- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
79

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 4 - Händelser - Grafisk Forskning i Finland - Den Norske Ingeniørforening - Tekniska Föreningen i Hälsingborg - Skipsteknisk Forbund - Stockholms stads forskningsstipendier - SHI-kurser våren 1962 - Ett symposium »Färskvatten ur havet» - SEN-normförslag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fiska Industrins Arbetsgivarförbund. För
forskningsinstitutets upprätthållande och administration på
längre sikt har nu bildats Stiftelsen för Grafisk
Teknik, vars stadgar stadfästs av Justitieministeriet.
Ordförande i stiftelsen är direktör Risto Kavanne;
medlemmar är representanter för industrin, staten
och Suomen Teknillinen Seuras avdelning för
grafisk teknik.

Den Norske Ingeniørforening hade 7 790
medlemmar i december 1961.

Tekniska Föreningen i Hälsingborg, som
föredömligt snabbt har utkommit med sin matrikel för
1962, har för året som ordförande Stig Granberg,
som vice ordförande Ulf Sundberg och som
sekreterare Karl-Erik Walderyd (Hamnförvaltningen,
Hälsingborg).

Skipsteknisk Förbund stiftades vid konstituerande
representantskapsmöte i november 1961 i Oslo av
Skipsteknisk Selskap, Skipsingeniørenes gruppe av
NIF Oslo avdeling, Trondhjems Skipsingeniørers
Förening samt Skipsgruppen av NIF Bergen
avdeling. Detta var det lyckliga slutet på ett flerårigt
arbete på att skapa ett gemensamt norskt forum
för skeppsteknik. Det är särskilt arbetet i samband
med de Nordiska Skeppstekniska Årsmötena, vilket
började 1955 (Tekn. T. 1955 s. 799), som har
understrukit behovet av ett sådant forum i Norge. I
Finland, som tidigare icke heller haft en gemensam
skeppsteknisk organisation, grundades en sådan
1958 (Tekn. T. 1958 s. 119) — även den
huvudsakligen till följd av det nordiska samarbetets
intensifiering.

Skipsteknisk Förbund är "tilknyttet NIF" och
innehar sålunda samma status som Norsk
Betongfor-ening, Norsk Förening for Automatisering (Tekn. T.
1958 s. 704 och 1144) m.fl. Förbundet skall verka
för skeppsteknikens utveckling bl.a. genom att
anordna föredrag, diskussioner, studiegrupper och
kurser, genom att delta i och arrangera nordiska
och internationella skeppstekniska möten och
konferenser samt samarbeta med motsvarande
organisationer i andra länder. Förbundet kan tillsätta
kommittéer för utredning av speciella frågor och för att
utbyta synpunkter och erfarenheter mellan
rederinäringen, industrin, forskningen ocli de
övervakande myndigheterna.

Förbundets första ordförande är sjefingeniør
Fredrik Borchsenius, Bergen, och sekreterare är
sivil-ingeniør Magne Løtveit.

Stockholms stads forskningsstipendier. För
bidrag till vetenskapligt forsknings- och
utredningsarbete, företrädesvis av samhällsvetenskaplig och
allmänkulturell art, som är av särskild betydelse för
den kommunala verksamheten inom Stockholm,
finns 150 000 kr. tillgängliga för 1962.
Bidragsansökan skall inges till Stockholms Stadskollegium
senast den 28 februari 1962. Ansökningsformulär
erhålles från Stadskansliet, Stadshuset; upplysningar
lämnar intendent J H Martin, Vasagatan 4,
Stockholm C, tel. 22 35 80.

SHI-kurser våren 1962. Statens
Hantverksinstitut anordnar vårterminen 1962 i Stockholm bl.a.
följande dagskurser:

Specialkurs i formgivning 26—30 mars, specialkurs
i stålbehandling 14—26 maj, specialkurs i
mikro-skopering av stål 28—30 maj, specialkurs i
mätteknik (mätdonens användning i mekaniska verkstäder)
12—16 juni, grundkurs i plastkännedom 9—13 april,

specialkurs i epoxiplast för verktyg, modeller och
matriser 24—28 april, grundkurs i perspektivritning
för konstruktörer, ingenjörer, ritare, reklammän
m.fl. 12—14 februari, fortsättningskurs 12—14 mars.

