Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 2 - Överenskommelse vattenkraft — naturskydd, av Jonas V Norrby - Svensk civil luftfart 1960, av BoJ - Sveriges tunga kemiska industri bygger, av SHl - Polyeten i Västtyskland, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en fråga som är föremål för övervägande inom
1960 års Naturvårdsutredning.
Överenskommelsen har överlämnats till K. M:t.
Det är givetvis vår förhoppning att man där
skall finna den vara en rimlig avvägning
mellan två viktiga samhällsintressen. Det är vidare
vår förhoppning att den träffade
överenskommelsen skall kunna tjäna till ledning för
vattendomstolarna vid deras prövning av
planerade vattenkraftprojekt.
Förutom de fortsatta överläggningar, som
förutsatts beträffande de statliga
vattenkraftresurserna i Torne, Kalix och Pite Älvar, planeras
också överläggningar mellan
Naturvårdsdelegationen och det enskilda vattenkraftintresset i
landet.
Svensk civil luftfart 1960. Den svenska civila
luftfarten med motordrivna luftfartyg omfattade
under 1960 sammanlagt 180 927 b flygtid, vilket
innebär en obetydlig minskning från 1959. Den
yrkesmässiga luftfarten visade en nedgång beroende på
den sex veckor långa strejken vid Linjeflyg AB mitt
under högsäsongen samt den allmänna övergången
till större och snabbare flygplanstyper. Skol- och
privatflygverksamheten hade ökat i tid under året.
Antalet passagerarkm hade ökat från 1959 såväl
i fråga om den internationella som den inrikes
linjefarten trots strejken. Den yrkesmässiga luftfarten
hade producerat 42,53 milj. flygkm 1960 vilket
innebär ett oförändrat värde från 1959. Av den
nämnda siffran hade inrikesfarten svarat för 18 %, den
internationella luftfarten för 55 % och den övriga
yrkesmässiga luftfarten för 27 %. Under året
transporterade SAS totalt 1 902 633 passagerare, 20 747 t
gods och 7 330 t post. Övriga flygföretag med
yrkesmässig luftfart hade transporterat 319 143
passagerare (varav 19 323 vid "rundflygning"), 9 227 t gods
och 1 709 t post.
Fyra företag hade bedrivit helikopterflyg under
1960. Flyguppdragen, som omfattade sammanlagt
9 611 h, har fördelats på ambulanstransport,
postflyg, taxiflyg, jordbruksflyg m.m. BoJ
Sveriges tunga kemiska industri bygger. AB
Svenska Salpeterverken, som ägs av
Lantbruksförbundet och Kooperativa Förbundet, skall utvidga
sin huvudanläggning i Köping och skall samtidigt
bygga en nv industri i Kvarntorp där man
förvärvat en del av Svenska Skifferolje AB:s anläggningar,
framför allt ammoniakfabriken. Man beräknar att
investera 62 Mkr. i Köping och 63 Mkr. i Kvarntorp;
av den sistnämnda summan skall 38,5 Mkr.
användas för nybyggnader.
Den planerade utbyggnaden beräknas vara fullt
genomförd under första kvartalet 1964. Redan i mars
1962 väntas man i Köping ha gjort sådana
utvidgningar av produktionsapparaten och
lagerutrymmena att tillverkningen av fullgödsel kan fördubblas.
Den är nu 70 000 t/år och blir alltså 140 000 t/år.
Salpeterverken har köpt ammoniak från
Kvarntorp och har tillverkat en liten del av sitt behov
i Köping, men största delen har på senare tid
importerats. Man skall nu bygga en ny
ammoniak-fabrik för 50 000 t/år i Köping och bygga om
ammoniakfabriken i Kvarntorp varigenom man räknar
med alt bli självförsörjande på ammoniak.
Produktionen av salpetersyra i Köping skall ökas med
66 000 t/år.
I Kvarntorp skall man bygga fabriker för tillverk-
ning av metanol, svavelsyra och ammoniumsulfat.
Metanolfabriken, den första i Norden, skall ge 30 000
t/år vilket ungefär motsvarar Sveriges nuvarande
import. Svavelsyran, 30 000 t/år, skall användas både
i Köping och Kvarntorp, men en stor del kommer
att säljas.
Antalet anställda i Köping kommer att öka med
bara 50 personer, och i Kvarntorp blir 130 personer
sysselsatta. Dotterföretaget De Förenade
Kolsyre-fabrikerna har 100 anställda varigenom den
sammanlagda personalen blir 680 personer efter
utbyggnaden. Omsättningen är i dag ca 60 Mkr. och blir
1965 ca 100 Mkr. i dagens penningvärde.
Investeringarna kommer då att vara 350 000 kr. per
anställd.
Huvudsyftet med investeringarna är ökning av
förädlingsvärdet; först i andra hand kommer en
ökning av produktionen. Denna blir 340 000 t/år och
kommer att bestå av ammoniak, salpetersyra,
am-moniumnitrat, Köpingsalpeter, fullgödsel (fyra
typer), trädgårdsgödsel, hjorthornsalt, metanol,
svavelsyra, ammoniumsulfat, torris och
konverteringskata-lysator (Jordbrukarnas Föreningsblad 18 nov. 1961
s. 1). SHl
Polyeten i Västtyskland. Tillverkningen av
polyeten per år i Västtyskland uppskattas nu till ca
100 000 t varav 60 000 t är LD-polyeten av ICI-tvp,
12 000 t HD-poIyeten och 5 000 t LD-polyeten av
Phillips-typ samt ca 25 000 t/år linjär HD-polyeten
av Ziegler-typ. Konsumtionen har vuxit snabbt för
alla slag av polyeten och särskilt snabbt för linjär
HD-polyeten till formsprutning. Härigenom har
priserna kunnat sänkas med nära 50 % under de
senaste fem åren.
Säkra uppgifter om polyetens fördelning på olika
artiklar saknas, men ett företag har angivit följande
siffror för LD-polyeten:
Blåst folie ..................... 40
Formsprutade artiklar ........ 24
Rör ............................. 5—10
Kabelisolation ................. 10
Formblåsta artiklar ............ 5—10
Diverse ......................... 6—10
Man väntar att alla dessa marknader skall ha vuxit
1965 men formsprutade artiklar mindre än de
övriga. Både folier och kabelisolering tros komma att
växa snabbare. För det senare ändamålet väntas
polyeten konkurrera med PVC.
Fram till mitten av 1960 gick ett företags
produktion av HD-polyeten med lågt smältindex nästan
helt och hållet till formsprutade artiklar, men under
senare tid har allt mer använts till folie och
form-blåsta artiklar så att bara 90 % numera går till
formsprulning. Man väntar att formblåsning 1965
skall användas för nästan 50 % av producerad
HD-polyeten med lågt smältindex.
Ett företag har under ett år tillverkat
polyeten-fiber enligt en ny metod, om vilken tyvärr litet ännu
offentliggjorts. Det är emellertid känt att man utgår
från folie av HD-polyeten, som skärs i smala
strimlor. Dessa sträcks i längdriktningen så att
materialet orienteras och tvinnas sedan till garn. Då folie
kan tillverkas med god ekonomi, lär den angivna
metoden ge billigare fiber än den vanliga
strängsprutningen av en fibertråd.
Västtyskland är i dag världens största producent
av formsprutade artiklar av linjär HD-polyeten.
Orsaken härtill torde vara att tillverkningen av
denna plasttyp började tidigare i Tyskland än i
något annat land (British Plastics okt. 1961 s. 550—
551). SHl
24 TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
