Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 3 - Elkonsumtion i Sverige 1960—1970, av Bengt Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hushåll
Av avgörande betydelse för hushållens
elkonsumtion är dels befolkningsutvecklingen, dels
bostadsproduktionen. Enligt Statistiska
Centralbyråns befolkningsprognos skall det 1975
finnas 8 245 000 innevånare i Sverige mot nu
ca 7 500 000. Den årliga nettoökningen
beräknas således till ca 50 000. Åldersgruppen 20—
64 år beräknas under perioden 1960—1975 öka
med knappt 8 %, medan gruppen över 65 år
beräknas öka med 40 %. År 1970 kommer
befolkningen att vara ca 8 000 000.
Bostadsbyggnadsprogrammet inriktas på att
häva bostadsbristen genom byggande av fler
och fler höghus. Under de närmaste åren
kommer antalet smålägenheter att öka men med
den stigande levnadsstandarden kommer
lägenheternas storlek att öka något mot slutet av
1960-talet. Antalet småhus beräknas under
perioden öka med ca 20 %.
För att göra en prognos för hushållen kan
man gå fram på två vägar. För det första kan
man beräkna elförbrukningen genom analys av
hushållsbeståndet 1960 och 1970 och för det
andra kan man beräkna elförbrukningen
genom uppskattning av apparatbeståndet. Båda
metoderna har använts i denna undersökning.
Antalet hushåll i landet vid utgången av 1960
uppskattas till 2,7 milj. och för 1970 beräknar
Bostadsstyrelsen antalet hushåll till 3,2 milj.
Storlekarna fördelar sig enligt följande:
Antal miljoner
1960 1970
Enkelrum .................... 0,3 0,35
1 rum och kök................ 0,55 0,65
2 „ ................................0,85 1,0
3 „ ................................0,55 0,65
4 „ ................................0,25 0,3
5 rum eller mera och kök............0,2 0,25
Totalt ........................ 2,7 3,2
Därav i småhus .............. 1,3 1,5
En uppskattning av hushållens elförbrukning
kan göras med tillhjälp av följande fakta och
antaganden.
Den nuvarande specifika elförbrukningen är
känd. Enkelrum och 1-rumslägenheter
förbrukar ca 1 000 kWh/år 1960 och 1970 beräknas
förbrukningen till 1 200 kWh/år. 2- och
3-rumslägenheter har i genomsnitt ca 1 300
kWh/år 1960 och uppskattas 1970 förbruka
1 800 kWh/år. 4- och 5-rumslägenheter
förbrukar 1 800 kWh/år 1960 och 2 500 kWh/år 1970.
Förbrukningen 1960 för en lägenhet i småhus
är ungefär 1 000 kWh/år större än för
motsvarande lägenhet i höghus. Differensen beräknas
vara 1 500 kWh/år 1970.
Antalet gasspisar är 1960 omkring 600 000 och
väntas 1970 uppgå till 500 000. Gasspisen
reducerar hushållens elförbrukning med 900 kWh
per spis och år.
Enligt detta resonemang uppgår hushållens
elförbrukning 1960 till drygt 4 000 GWh och
skulle 1970 ha stigit till 7 400 GWh. Detta
innebär en ökning av 6,5 % per år.
Enligt den andra metoden kan man uppskatta
apparatbeståndet 1960 och 1970, tabell 1.
Beträffande spisar och kylskåp finns färdiga
marknadsundersökningar till förfogande.
Enligt bägge kalkylerna skulle således
hushållens elförbrukning 1970 uppgå till ca 7 500
GWh totalt eller 2 350 kWh per hushåll.
Jordbruk
Jordbrukets elbehov har enligt en speciell
utredning beräknats öka från 326 GWh till 540
GWh mellan 1960 och 1970 således en ganska
måttlig ökning. Dessa siffror avser själva
driften ara egentliga jordbruk med en storlek av
över 2 ha. För jordbruk totalt inklusive
binäringar uppskattas förbrukningen 1960 uppgå
till 900 GWh och 1970 till 1 500 GWh, vilket
innebär en ökning med 5 % per år.
Yrken
Denna grupp omfattar hantverk, småindustri,
affärsverksamhet, reklam, restauranger,
kontor, servicestationer m.m. Antalet abonnenter
inom denna grupp är av storleksordningen en
kvarts miljon. 1950-talet har inom vissa delar
av denna grupp inneburit en mycket stark
utveckling.
De sidor man har kunnat studera av den
heterogena grupp som yrken, affärsverksamhet
m.m. utgör pekar alla åt samma håll.
1960-talet torde bli minst lika expansivt som
1950-talet varit. Om utvecklingen under
1950-talet har inneburit en procentuell ökning med
ca 8—9 % per år, bör ökningstakten under
1960-talet bli minst 9 % per år.
Allmänna behov
I denna grupp inryms i stort sett sådana
funktioner som är allmännyttiga och vilka ofta
finansieras skattevägen, såsom skolor, kyrkor,
sjukhus etc. Dessutom inräknas i denna grupp
även tillfälliga elleveranser till byggnadsplatser.
Inom skolväsendet har 1950-talet inneburit en
snabb utveckling. Antalet elever har också
varit rekordartat. Under 1960-talet kommer
elevantalet ytterligare att öka på grund av ökad
skolgång. Enhetsskolereformen innebär
ombyggnader av betydande mått. Dessa
ombyggnader innebär lokaler för laboratorier och
specialundervisning, skolkök m.m. Utbyggnaden
av högskoleväsendet innebär även tillkomst av
nya moderna anläggningar med ökad
elförbrukning som följd.
Sjukvården befinner sig i en snabb
utbyggnadsperiod. Flera anläggningar står redan nu
färdiga att tas i drift. För hela 1960-talet kan
man inte förutse någon avmattning av
utvecklingstrenden.
Inom byggnadsindustrin har
efterkrigsperio-den inneburit en revolution i
byggnadsmetoden. Utmärkande är den ökade maskintillsatsen
i form av kranar, hissar etc. Belysningen av
arbetsplatser har också förbättrats. Framför
allt är utebelysning med strålkastare
kraftkrä-vande. Utvecklingen under 1960-talet kommer
att bli betydligt lugnare. Det finns inte möjlig-
TEKNISK TIDSK-R1FT 1962 H. 3 45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
