- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
1341

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 48 - Stenungsunds Kraftstation, av Uno Blomquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Energikostnad
öre/kWh V

WOO h/år

Drifttid

Fig. 31. [-Energikostnad-]
{+Energikost-
nad+} för
aggregat 1 och 2
vid 37 % [-nettoverkningsgrad;-]
{+nettoverk-
ningsgrad;+}

- oljepris

87 kr/t,
–-70 kr/t, cif
Stenungsund.

(9,00 kr/Gcal) som optimalutredningen (Tekn.
T. 1960 s. 1000) avsett vara representativt för
den närmaste 20-årsperioden. Under större
delen av 1960 har oljepriset dock endast varit ca
65 kr/t. Medelnettoverkningsgraden har
beräknats till 37 %. Hittills erhållna värden visar
dock en högre medelverkningsgrad ca 38 %.
För övriga rörliga driftkostnader, såsom
ventilation, belysning, vatten, vätgas etc., har
antagits 0,15 öre/kWh. Underhållskostnaderna är
beräknade till 1,5 % årligen av det maskinella
anläggningskapitalet och 0,5 % av det
byggnadstekniska, dvs. ca 1 Mkr. per år och
aggregat. Personalkostnaderna är baserade på 110
man för två aggregat, dvs. 0,35 man/MW,
vilken siffra kommer att sänkas vid ytterligare
utbyggnad. För skatter har reserverats 0,3
Mkr/år.

Det förefaller rimligt, att man vid beräkning
av kWh-priser i anläggningskostnaden
frånräk-nar den fördyring som uppstått genom
bergförläggningen, som ju tillkommit enbart av
försvarsskäl. Borträknar man 20 Mkr. för aggregat
1 och 2 kommer energipriset att vid 1 000 h/år
sjunka med 0,5 öre/kWh och vid 5 000 h/år
med 0,1 öre/kWh. Speciellt vid korta drifttider
blir ökningen alltså avsevärd.

Anläggningskostnaden fördelas på de olika
huvuddelarna på följande sätt:

%

Markområde, vägar, bostäder, administrations-

och verkstadsbyggnader ................... 9,2

Hamn- och oljelagringsanläggning .......... 10,6

Kylvattentunnlar med rensanordning för
kylvatten ................................... 5,3

Sprängnings- och byggnadsarbeten.......... 21,7

Panna, turbin, matarvattenutrustning och
ventilationsanläggning ........................ 44,6

Elektrisk utrustning inom stationen (till
utgående högspänningskablar) .............. 8,6

100,0

Vid jämförelse med kostnaderna för en
ovanjordsanläggning finner man, att den
procentuella kostnaden för byggnadsdelen är större
för Stenungsundsverket. Detta beror på den
ökade kostnaden för bergrumsförläggningen,
vilken uppgår till ca 10—12 % av den totala
anläggningskostnaden. De långa och
kostnadskrävande kylvattenkanalerna är också
betingade av bergförläggningen.

Huvudleverantörer

Ångpanna med hjälpmaskineri: AB Svenska
Maskinverken, Kallhäll.

Turbiner med hjälpmaskineri: Turbin AB de
Laval Ljungström, Finspång.

Kondensat- och matarvattenpumpar: Halberg
Maschinenbau u. Giesserei GmbH,
Ludwigshafen am Rhein (representant AB Tekno-Montan,
Stockholm).

Asynkronmotorer för matarvattenpumpar,
kontrollanläggning för vattenverk, kontroll- och
reglerutrustning för aggregat och
ventilationsanläggning: AB Svenska Siemens, Stockholm.

Huvud- och lokalventilationsanläggningar,
ask-transportanläggning, dolomittransportanlägg-ning samt som underleverantör till Svenska
Maskinverken stoftavskiljare med fläktar och
trummor för luft och rökgas: AB Svenska
Fläktfabriken, Stockholm.

Turbogeneratorer för ångturbinaggregat samt
elmotorer för ventilationsanläggningarna:
Allmänna Svenska Elektriska AB, Västerås.

Totalavsaltnings- och doseringsanläggning,
maskinell utrustning av rörinredning till
sötvattenverk, kloreringsanläggning för salt
kylvatten: Merkantila Ingenjörsbyrån AB (Mibis),
Stockholm.

Ång-, matarvatten-, kondensat-,
dränerings-och utblåsningsledningar: Paul Kahle
Rohr-leitungsbau GmbH, Düsseldorff (representant
Ingenjörsfirma Bertil Östbo AB, Södertälje).

Elångpanneaggregat, doserings- och
kloreringsanläggning för vattenverk: AB Zander &
Ingeström, Stockholm.

Domuppvärmning: AB Thermo Electric,
Västerås.

Luft- och rökgastrummor samt skorstenar
jämte inklädnad av berg- och betongväggar för
ångpanneaggregat: AB G Hammarqvists
Verkstäder, Västerås.

Armatur för ång- och matarvatten och
kon-densatledningar: Nordiska Armaturfabrikerna,
Linköping.

Utrustning för rörledningar mellan hamn och
tjockoljelager, rör- och armaturutrustning inom
tjockoljelagret och till reningsanläggning:
Nordiska Värme- & Ventilations AB, Göteborg.

Maskinell utrustning, rörinredning för
damm-sugaranläggning, tryckluftsnät,
brandsläck-ningsanläggning, diverse sanitära anläggningar,
transformator- och smörjoljeanläggningar,
syrapumpar: Värmelednings-AB Celsius, Göteborg.

Kompressor anläggning för sotblåsning:
Tryckluft AB Atlas Copco, Stockholm.

Pumpaggregat för brännoljelager och
tunnoljelager: AB Elektroskandia, Stockholm.

Rör- och armaturutrustning för tunnoljelager:
AB Calvert & Co., Stockholm.

Dieselmotoraggregat för reservdrift av
huvudventilationsanläggningen: AB Penta, Göteborg.

Isolering av rörledningar, armatur och
apparater: Larssons Isolerings-AB, Örebro.

Svetsningskontroll, röntgenundersökningar,
ultraljudundersökningar: AB Tekniska
Röntgencentralen, Stockholm.

1341 TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 46

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/1367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free