Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 4 - STF december - Julförberedelser - Världssymbol och symbolvärld - Akademikerna och deras skatter - Atomenergi i det svenska kraftsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strävan nu går efter en anställning med
tjänstepension och socialt anseende och att många tror sig nå
detta snabbast genom en till ytterlighet driven
specialisering. Detta ansåg han emellertid vara helt
felaktigt, man kan inte bli en framstående specialist
om man inte är kringsynt.
Vetenskapen är det enda område där öst och väst
kunnat mötas vitan hinder och detta ville
Söderberg se som möjlighet till en bättre värld. Om
vetenskapsmännen av i dag överger sin specialisering
och i likhet med sina gamla föregångare ägnar sig
åt allt möjligt, inklusive politik, kan vi få en
vettigare utveckling.
Världssymbol och symbolvärld
Svenska Arkitektföreningen har på prov övergått till
att börja sina sammankomster med gemensam
middag på Teknologföreningen, och vid det första
försöket torsdagen före den 1 december fick man en
ganska god anslutning. Kvällens föredrag hölls av
Elias Cornell under rubriken "Världssymbol och
symbolvärld". Det formades till en vandring genom
århundradena och ett försök till klarläggande av
hur den moderna arkitekturen har utvecklats.
Den världssymbol som Cornell avsåg var det
gamla kyrkorummet, som t.ex. Hagia Sofia, tecknar
fram graderade världar alltifrån det golv där
betraktaren står och några etage uppåt via likaså
graderade himlar upp till det runda tänkta
kupolgenombrottet, som alltså inte är någon medaljong
utan en blick in i den förnämsta av himlar. Inte
förrän i upplysningstiden börjar man frångå denna
syn på kyrkorummet och fångas av en strävan att
samordna yttre och inre, vilket gör att
arkitekturelementen accentueras och arkitektsymbolerna blir
medvetet använda. När sedan vår egen tid börjar,
kanske redan med Crystal Palace, speglar
rumsbildningen i mycket stor utsträckning det nya som
kommer med industrialismens genombrott.
Elias Cornells berättelse och betraktelse åtföljdes
av ett stort urval bilder, vilka utomordentligt
illustrerade hans ord, och framförandet applåderades
tacksamt av åhörarna. Det är påtagligt att
föreläsningar av denna typ lockar en ganska stor publik.
Det synes vara riktigt att föreningen i största
möjliga utsträckning väljer ämnen på det
arkitekturteoretiska området, även om det naturligtvis blir
svårt att här finna tillräckligt kvalificerade talare.
Detta borde i varje fall vara ett sätt att stimulera
arkitekturdebatten.
Akademikerna och deras skatter
SER tog vid sin föredragskväll den 1 december upp
ett ämne av allmänt intresse från den fackliga
delen av föreningens verksamhet. Chefen för Sacos
utrednings- och informationsavdelning, Bertil
Östergren, talade om akademikerorganisationernas
skattepolitiska målsättning.
Föredragshållaren visade med utgångspunkt i den
tidsmässiga fördelningen av akademikernas löner
hur de använda skatteskalorna med deras kraftiga
progressivitet missgynnar dessa grupper av
löntagare. Akademikernas organisationer måste därför
jämsides med sina direktverkande åtgärder vid
löneförhandlingarna arbeta för en skattepolitik, som
bättre tar hänsyn till medlemmarnas speciella
förhållanden. Det kan också lätt visas att den kraftiga
skatteprogressivitet, som så hårt drabbar ett fåtal
högre inkomsttagare, inte ger några större bidrag
till statens totala skatteinkomster. Progressiviteten
kan därför mycket uppfattas som en gest.
I nära samband med beskattningen står de
avdragsregler som gäller för bidrag till studier och för
studieskulder. Akademikerorganisationerna strävar
här efter en välvilligare syn från
skattemyndigheternas sida på begreppet utgift för intäktens
förvärvande. Det aktuella förslaget till riksdagen om
höjd omsättningsskatt och minskad statsskatt
kommenterades.
I diskussionen berördes bl.a. möjligheterna för en
minoritet att nå ett mål och föredragshållaren
framhöll att det till varje pris gäller att påverka
opinionen. En direktörslön kan förefalla hög, men om
man samtidigt har klart för sig vilken stor
utgiftspost den automatiskt för med sig genom skatten
antar den genast helt andra proportioner.
Atomenergi i det svenska kraftsystemet
Den 14 december höll Gruppen för Atomteknik
sammanträde varvid K M Mårtensson, AB Atomenergi,
Stockholm, talade om atomenergins roll i det
svenska kraftsystemet.
Inom AB Atomenergi pågår sedan hösten 1960
undersökningar rörande en optimal avvägning av ett
kraftsystem, uppbyggt av värmekraft, atomkraft och
konventionell värmekraft, ett "trekomponentsystem".
Beräkningarna bygger på ett stort antal antaganden
om kraftsystemets egenskaper, både de rent
ekonomiska kriterierna och de kraftbalanstekniska
förutsättningarna.
Vid ett system för reglerad vattenkraftproduktion
med utbyggnadsgraden 1,0 gäller att man under
vårfloden måste låta en del av vattnet rinna förbi
turbinerna, medan man under någon del av
vinterhalvåret har underskott på kraft. Detta underskott
på vattenkraft fylles genom tillsatskraft i form av
värmekraft. Vid utbyggnadsgraden 1,0 är
värmekraftens genomsnittliga utnyttjningstid 1 500 h/år. Vid
utbyggnadsgraden 0,7 för vattenkraft är
utnyttningstiden 4 000 h/år. Då atomkraften kännetecknas av
en hög fast kostnad och en låg rörlig medan
motsatsen gäller för den konventionella värmekraften,
borde man genom att starta atomkraftverk på ett
tidigare stadium kunna spara vatten så att
konventionella värmekraftverk ej behöver ta upp så stor
del av energiproduktionen under vinterhalvåret.
Vid ett system för reglerad vattenkraftproduktion
kraft av 0,8 blir utnyttjningstiden för enbart
atomkraft eller enbart konventionell värmekraft 3 300 h.
Om t.ex. 25 % av den sammanlagda
värmekraft-effekten utgörs av atomkraft blir dess
utnyttjningstid 6 800 h, medan den konventionella
värmekraften får utnyttjningstiden 2 200 h. Vid ökande andel
atomkrafteffekt minskar dess utnyttjningstid och
någonstans finns ett optimum, där man för
systemet får den lägsta kostnaden.
Även dynamiska beräkningsmodeller undersökes
nu inom Atombolaget. I dessa tar man hänsyn till
de förändringar med tiden som
kraftkomponenternas kostnader undergår, särskilt vattenkraften och
atomkraften samt även till belastningens förändring
och behovet av elenergi. Vid en, som talaren
benämnde, optimistisk bedömning lönar det sig att
introducera atomkraft i det svenska kraftnätet
redan 1967 och den optimala utbyggnadstakten från
detta år är praktiskt taget linjär med en ökning av
250 MW/år vilket utgör drygt 70 % av det
sammanlagda årliga värmekraftbehovet.
Om man inte anlägger det optimistiska
betrakt-ningssättet utan i stället ett mera pessimistiskt,
ändras visserligen tidpunkten, då det lönar sig att
introducera atomkraft. Utbyggnadstakten blir dock
ungefär densamma som tidigare.
Vid den livliga diskussionen som följde på
föredraget påpekades bl.a. att det skulle vara mycket
belysande att variera räntan, då man bättre skulle
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 J33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
