Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 2 - Böcker - Final report of the sixth congress of the International Association for Bridge and Structural Engineering Stockholm 27th June—1st July, 1960, av BoJ - Plasmas and controlled fusion, av Bo Lehnert - Theoretische und experimentelle Untersuchungen über die Lüftungsanlagen von Strassentunneln, av Ivar Paljak - Applied hydrodynamics, av Sven Thuresson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
metod samt en närmemetod som alltid ger värden
på säkra sidan framställs. U Müllersdorf beskriver
två kontinuerliga balkbroar av förtillverkade
betongbyggnadsdelar. En 330 m lång bro har förspända
huvudbalkar, en 260 m lång bro har
mjukjärnsar-mering och förspänning över balkstöden.
Byggnads-programmet samt ändringar som under arbetets
gång företagits i de statistiska systemen beroende på
betongkrypning m.m. beskrivs.
Inom gruppen förtillverkade byggnadsdelar
sammanfattar G Wästlund fordringarna på fogar och
sammanfogningsmetoder och påpekar t.ex. att
expansionsfogar är nödvändigt i vissa fall.
Komposit-balkar av en I-stång med pågjuten betongplatta
behandlas av B Bergvall och G Wästlund. En
försöks-balk som utsatts för 250 000 lastväxlingar har visat
att de använda betongförankringarna av rundjärn
i hårnålsform svetsade till bakflänsen är bättre än
många andra t}’per.
M Lorentsen beskriver försök med förspända
balkar som gjorts vid brobyggnadsinstitutionen på
KTH. Vid Freyssinet-systemet visade sig
förspän-ningskablarna vara sämre sprickfördelare än vanlig
armering. I det sjätte svenska bidraget beskriver C
Schaub ett legerat, naturhårt stål som motsvarar
höga fordringar på böjbarhet och svetsbarhet.
Både det svenska och det utländska
rapportmaterialet är värdefullt för alla utvecklingsintresserade
inom byggfacket. Då priset på volymen är relativt
högt vore en uppspaltning av materialet i
intressegrupper kanske tänkbart till ett kommande tillfälle.
Säkert skulle man då nå en större läsekrets för det
på olika områden utvecklingsstimulerande
materialet. BoJ
Plasmas and cont rolled fusion, av Davicl J Rose
& Melville Clark, Jr. Wiley & Sons, New York
— London 1961. 493 s., ill. 86 sh.
En snabb utveckling har under senare år ägt rum
inom plasmafysiken och dess tillämpningar på
problemet att åstadkomma kontrollerad fusion. Hittills
har ändå i stor utsträckning saknats pedagogiskt
upplagda översikter av ämnesområdet varför denna
bok torde fylla ett länge förefintligt behov.
I ett inledande kapitel behandlas energisituationen
i världen och dess sammanhang med
fusionsforskningen. Härefter följer en översikt av olika typer
av kollisionsfenomen och yteffekter som i ett
senare kapitel utökas med Coulomb-kollisioner. Efter
behandlingen av växelverkan mellan partikelpar
följer statistiska betraktelser av en gas.
De senare leder genom Boltzmanns och Maxwells
ekvationer till de makroskopiska
rörelseekvationerna för ett plasma. Resultatet tillämpas på
plasmavågor och stabilitetsproblem. Parallellt med den
makroskopiska behandlingen lämnas också en kori
översikt av den enskilda partikelns rörelse i
elektromagnetiska fält såväl som spontan emission av
strålning genom sådan rörelse. Bokens sista tredjedel
avhandlar energibalans, materialproblem och
inne-slutnings- och uppvärmningsmetoder för ett plasma
i samband med fusionsforskningen.
Boken torde innehålla den hittills mest fullständiga
översikten inom ämnet. Materialet är redigt
framställt och placerat i logisk ordning. Det kan kanske
anmärkas att författarna presterat en något för
sparsam diskussion av plasmadynamiken baserad på den
enskilda partikelns rörelse jämfört med de
makroskopiska betraktelserna som utförts betydligt
grundligare. En fastare sammanknytning mellan dessa i
princip likvärdiga betraktelsesätt skulle höjt bokens
värde ytterligare.
