Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 2 - Bergtrycket i Kiirunavaara, av Imre Hansagi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett schakt med cirkulärt tvärsnitt ej skulle
kräva någon inbyggnad förrän vid ca 5 500 m djup,
om 7 är 2 700 kp/m3. Diagrammet i fig. 1 visar
vidare att ett schakt i malm kräver inbyggnad
redan vid 1 670 m djup, om malmens
tryck-brottgräns förutsätts vara 1 500 kp/cm2 och dess
y är 4 500 kp/ms. Dragspänningar kan givetvis
ej förekomma vid vertikala gruvhål.
Det bör dock betonas att schaktinggjutningar
kan vara nödvändiga även på mindre djup,
eftersom berget är inhomogent och ibland
sprickigt, varför man kan tvingas skydda
schaktet mot lossnande stenbitar.
Enligt ekv. (6) behövs (Tort = 3) ingen
inbyggnad för en horisontell bergort förrän från
och med 3 700 m djup, medan en malmort
enligt fig. 2 bör förstärkas redan vid 1 100—1 670
m djup och nedåt.
För dragspänningarna är läget emellertid
väsentligt ogynnsammare. De blir enligt ekv.
(4) minst, dvs. noll, för m = 4, vilket visar att
dragspänningar kan uppstå först om m > 4. Om
man antar att bergets dragbrottgräns är 200
kp/cm2 och malmens 150 kp/cm2 visar det sig
att farliga dragspänningar i malmorternas tak
kan uppstå redan vid 340 m djup och i
gråberget vid 750 m djup, fig. 3. Att
dragspänningar i verkligheten ej alltid förekommer redan
vid dessa djup beror på att Poissons tal ej är
oändligt stort utan 6—12.
Bergtrycket och säkerheten
Som säkerhetsfaktor kan man använda
förhållandet mellan bergets brottgräns och den
uppstående spänningen. Som framgår av
diagrammet i fig. 5 avtar säkerhetsfaktorn snabbt med
stigande djup. För bergschakt och
gråbergsorter är den 10—14 för tryckspänningar på 400
m djup men endast ca 3—5 på 1 200 m djup.
För dragspänningen är läget ännu sämre,
eftersom säkerhetsfaktorn vid ca 200 m djup är
ca 5 och redan kring 700 m djup bara 1, på
större djup blir det ingen säkerhet i gråberget.
Säkerhetsfaktorerna i malm har givetvis lägre
värden, fig. 4.
Tillämpningen i Kiirunavaara
Föregående beräkningar förutsätter att det
ligger antingen homogen, ren malm eller
homogent, rent gråberg ovanför orterna. Om hänsyn
tas till malmens lutning ändras givetvis
spänningsvärdena. För en given lutning på malmen
är förhållandena ogynnsamma i
liggväggskon-takten och förbättras i riktning från malmen
in i liggväggen för att bli gynnsammast
utanför ett vertikalplan genom liggväggens skärning
med dagytan. Detta är en följd av gråbergets
lägre densitet, fig. 6.
Diagrammet visar att tryckspänningen i
malmen når upp till tryckbrottsgränsen vid 1 750
m djup. Vidare framgår att dragspänningen vid
liggväggskontakten är mindre än bergets
dragbrottgräns t.o.m. 650 m och sedan överstiger
denna.
Fig. 2. De teoretiskt möjliga största amax ocli minsta amin
tryckspänningarna pä bergmantelytan i en horisontell ort med cirkulärt tvärsnitt,
- för berg och––för malm.
Dragspänning
kp/cm2
1000
Fig. 3. Den teoretiskt möjliga största dragspänningen i taket på en
horisontal ort,-för berg och––för malm.
Säkerhetsfaktor
10
m
Djup
Fig. 4.
Relationen mellan
säkerhetsfaktorn
och djupet,
säkerhetslinjen,
för malm med
1500 kp/cm’
tryckbrottgräns,
150 kp/cm2
dragbrottgräns och
1,5 t/m’ densitet
vid –-
tryckspänning och
––
dragspänning.
Tryckspänning
kp/cm2
Bergets tryckbrottgräns
Malmens tryckbrottgräns
min
28 TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
