Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 1 - Nya metoder - Flygplan för besprutning av åkerfält, av SHl - Böcker - Aspekter på Rom-fördraget, av GAH - Antenna engineering handbook, av Folke Strandén - Meteor science and engineering, av Folke Strandén - Information processing, av Bernt Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och besprutningsvätska. Föraren kan landa intill
lastbilen och själv fylla behållaren med
besprutningsvätska.
Gyroplanet beräknas komma att kosta ca 50 000
kr. och besprutningen ungefär hälften så mycket
som vid användning av ett vanligt flygplan (New
Scientist 27 juli 1961 s. 207). SHl
I •
Bffi-;-"’" böcker
Aspekter på Rom-fördraget. Sveriges
Industriförbund, Stockholm 1961. 132 s. (kontorstryck)
15 kr.
Till ett sammanträde i oktober 1961 med styrelsen
tör Sveriges Industriförbund utarbetades en
översikt av Rom-fördragets viktigare delar. Denna
redogörelse har kompletterats med nytt material och
utgivits som ett kompendium.
Texten är fyllig och tung i bästa läroboksstil.
Framställningen är emellertid samtidigt utomordentligt
nyttig och överskådligt ordnad för den som på
kort tid skall sätta sig in i hela frågan om
Sveriges anslutning till Europamarknaden eller önskar
orientera sig i någon delfråga.
Industriförbundets Europa-expert, Wilhelm Paues,
svarar för den inledande uppsatsen med historik
och allmänna synpunkter. Han återkommer i senare
avsnitt med en beskrivning av institutionerna och
en diskussion av frågan om medlemskap eller
asso-ciering. För övrigt behandlas tullförhållandena
(Sixten Cederbalk), jordbruksfrågorna (Helge
Kristersson), arbetsmarknadspolitiken (Gunnar Lindström),
etableringsrätten (Lennart Körner och Örjan
Grun-dén), rörelsefriheten för kapital och liberaliseringen
av tjänster (Åke O Liljefors), transportpolitiken
(Per Erik Norelius), konkurrensreglerna (Per
Håkan Osvald), skattefrågorna (Dag Helmers),
konjunkturpolitiken och betalningsbalansen (Lars
Nab-seth) och handelspolitiken (Hans Swedberg).
Det "nya" materialet utgörs av en utredning om
tullbelastningen enligt olika alternativ samt två
föredrag, ett av Axel Iveroth "På tröskeln till
Europa" och ett av Paues "Sverige inför
Rom-för-draget". Dessa föredrag är det första man bör läsa
i kompendiet. GAH
Antenna engineering handbook, redigerad av
Henry Jasik. McGraw-Hill, New York —-
London 1961. 1 074 s., 922 fig. 8 £ 10 sh. 6 p.
Den moderna antenntekniken inom alla i praktiken
förekommande frekvensområden behandlas i denna
handbok. Förutom antenner avhandlas även andra
närliggande ämnen, som i viss mån berör
antenntekniken, såsom transmissionsledningar,
impedansanpassning, ökning av bandbredden samt
vågutbredning.
Boken innehåller en fond av värdefulla
informationer inom alla områden av antenntekniken, som är
av intresse för den praktiskt arbetande ingenjören
från de grundläggande teorierna till den praktiska
utformningen av en antennanläggning, icke blott ur
radioteknisk utan även ur mekanisk synpunkt. De
fundamentala principerna för olika antenntyper samt
data och metoder för lösning av förekommande
problem diskuteras på ett samtidigt praktiskt och
sakkunnigt sätt.
Av alla de antenntyper, som behandlas, kan här
nämnas långtrådsantenner, vandringsvågsantenner,
ytvågsantenner, slitsantenner, frekvensoberoende
antenner, kommersiella antenner inom alla
förekommande frekvensområden, radarantenner,
flygplansantenner och radioteleskopantenner. Även antenner
av modernaste konstruktioner beskrives i boken,
varför den är fullt tidsenlig.
Den är mycket väldisponerad och välskriven,
delvis kanske beroende på att ett stort antal fackmän,
var och en specialist inom sitt område, bidragit till
den. Som särskilt värdefullt får även framhållas de
talrika litteraturhänvisningarna efter varje kapitel.
Denna handbok kan därför varmt rekommenderas
alla, som över huvud taget sysslar med antenner.
Bl.a. bör boken vara mycket välkommen på alla
arbetsplatser, där antennproblem förekommer.
Folke Strandén
Meteor science and engineering av D W R
McKinley. McGraw-Hill, New York — London
1961. 309 s., 124 fig. 97 sh.
Denna bok utgör en sammanfattning av hittills
gjorda rön beträffande meteorerna och tekniken
bakom studiet av med dem sammanhängande
fenomen såväl optiska som radiotekniska hjälpmedel.
Inledningsvis lämnas en historisk översikt. Härefter
behandlas tekniken för meteorobservationer enligt
olika metoder. Meteorerna, sedda från astronomisk
synpunkt, beröres även, liksom de fysikaliska
teorierna för meteorerna och för de med dem
sammanhängande fenomenen.
Närmare hälften av boken ägnas åt radiotekniska
effekter, i första hand radioekon, som uppstår på
grund av reflexioner från meteorerna. Av stort
intresse är bl.a. det avsnitt, som behandlar
möjligheten att använda dessa reflexioner för kommersiella
och militära ändamål.
Boken är välskriven och samtidigt ganska lättläst,
även för en icke-fackman, då de flesta av de
behandlade ämnena ej kräver några djupare
matematiska förkunskaper. Trots detta är den emellertid i
första hand en teknisk-vetenskaplig bok och är
avsedd för specialister inom området, men den kan
även rekommenderas åt den intresserade
lekmannen. Folke Strandén
Information processing. Unesco, Paris —
Oldenbourg, München — Butterworths, London 1960.
520 s., 330 fig. 147 sh.
Föreliggande bok utgör en sammanställning av de
föredrag, symposier och diskussioner, som hölls vid
International Conference ön Information Processing
i Paris den 15—20 juni 1959 (Tekn. T. 1959 s. 80).
Konferensen hölls i Unescos regi med deltagare från
de flesta länder. Man behandlade en mängd ämnen
inom digitaltekniken, såsom numeriska metoder,
autokodsystem, språköversättning med
datamaskiner, kringutrustning till datamaskiner och
konstruktion av sådana samt framtida minneselement.
Efter bokens inledande kapitel om numeriska
metoder följer ett avsnitt, där frågan om autokoder
behandlas. Här diskuteras t.ex. Algol (Tekn. T. 1960
s. 1087), sådant det hade presenterats i Zürich 1958.
I ett avsnitt redogörs för de erfarenheter som
vunnits vid de första försöken till automatisk översätt-
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