Att framställningen av stabilitetsproblemen delvis
redan är föråldrad kan inte läggas författarna till
last utan beror på den snabba utvecklingen inom
ämnet. Ett aktuellt avsnitt om cyklotronstrålning
hör till de speciella förtjänsterna. Räkneexemplen i
slutet av varje kapitel utgör en pedagogisk merit,
men den skulle varit större om en förteckning av
lösningarna funnits.
Boken är ett värdefullt tillskott till den sparsamma
översiktslitteraturen i plasmafysik. Den lämpar sig
utmärkt för studier men har också mycket att
erbjuda en forskare. Bo Lehnert
Theoretische und experimentelie
Untersuch-ungen über die Lüftungsanlagen von
Stras-sentunneln, av Alex Haerter. ETH Aerodyn.
Mitt. 29. Leemann, Zürich 1961. 101 s., 45 fig.
20 sfr.
Föreliggande arbete ger den teoretiska och
experimentella bakgrunden till en schweizisk
sakkunnigeutredning om tunnelventilation, "Lüftung von
Stras-sentunneln", Mitt. Inst. f. Strassenbau. ETH 1960
h. 10. Arbetet utgör förf:s doktorsavhandling och
angriper teoretiskt några tidigare olösta problem
inom tunnelventilation.
Första avsnittet behandlar korta tunnlar med
naturlig ventilation. Här visas, att man med
utgångspunkt från trafiktäthet, fordonens medelhastighet
och meteorologiska betingelser kan beräkna
resulterande flöde i tunneln. Erforderliga
motståndskoefficienter har bestämts experimentellt.
Andra avsnittet ägnas åt mekanisk
tunnelventilation, där det svåraste problemet tidigare varit alt
säkerställa jämn luftfördelning i alla tunnelavsnitt vid
långa kanaler. Förf. härleder partiella
differentialekvationer för tryck- och mängdfördelning i
luftkanaler försedda med jämnt fördelade
sidoöppningar. Lösningar till ekvationerna ges för
dimensionering av nämnda öppningar samt in- och
utström-ningsmängder för givna kanaler.
Största intresset tilldrar sig diskussionen om
samverkan mellan strömmarna i inblåsnings- och
utsugningskanalen och tunneln. Här visas att
ojämnheterna i luftfördelning ej, som tidigare ansetts,
beror på inverkan av kanalernas Reynolds tal vid
dellaster utan i första hand på tillfälliga
tryckgradien-ter i tunneln.
Störningarna kan minskas genom att öka
tryckfallet mellan luftkanal och tunnel. De framlagda
teorierna om störningar i luftfördelningskanaler för
tunnlar kan även tillämpas på andra
ventilationsproblem, t.ex. höghusventilation med långa
luftkanaler. Arbetet kan därför sägas vara av
banbrytande karaktär för facket.
Boken är synnerligen välskriven och trots
omfattande härledningar klar i framställningen. Den kan
varmt rekommenderas åt ventilationstekniker på
utvecklings- och forskningssidan. Konstruktören
finner kontentan av här framlagda teorier även i
den nämnda sakkunnigeutredningen. Ivar Paljak
Applied hydrodynamics, a v H R Vallentine.
Butterworths, London 1959. 272 s., 157 fig. 50 sh.
Den klassiska hydrodynamiken liar visat sig
tillämp-bar på åtskilliga strömningsproblem som
aktualiserats under senare år i samband med den fortgående
tekniska utvecklingen. Föreliggande bok tar sikte
på att redogöra för de delar av hydrodynamiken
som visat sig särskilt användbara i praktiska
tiil-lämpningar. Den är avsedd som lärobok på
högskolestadiet och redogör även för den matematik
(få TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
