- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
46

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 3 - Elkonsumtion i Sverige 1960—1970, av Bengt Nordström - Vattendroppar med överljudshastighet - Världens hittills längsta grafitmonoliter - Diamant av romboedrisk grafit - Duktila järn-aluminiumlegeringar - En inomhusgolfbana

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

het att öka maskintillsatsen i samma tempo på
arbetsplatserna. Som uppvärmning försöker
män undvika el så mycket som möjligt. Endast
tillfällig elvärme kan komma i fråga.

Betraktar man gruppen allmänna behov som
helhet kan man inte säga annat än att
1960-talet bör innebära en ungefär lika stark ökning
av elförbrukningen som 1950-talet.

Totalprognos för detaljförbrukningen

Sammanfattas beräkningarna för de olika
delposterna erhålles följande tabell för
detaljförbrukningen totalt:

1960 GWh 1970 GWh Ökning 1960—1970 % per år
Hushåll . 4 000 7 500 6,5
Bostäder, kollektivt 200 300
Jordbruk 900 1 500 5
Yrken ... 2 200 4 900 9
Allmänna behov .. 1 000 2 300 9
Totalt . . . 8 300 16 500 7,3

Under 1950-talet var detaljförbrukningens
ökning i genomsnitt drygt 8 % per år mot nu
prognoserade drygt 7 %. Den absoluta
ökningen under 1950-talet var emellertid endast
450 GWh per år men kommer under 1960-talet
att bli 820 GWh per år, dvs. i det närmaste
dubbelt så stor.

Totalprognos

De diskuterade prognoserna för industri,
samfärdsel och detaljförbrukning kan nu
sammanfattas enligt följande:

1960 1970 ökning
GWh GWh 1960—1970
%
Industri .......... 18 000 31 400 5,7
Samfärdsel ....... 1 670 2 000 1,8
Detaljförbrukning . 8 300 16 500 7,0
Total konsumtion . 27 970 49 900 5,9
Förluster ......... 4 195 7 100
Prima belastning . . 32 165 57 000 5,9

Den totala konsumtionen skulle således öka
från 28 TWh 1960 till 50 TWh 1970 eller med i
genomsnitt 5,9 % per år. Primabelastningen
kommer 1970 att ha stigit till 57 TWh. Detta
innebär att belastningsökningen under
1960-talet i genomsnitt blir 2 500 GWh per år, något
lägre under den första hälften och något högre
under den andra hälften.

Resultatet innebär också att den
hittillsvarande progressiva utvecklingen i elförbrukningen
skulle mattas något under den kommande
10-årsperioden, närmast på grund av
konkurrensen från oljan.

Såsom prognosen är uppbyggd är den i
princip baserad på uppgifter från nu befintliga
företag och elkonsumenter. Man måste
självklart räkna med att även i framtiden nya till-

Tabell 1. Beräkning av hushållens elförbrukning på grundval av
deras utrustning

1960 1970

Antal Konsumtion Antal Konsumtion
milj. hushåll totalt milj. hushåll totalt
kWh GWh kWh GWh

Elspis i jordbrukshushåll 0,1 1 400 140 0,2 1 400 300
Elspis i vanliga hushåll . . 1,2 900 1 080 2,1 900 2 000
Kokplattor ............. 0,4 400 160 0,2 400 100
Kylskåp ................ 1,7 450 750 2,7 450 1 200
Frysboxar .............. 0,25 700 175 1,0 900 900
Belysning .............. 250 675 400 1 300
Småapparatcr, radio, TV,
småmotorer, strykjärn,
mangel, fläktar m.m. . . . 200 540 300 1 000
Tvättmaskiner .......... 0,7 100 1,3 300
Extra varmvatten ....... 100 200
Valtenpumpning ........ 150 100
Extra värme............ 200 200

Totalt ....................................4 070 7 500

verkningsprocesser och nya produkter
tillkommer som man ej idag kan säkert förutspå. I
prognosen för elförbrukningen får dylika
tillskott dock anses ingå i den totalsiffra som liär
redovisas.

Det bör slutligen understrykas att prognosen
beror av de bedömningar som våren 1961
kunde göras av hur den europeiska
stormarknaden skulle komma att inverka på den svenska
industriens produktionsutveckling. Att denna
marknads inflytande på vår elförbrukning
inrymmer en stor osäkerhet är uppenbart.

Vattendroppar med överljudshastighet riktas
mot metallprov vid studium av turbinskovlars
erosion. En vattendroppe med 1 500 m/s hastighet slår
igenom en tunn metallplåt och gör betydande
fördjupningar i tjocka prov av rostfritt stål, koppar
och andra metaller. När dropparna träffar metallen
uppstår ljusfenomen som inte har kunnat förklaras.

Världens hittills längsta grafitmonoliter av

kärnreaktorkvalitet har tillverkats i USA för
moderatorn i den gaskylda kiirnreaktorn EGCR X som
är under byggnad i Oak Ridge. Monoliterna
tillverkas av 6,1 m långa ämnen vägande ca 2 t och är
färdiga 415 X 415 X 5 900 mm med fyra
längsgående 127 mm hål för bränsleelement.

Diamant av romboedrisk grafit har man
erhållit genom att utsätta grafiten för en explosion.
Diamanterna, som påvisats genom röntgen- och
elek-trondifraktionsanalys, är i allmänhet högst 10 |ini
i diameter.

Duktila järn-aluminiumlegeringar, innehållande
4—10 % Al, har erhållits genom tillsats av 2—8 %
Cr, 0,5—3,0 % Zr och 1—5 % Nb. Legeringarna
har god resistens mot oxidation vid hög temperatur
och kan kallbearbetas.

En inomhusgolfbana, som medger golfspel i
hemmet, består av ett framför en landskapstavla
upphängt nylonnät, mot vilket bollen slås, och en liten
automatisk räknemaskin som räknar ut den bana
bollen skulle ha fått utomhus.

TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 J33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free