Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 3 - Elkonsumtion i Sverige 1960—1970, av Bengt Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kemisk industri är inte lönande i små
anläggningar. Det är därför Stenungsunds-projektet
endast kunnat tänkas såsom ett konsortium,
där tillräckligt kapital och tekniskt kunnande
finns tillstädes.
Som elkonsument blir det petrokemiska
konsortiet en av de största i landet. Enbart i
Ste-nungsund beräknas elförbrukningen 1970 bli
drygt 500 GWh.
Skifferoljeverket, som under de två senaste
decennierna har varit ett betydande
belastningsobjekt, kommer inom en snar framtid att
läggas ned. De fallande oljepriserna på
världsmarknaden omöjliggör en fortsatt verksamhet.
Totalprognosen för den kemiska industrin
visar under 1960-talet en något starkare ökning
än hittills. Den bortfallande skifferoljeindustrin
kompenseras mer än väl genom tillkomsten av
den nya petrokemiska industrin.
Övrig industri
De övriga industrierna är ur elsynpunkt av
mindre vikt. Totalt sett har
belastningsutvecklingen sedan 1936 varit linjär. Även i
framtiden har man anledning förutsätta en fortsatt
linjär utveckling.
Totalprognos för industrin
Om vi bortser från skiffer oljeverkets
elförbrukning så har industrins elkonsumtion
under perioden 1936—59 progressivt ökat i
genomsnitt med 5,7 % per år. Trenden för
perioden 1945—59 visar emellertid en
starkare ökningstakt, 6,6 % per år. Under denna
senare period har den ökade användningen
av elvärme bidragit till konsumtionens snabba
ökningstakt. Industrins elförbrukning
kommer enligt CDL-undersökningen under första
delen av 1960-talet i stort sett att följa 6,6
%-trenden. Avmattningen under senare delen av
1960-talet beror på företagens uppfattning om
oljans större konkurrenskraft gentemot el i
framtiden. Vidare bidrar att
cellulosaindustrins utbyggnadstakt avmattas under andra
hälften av 1960-talet. Industrins andel av den
totala elkonsumtionen kommer under
1960-talet att fortsätta att vara ungefär 2/3.
Samfärdsel
Samfärdseln, som omfattar Statens Järnvägar
samt tunnelbane- och spårvägstrafik i de
större städerna, utgör nu endast ca 6 % av
landets totala elförbrukning. SJ:s andel var 1960
87 %. Även den framtida utvecklingen
kommer att vara beroende av SJ:s
konsumtionsutveckling.
Under 1950—1959 har persontrafiken
minskat i medeltal med 3 % per år hos SJ. Fram
till 1970 uppskattas persontrafiken minska
något medförande en nedgång på ca 30 GWh
från nuvarande förbrukning. Detta närmast
beroende på en strävan att anpassa tidtabellen
efter det minskande antalet personkin. Denna
anpassning torde medföra en viss strukturför-
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 J33
ändring, kännetecknad av en minskning av
antalet kortväga, dåligt utnyttjade persontåg och
en ökning av antalet fjärrtåg varvid i fråga om
dessa senare expresstågen efter hand får
ökade trafikuppgifter, medan snälltågens betydelse
däremot minskar något. Man antar således att
antalet tågkm för personförande tåg i eldrift
under 1960-talets första hälft kommer att
minska med i medeltal ca 1 % per år för att
därefter hålla sig ungefär oförändrad till 1970.
Beträffande godstrafiken räknas med en
stegring av antalet bruttotonkm i godsförande tåg
med 1,8 % per år fram till 1970.
Malmbanorna beräknas öka sitt uttag med 6 %
per år under 1960-talet. En del
nyelektrifie-ringar kommer sannolikt att genomföras
medförande en belastningsökning på ca 30 GWh.
Den övriga konsumtionen inom samfärdseln,
225 GWh 1960, beräknas öka till ca 300 GWh
1970.
Den totala elförbrukningen inom samfärdseln
skulle således öka från 1 670 till 2 000 GWh/år
mellan 1960 och 1970.
Detaljförbrukning
Den del av primakraftkonsumtionen som ej går
till industri eller samfärdsel hör till
detaljförbrukningen. Inom denna kan man särskilja
fyra grenar, nämligen hushåll, jordbruk med
binäringar, yrken som inkluderar handel och
småindustri samt de allmänna behoven med
gatubelysning, skolor, sjukhus osv. Allt som allt
torde hela detaljförbrukningen omfatta
omkring 3,5 milj. abonnenter.
Statistik över denna stora och heterogena
konsumentgrupp saknas. Den officiella statistiken
uppger numera endast ett totalvärde för
detaljförbrukningen, erhållet som en restterm
sedan industri och samfärdsel subtraherats
från den prima elförbrukningen. För att kunna
analysera och prognosera detaljförbrukningen
är det emellertid nödvändigt att dela upp
detaljförbrukningen i sina undergrupper i likhet
med vad som tidigare gjorts i
prognossammanhang. Även i denna utredning har vi bibehållit
denna klassiska uppdelning och fördelat
totalbelastningen på basis av tidigare statistik och
med hjälp av befintlig statistik över olika delar
av detaljförbrukningen. Vi har erhållit följande
tabell som även upptar värden för 1950 enligt
då gällde officiell statistik.
1950 1960 Ökning
GWh GWh % per år
Hushåll ..........................1 900 4 000 7,5
Bostäder, kollektivt . . 100 200
Jordbruk ........................430 900 7,5
Yrken ..............................1 000 2 200 8
Allmänna behov............420 1 000 9
Totalt ............................3 750 8 300 8,2
Detaljförbrukningen har tidigare under en
lång följd av år ökat med ca 10 % om året,
men sedan mitten av 1950-talet har en
stagnation inträtt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
