Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 48 - Stenungsunds Kraftstation, av Uno Blomquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 7. Värmeschema för 150 MW generatoreffekt; K kondensor, KP kondensatpump, OK oljekylare, ÅE
ång-ejektor, FV förvärmare, LK läckdngkondensor, MP matarpump, Eko ekonomiser, P ångpanna, Hö
hög-trycksöverhettare, HT högtrycksturbin, Mö mellanöverhettare, LT lågtrycksturbin.
ningsvärt, enär det icke torde vara ofta
förekommande, i varje fall inte i Europa.
Under passagen genom pannan, turbinen och
matarvattensystemet fullbordar vattnet ett
kretslopp med tryck varierande från 132 till
0,026 at a och temperaturer mellan 530° C och
21°C, fig. 7; dessa siffror gäller vid 160 MW
generatoreffekt.
På samma plan som turbinerna är placerade
finns ett kontrollrum, gemensamt för två
aggregat, fig. 8. Pannans brännare manövreras även
från detta plan och luftförvärmarna är
placerade lättåtkomliga härifrån, fig. 9.
Matarpumparna är placerade i kondensorkällaren.
Ångpanna
Ångpannans konstruktiva utformning kom i
hög grad att påverkas av
bergrumsförläggningen. Det gällde att inom ramen för de
bergrumsutrymmen som var möjliga att
åstadkomma få in en ångpanneanläggning, som dels
skulle generera en ångeffekt för en 150 MW
turbin med mellanöverhettning, dels skulle ge
den höga verkningsgrad som fordrades för att
man skulle kunna tillgodogöra sig
mellanöver-hettningens ekonomiska fördelar. Ångpannan
borde därför ha en verkningsgrad som vid
fulllast uppgick till minst 92 %.
Detta betydde låg avgastemperatur med stor
risk för lågtemperaturkorrosion vid låg
belastning. Våra tidigare undersökningar hade visat,
att man vid en förbränning med ytterst litet
luftöverskott och därmed minskad
svaveltri-oxidbildning borde kunna komma tillrätta med
detta problem. Skulle icke detta lyckas, måste
dosering med dolomit tillgripas, och en
anläggning för detta ändamål har även
förutsetts. Både av kostnads- och försmutsningsskäl
var detta dock icke lockande. Glädjande nog
har hittills vunna drifterfarenheter givit belägg
för vår förhoppning att kunna genomföra
förbränningen med en luftmängd liggande nära
intill vad som är teoretiskt möjligt för
fullständig förbränning.
För att kunna pressa panndimensionen
genomfördes en optimalundersökning i fråga om
volyms- och eldytebelastning. I första rummet
gällde det att minska dimensionen på
eldstadsrummet, som normalt utgör mer än 60 % av
den totala pannvolymen. Utan de mätresultat
i fråga om flam- och gasstrålning som erhållits
från den nämnda proveldstaden och
provningsvärden från strålningseldstäderna i Västerås-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 45 1325
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
