Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 3 - Ritningsförenkling, av Leif von Krogh och Lars Walldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anges i fig. 1 a med motivering att den ger en
fullständig beskrivning. Ett närmare studium
visar emellertid att tydligheten icke är
tillfredsställande. I fig. 1 a och b kan man inte
avgöra längden av gängutlopp och fas. Element,
som många gånger är av stor betydelse, är
alltså ej definierade. Fig. 1 c anger distinkta
gränser lämpliga vid angivandet av mått.
Tidsåtgången vid snygg uppritning av de tre fallen
har visat sig vara ungefär 9, 7 och 2 min. Av
de tre förenklingsgraderna torde man utan
vidare kunna avföra fig. 1 a. Tidsåtgången och
svårigheten att få ritningen jämn är
påfallande. Fig. 1 b har sitt berättigande i de fall då
man vänder sig till en bredare publik. Som
tillverkningsunderlag kan endast fig. 1 c
komma ifråga vilken förenar det distinkta och
det enkla.
Som ett andra exempel på förenklad
återgivning kan vi ta en platta med hål, fig. 2.
Tidsvinsten med en återgivning av endast en del
såsom i fig. 2 t.h. är uppenbar. Denna figur
understryker också symmetrin i mönstret. Fig.
2 t.v. inbjuder till onödigt sökande efter
eventuella oregelbundenheter.
Symboler
Steget från beskrivna metoder för förenklad
uppritning av diverse element till symboler är
icke långt. Symbolen innebär en ännu längre
driven förenkling. Man kan av symbolen icke
alltid utläsa det åsyftade föremålets
geometriska grundform. Användande av mer avancerad
symbolik kräver att den är strikt fastlagd i
intern eller nationell standard. Exempel på
hithörande symboler är de för svetsar,
formtoleranser och ytjämnhet. Användning av klartext
i stället för dessa symboler skulle göra
ritningarna oöverskådliga och läsbara endast i de
länder, som använder ifrågavarande språk.
Om man i schemor vill visa
funktionssammanhang använder man sig av symboler som har
mycket liten likhet med den exakta
utformningen av de enskilda elementen. En noggrann
geometrisk avbildning skulle i detta
sammanhang vara olämplig dels på grund av merarbetet
vid uppritningen dels på grund av att det
funktionella sammanhanget inte skulle framstå lika
tydligt, fig. 3.
Man möter alltjämt en kritisk inställning mot
symbolik. Ritningarna kommer att bli oläsliga
koder för verkstadspersonalen, framhålls det
ofta. Kravet på läsbarhet oavsett språkområde
gör sig emellertid starkare märkbart för varje
dag. Den förut betonade nya inställningen att
ritningarna skall vara fullständigt
specificerande kräver likaså symboler.
Med en enda fastställd symbol kan ges
verklig skärpa åt förhållanden som svårligen kan
uttryckas med ord. Exempel möter man i det
nu standardiserade skrivsättet för
formtoleranser. Om man i ord försökte beskriva
innebörden av t.ex. den nya symbolen för
vinkelrik-tighetstolerans, skulle texten bli mycket
omfattande. Om man nämligen i stället för den
-I-1-k
4–
nya symbolen skriver "vinkelriktig inom
0,1/100" skulle detta enligt tidigare använd
praxis innebära ett kilformigt toleransområde,
fig. 4 upptill. Med den nya ISO-definitionen är
toleransområdet bandformat, fig. 4 nedtill.
Detta är en skillnad, som svårligen med ord
kan beskrivas på en ritning. I symbolerna är
definitionen så att säga inbyggd. Givetvis är
det realistiskt att peka på de svårigheter som
kommer att uppträda i verkstäderna när
ritningar med mycket symboler skall läsas. Den
nödvändiga skolningen torde dock betala sig
många gånger om.
Sammanställningsritningar
Sammanställningsritningar har en funktion
som delvis skiljer dem från hittills diskuterade
ritningar. Den tillverkning som sker efter
dessa ritningar är nästan uteslutande montering,
vissa företag har t.o.m. särskilda
monteringsritningar. Följaktligen är det för en
sammanställningsritning oftast tillräckligt att ånge
delarnas läge och samband.
De enskilda enheterna som upptas på en sam-
Fig. 3. Exempel
på förenkling
genom
användning av
sgmbo-ler i
funktionsschema.
Fig. 2. Två
exempel på
återgivning i
ritning av en
platta med hål.
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 J33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
