Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 48 - Stenungsunds Kraftstation, av Uno Blomquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Därför dräneras också omsorgsfullt på ett
flertal punkter i rörsystemet under hela
uppvärmningsperioden.
Själva vakuumupptagningen med de
mekaniska startluftpumparna kan såsom nämnts göras
på 4 min till 85 % vakuum, vilket anses
tillräckligt för start av turbinerna.
Före starten av själva turbinerna tillåts
trycket i mellantryckssystemet sjunka till 2—3 at ö,
varefter interceptventilerna före
lågtrycksmaskinen och pådraget före högtrycksmaskinen
öppnas till ett visst givet värde så avpassat, att
man får önskad acceleration på rotorerna. Då
högtrycksturbinernas rotorer nått ett varvtal
över 500 r/m, ger den direktdrivna mataren
tillräcklig spänning för att medge en
magnetisering och fasning av alla fyra rotorerna.
Sta-torerna ligger alltid ihopkopplade genom
skensystemet och så snart magnetiseringsströmmen
slås till och ges ett tillräckligt högt värde dras
rotorerna i fas, även om högtrycksparet ligger
några hundratal varv per minut före.
Sedan rotorerna på detta sätt bundits på den
elektriska sidan till samma varvtal, kan
interceptventilerna öppnas helt och turbinerna
köras som en maskin genom manövrering av
pådraget. Varvtalet ökas, så att man når 3 000 r/m
ungefär 5 min efter start av turbinerna.
Synkronisering och anslutning till nät kan göras
antingen manuellt eller genom automatik,
vilket normalt klaras på några sekunder.
Vid efterföljande lastpåläggning har man att
ta hänsyn till de värmespänningar, som orsakas
av tryckändringar i domen. En alltför kraftig
påeldning med snabb tryckhöjning som följd
resulterar nämligen i stora värmespänningar.
Som tidigare nämnts finns dock anordningar
för att kompensera dessa värmespänningar.
För att få största möjliga snabbhet vid
lastupptagning efter start, kopplas den
elektro-hydrauliska regleringen till domtrycket,
varefter turbinen fungerar som
överströmningsventil för pannan, så att trycket stiger efter ett
visst program. Vid en för snabb påeldning tar
turbinen så mycket ånga, att trycket ej
överskrider det enligt programmet tillåtna värdet.
För att mildra värmechocken hos turbinen
finns i regleringen en begränsning för
lastupp-tagningshastigheten inbyggd, vilken ger fullt
slag hos reglerventilen på 7 min. Om
påeldningen sker så snabbt att regleringen går mot
denna begränsning, fås givetvis en
tryckstegring i pannan utöver det värde man vill hålla,
varför maskinisten får signal om att minska
eldningen. Normalt ligger dock
pålastningsbe-gränsningen så långt över aktuellt pådragsslag
att momentan ökning kan göras i tillräcklig
grad för att hålla panntrycket vid föreskrivet
värde. Dessutom finns en särskild
snabblast-ningsknapp, som ger en ökning av
pålastnings-hastigheten för turbinen till full last på 1 min
från tomgång.
Fullt tryck och därmed full last uppnås 35
min efter fasning, om panntrycket är 30 at ö
vid utgångsläget, fig. 25. Om man genom
cirkulation av varma rökgaser från det till pannan
Hjälpmaskineffekt
hörande varmhållningsaggregatet håller
över-hettarpartiet varmt, kan man räkna med
avsevärt högre tryck i pannan efter
nattstillestån-det. Kan man exempelvis hålla 110 at ö i
pannan, blir pålastningstiden till 160 MW endast
8 min. Normalt skulle detta betyda en
pålast-ningshastighet av 20 MW/min, men denna
siffra kan överskridas, enär turbinen som sådan
tillåter en snabbare pålastningshastighet.
Under startförloppet förekommer givetvis en
rad manövrer och kontroller, som är alltför
triviala för att förtjäna en uppräkning. Dock bör
man framhålla, att driften starkt centraliserats
till kontrollrummet, där man som nämnts dels
har möjlighet att fjärrmanövrera ventiler,
pumpar m.m. och dels har full övervakning av
alla vitala delar av anläggningen.
Sammanfattningsvis kan man ånge
startförloppet enligt följande:
Sedan alla normala kontroller av
hjälpmaskineriet till turbin och panna gjorts, påbörjas
eldningen. Därvid startas ett mindre antal
brännare, vanligen 6, och eldningseffekten tas upp
till 15 à 20 % av fullasteffekten. Härvid hålls
ett mycket stort luftöverskott genom att luft
släpps in genom icke tända brännare i de nedre
brännarraderna. Större eldningseffekt kan ej
hållas, emedan rökgastemperaturen före
överhettaren måste begränsas så länge överhettarna
ej är kylda av genomströmmande ånga. Gränsen
har satts vid ca 600° C, vilket är 100° C under
skalningstemperaturen hos materialet i första
överhettardelen.
Det stora luftöverskottet har valts för att man
skall få ett stort rökgasflöde och en snabb
uppvärmning av överhettarens kallare del och
luftförvärmaren. Dessutom behärskas även
temperaturen före konvektionsstråket lättare. För
att ytterligare underlätta starten har
arrangemang vidtagits för en senare insättning av ett
aggregat för varmhållning av luftförvärmarna.
Det har av erfarenheterna hittills framgått, att
ett sådant varmhållningsaggregat verkligen
skulle medföra en stor förbättring. Man skulle
då omedelbart vid starten få tillgång till varm-
Fig. 26.
Hjälpmaskineffekt;
– i MW,
––-i Ve
av
generatoreffekt.
1336 TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
