Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 48 - Stenungsunds Kraftstation. Värmeteknisk instrumentering och reglerutrustning, av Lennart Hanspers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förbi luftförvärmarna under startperioden. För
eliminering av temperaturens inverkan pà
mät-ledningarna har dessa utförts av konstantan.
Rörtemperatur
Under provdriften gjordes vissa mätningar för
att utröna om det var möjligt att fastställa när
förvärmningen av rörledningarna före en
tur-binstart var klar. Mätning av
temperaturdifferenserna mellan rörens över- och undersida
gav ett överraskande klart utslag, och det är
sannolikt att en permanent mätutrustning
härför kommer att installeras.
Reglerutrustning
Av det stora antal reglerkretsar som
förekommer i anläggningen skall här endast sägas
något om turbinregulatorn samt de viktigaste
reglerkretsarna för ångpannan. För de senare
har genomgående använts regulatorer av
Siemens typ Teleperm. Detta reglersystem är helt
elektriskt och regulatorerna utgörs av
tvåstegs-transduktorförstärkare med inbyggd återföring.
Slutsteget består av två kippsteg vilka över
mellanreläer styr en kortsluten motor i
ställ-donet.
Turbin
Turbinregulatorn ingår i turbinleveransen och
består av en nykonstruerad elektrohydraulisk
regulator med goda regleregenskaper och stora
anpassningsmöjligheter. Detta har utnyttjats så
att turbinen normalt styrs av panntrycket och
hela tiden tar undan den ånga som produceras
av pannan. Detta har varit möjligt genom att
några krav ej ställts på att aggregatet normalt
skall delta i frekvensregleringen på nätet. Vid
störningar, som innebär en avvikelse från
normalt turbinvarvtal, kopplar regulatorn
emellertid automatiskt över till frekvensreglering. För
att detta vid snabba förlopp skall kunna ske
utan farlig varvtalsstegring, innehåller
regulatorn förutom ett frekvenskännande
omkopplingsorgan även en frekvensderivatakänslig del
som ger en mycket kraftig utstyrning av
regulatorn vid snabba varvtalsändringar.
Panntryck regleras vanligen enligt den mera
konventionella metoden, fig. 5, upptill, där
aggregatbelastningen bestäms av turbinregulatorns
inställning, och ångtrycket i pannan styr
bränsletillförseln på sådant sätt att önskat tryck
upprätthålles. I Stenungsund bestäms den
utmatade effekten av den inmatade bränslemängden
till pannan, fig. 5, nedtill. Därigenom vinnes
att pannans driftförhållanden blir bästa
tänkbara. Då turbinregulatorn är mycket snabb,
förekommer knappast några tryckvariationer
utöver de tryckändringar som skall följa
laständringarna. Trycket före turbinpådraget skall
hållas konstant och domtrycket får alltså
variera med belastningen. Genom att domtrycket
får styra turbinregulatorn har regleringen
kunnat anordnas som en ren
proportionalitetsreg-lering, där ett visst tryck alltid motsvaras av
ett visst pådragsläge.
Fig. i. Regulatortavla med Teleperm-regulatorer.
I utrustningen för panntrycksreglering ingår
även ett programverk, avsett att användas
under pålastning av turbinen efter en start med
från början kall panna eller efter en varmstart
med reducerat tryck. Programverket ger ett
med tiden ökande börvärde för
tryckregleringen och åstadkommer att tryckupptagningen
sker så snabbt som möjligt utan att tillåtna
värmespänningar i domgodset överskrids.
Brännolja
Brännoljan tillförs de sexton brännarna genom
två ledningar, en låglast- och en höglastledning,
fig. 6. Regleringen skall ske så att fullt tryck
råder i låglastledningen, innan reglerventilen
i höglastledningen får öppnas. Vid
lastminskning måste reglerventilen i höglastledningen
stängas helt, innan reglerventilen i
låglastledningen får börja stänga. Vid minimilast är
trycket i låglastledningen efter reglerventilen ca
13 at ö. Tillåts trycket sjunka ytterligare, er-
Fig. 5. Panntrycksreglering; upptill konventionell
koppling, nedtill koppling i Stenungsund.
1344 TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
