
som förut nämnts pumpas in i
matarvattenledningen. Kondensatet från FV1 och FV2 går via
kondensatkylare tillbaka till kondensorn.
Läck-ångkondensorer och spärrångkylare är
inkopplade efter FV1 i kondensatkretsen, under det
att ejektorkondensorer och oljekylare är
inkopplade före FV1.
Arrangemanget med seriekopplade
kondensat-och matarvattenpumpar utan mellanliggande
vattenmagasin, som här användes, är anmärk-
Tillångomformare
Fig. 6.
Principschema föd 160
MW
ängaggregat; Eko
ekonomiser, Hö
högtrycksöverhettare, Mö
mellan-överhettare, HT
högtrycksturbin,
LT
lägtryckstur-bin, FV
förvärmare.
1324 TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