För företagare, ingenjörer, verkmästare och
förmän m.fl. anordnas en kurs i arbetsekonomi 19—24
februari, en kurs i arbetsförenkling 12—-16 februari
och en kurs i arbetsledning 12—-15 februari, 19—22
februari, 26 februari—1 mars, 14—17 maj, 21—24
maj, 4—-7 juni, 12—15 juni.
Upplysningar om kurserna erhålles genom Statens
Hantverksinstitut, Stockholm 4, tel. 24 14 00.

Ett symposium "Färskvatten ur havet"
anordnas den 31 maj—-4 juni 1962 i Aten av de lokala
fackorganisationerna inom ramen för Europeiska
Kemitekniska Federationen. Upplysningar erhålles
genom Union des Chimistes Hellénes, POB 1199,
Omonia, Aten, eller genom Dechema, Frankfurt
(Main) 7, Postfach 7746.

SEN-normfÖrslag. Svenska Elektriska
Kommissionen (SEK) har utsänt förslag till grafiska symboler
för halvledare, SEN 01 26 51. Normförslaget har
utarbetats inom SEK av normkommittén Grafiska
Symboler och Begler för Elscheman i samarbete
med normkommittén Halvledare. Det är baserat på
det förslag till internationell norm som IEC skall
sända ut på sexmånadersremiss.

Inom det delområde som omfattar transistorer
utarbetade normkommittén Halvledare för två år
sedan ett eget system, som via IEC utsändes som
förslag tillsammans med det förslag som byggde helt
på den amerikanska symboltyp, som tillkom för ett
15-tal år sedan i samband med spetstransistorn (jfr
Tekn. T. 1961 s. 212). Den svenska symbolen vann
snabbt såväl nationellt som internationellt stora
sympatier såsom varande enkel att rita, praktiskt
anpassbar i ett schema och funktionsmässigt
lättförståelig. Man hoppades därför att åtminstone få
med symboltypen som ett alternativ i en framtida
IEC-publikation.

Nationernas yttranden över IEC:s remiss gav ingen
klar vägledning, vare sig om företräde för den ena
eller andra symboltypen eller om bådas
bibehållande parallellt. Senare har man inom IEC beslutat att
sända ut på sexmånadersremiss ett dokument, som
skall innehålla endast den amerikanska
symboltypen. Många europeiska länder var emellertid
mycket positivt inställda till den svenska symboltypen,
som erkändes vara likvärdig med den amerikanska
och ritningsmässigt bättre än denna. Den ansågs
dock ej medföra så stora fördelar, att man inom
deltagarländerna och främst i USA ville byta ut den
nuvarande, sedan många år använda symbolen eller
införa en alternativ symboltyp. Man påpekade även,
att den amerikanska symbolen är lättare anpassbar
än den svenska för transistorer av mer komplicerad
uppbyggnad.

SEK:s normkommitté Halvledare anser emellertid,
att den svenska symboltypen ritningsmässigt
medför så stora fördelar, att man skulle vilja bibehålla
den, åtminstone för de enkla komponenterna dioder
och trioder som används i över 90 % av fallen.
Symboltypen är dessutom intuitivt uppfattbar, vilket
är viktigt bl.a. i undervisningen. I det nu
föreliggande svenska normförslaget har man därför tagit
med den svenska symboltypen som alternativ
symbol, åtminstone för den vanliga transistortrioden
samt för fyrskiktsdioden.
Remisstiden utgår den 10 mars 1962. Intresserade
kan erhålla normförslaget från SEK, Box 16 035,
Stockholm 16.

TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 J33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free