Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 4 - Kopparhantering i Centralafrika, av G Björling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket häftigt; man har den i full produktion på
3 dygn.
Genom dessa och andra åtgärder har man
kommit upp till ugnskampanjer på över två år
och har vid ett verk under de sista sju åren
nära nog fördubblat smältkapaciteten.
Konverteringen erbjuder vissa problem. Det
har talats om svårigheter med
temperaturhållningen, och man är därför angelägen att ha
god verkningsgrad på den genomblåsta luften.
Man har gärna mycket skärsten i konvertern,
och för att minska stänkningen ur denna
punchar man ofta, med fördel mekaniskt.
Konvertrarna hålls varma genom
kolpulvereldning mellan blåsningarna. Som flussmedel
används gärna kvartsrik kopparmalm, och den
beskickas ofta under pågående blåsning med
en speciell matare, "Garr-gun". Vid rika
skärstenar är det besvärligare att få bort vissa
föroreningar, och man har på vissa ställen
svårigheter att avlägsna vismut och nickel ur
kopparn.
För att göra svavelsyra av svaveldioxiden i
konvertergasen tar man inte hela gasmängden
ur huven, utan man sätter in en tratt mitt över
konverteröppningen och suger där ut den mest
koncentrerade gasen.
Olikheterna mot den konventionella
kopparsmältningen med skärstenar omkring 40 % Cu
är endast framträdande i flamugnssmältningen
och konverteringen; sedan är processgången
mera normal. Av intresse är att flertalet
raffineringsugnar är kolpulvereldade, någon gång
elektriska. Av kopparn raffineras drygt 70 %
elektrolytiskt, medan återstoden säljs som
blis-terkoppar (fig. 1).
På grund av de stora avstånden från
konsumenterna gjuter man mestadels trådämnen av
elektrolytkopparn; man räknar med en tid av
3—4 månader, innan produkterna kommer till
bearbetningsverken, och man vill därför
begränsa sig till standardformat.
Läkning
De viktigaste lakverken är i Katanga Shituru,
Jadotville och Luilu, Kolwezi, med
kapaciteter på ca 60 000 respektive 80 000 t koppar,
samt i Nord-Rhodesia Nchanga och Rhokana,
Nkana, med årsproduktioner på 70 000
respektive 15 000 t.
Vid den hydrometallurgiska behandlingen av
oxidiska koncentrat lakas vanligen med sur
returelektrolyt från kopparutfällningen; på
grund av förluster av sulfatjoner vid tvättning
och gipsutfällning måste man antingen tillföra
något ny svavelsyra eller lösning från läkning
av sulfaterande rostat sulfidmaterial. Som
exempel kan anges läkning av ett koncentrat
med 13,6 % totalkoppar, varav 11,6 % oxidiskt
bunden, i returelektrolyt med 56 g./l H„S04 och
22 g/1 Cu. Koncentratet uppslammas i syran
och behandlas i en agitator med luftlyftpump
("air lift", i centralaxeln inbyggd
mammutpump) under 4,5—5 h.
Man har nu kvar 9—11 g/1 fri syra och får
då endast ett minimum av järn i lösning. Vid
läkningens slut är pH 1—1,2. Man värmer inte,
men den cellvarma syran och reaktionsvärmet
ger en lakningstemperatur på ca 60°C.
Agitatorerna är vanligen av stål eller trä, inklädda
med hårdbly (delvis skyddat av inmurning)
eller med plast. De rymmer ca 27 m3.
I äldre anläggningar förekommer ännu
Pa-chuca-tankar, men i dessa sker viss spontan
klassering, som gör att grövre partiklar får
kortare laktid än det fina slammet; vidare är
turbulensen sämre än i en agitator med
luftlyftpump. Godsets konsistens medger ej arbete
i laksumpar.
Pulpen från läkningen går till förtjockare.
Först skiljer man ofta ifrån sandiga partiklar,
som är lätta att tvätta, i en mindre förtjockare,
varefter resten behandlas i stora förtjockare
med 21—25 m diameter, utförda i blyklädd
betong; stål är relativt dyrt i Centralafrika, där
det inte finns några stålverk. Det förtjockade
slammet filtreras, men den klara lösningen
med ett par tiondels gram per liter av
suspenderade partiklar går till ytterligare klarning i
liknande förtjockare, där halten siam sänks
till ca 0,1 g/1. På grund av en viss halt av
finfördelad kiselsyra är filtrering mycket
besvärlig, och därför går lösningen utan filtrering till
elektrolysering.
Det förtjockade slammet uppslammas ånyo för
tvättning, förtjockas igen och filtreras av,
varefter det går tillbaka till flotationsverket för
utvinning av kvarvarande sulfidisk koppar. En
del av den sulfidiska kopparn har gått i
lösning under läkningens gång. Tvättvattnet
försättes med släckt kalk för utfällning av
kopparn; man kan nämligen inte införa den
utspädda lösningen i huvudkretsen.
Den erhållna kopparhydroxiden använder
man tillsammans med brunsten (som
oxidationsmedel) för att fälla järn ur en del av re-
Fig. 1. Gjutning
av blisterkoppar
för export till
Europa.
(få TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
