Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 5 - Automatiseringen och arbetsledaren, av Bertil Gardell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
torde innebära att denna kategori blir relativt
sett vanligare, vilket dock inte får skymma det
förhållandet att i absoluta tal räknat denna
kategori sannolikt kommer att innehålla en liten
del av totalantalet anställda inom industrin.
Utvecklingen innebär också att man söker
anordna processen eller tillverkningen så att
färre och färre individer kommer att behövas och
inom t.ex. cellulosaindustrin, där denna
utveckling kan sägas ha nått relativt långt,
strävar man efter att göra processen tekniskt sett
så säker att färre och färre processövervakare
skall behövas på de olika skiften.
Den andra utvecklingstendensen kan man
spåra främst inom den bearbetande industrin.
Arbetsoperationerna kommer på
primäravdelningarna att i detalj förberedas av teknisk
personal och arbetarens uppgift kommer
huvudsakligen att bestå i att mata och med mycket
enkla medel, ofta av tvp tryckknappssystem,
sätta igång den maskin eller grupp av
maskiner han har att sköta. En intensiv utveckling
pågår här på det tekniska området och redan
idag kan man se möjligheter för även de
mindre industrierna att införa automatiska
maskiner av olika slag. På sikt kommer därför
sannolikt det relativa behovet av kvalificerad
personal inom denna sektor att minska.
Inom överskådlig tid synes
sammansättningsarbeten endast i ringa utsträckning att komma
att bli föremål för någon genomgripande
automatisering.
Sammanlagt betyder detta att även framdeles
en stor mängd industriella arbeten kommer att
vara av repetitivt slag, med säkerhet en
betydligt större grupp än de kvalificerade
körnings-och övervakningsarbetena.
Underhållspersonal
Beträffande underhållspersonalen är bilden
mindre klar. En vanlig uppfattning är att
mängden underhållspersonal i förhållande till
totalantalet anställda kommer att stiga kraftigt med
ökad automatiseringsgrad och att behovet av
kvalificerat folk för reparations- och
underhållsarbete sålunda kommer att vara stort.
Siffror som visar en fördubbling av
underhållspersonalen i samband med en genomgripande
teknisk förändring är inte ovanliga. Bristen på
kvalificerat folk betonas också i den dagliga
diskussionen liksom behovet av ökade
utbildningsresurser.
Parallellt med synpunkter av detta slag
framkommer emellertid andra erfarenheter som
pekar mot att man i allt större utsträckning
kommer att utnyttja utbytesdelar. Det förefaller
troligt, menar dessa bedömare, att med den
ökade användningen av instrument och
automatiska förfaranden i övrigt, utbytesdelar med
tiden kommer att produceras till ett så lågt
pris att reparationer blir oekonomiska.
Härmed skulle reparationer till stor del kunna
göras överflödiga och därmed blir behovet av
kvalificerat underhållsfolk inte så stort som
man för några år sedan hade anledning att tro.
Dessa motsägande uppfattningar förefaller
ganska naturliga med hänsyn till att
utvecklingen går så oerhört snabbt att man har svårt
att få någon klar överblick av vilka åtgärder
som är mest ekonomiska. Med hänsyn till den
stora betydelsen av hög driftsäkerhet och
snabba reparationer förefaller det dock sannolikt
att stora ansträngningar kommer att läggas ned
på att göra maskiner och annan utrustning så
litet beroende som möjligt av kvalificerade och
tidskrävande mänskliga insatser. Av
ekonomiska skäl skulle man sålunda tvingas mot
enklare system för reparation och underhåll.
En av anledningarna till att olika
uppfattningar råder om behovet av
underhållspersonal torde vara att man ännu inte klart vet
vilka olika former av underhållsarbete som kan
komma att ha aktualitet. Man vet emellertid
att ett allt större antal företag kommer att
lägga om sitt underhållsarbete till förebyggande
eller förplanerat underhåll. Inom ramen för
denna organisationsform kan ett antal olika
uppgifter urskiljas med ganska olikartade krav
på personalens utbildning.
Programenlig översyn av utrustning enligt en
i förväg uppgjord plan. Planeringen och
ledandet av detta arbete kommer att kräva
ingen-jörsutbildat folk. Behovet av kvalificerade
yrkesmän av typer mekaniker, elektriker etc., kan
dock komma att bli relativt begränsat eftersom
man nu alltmer söker rationalisera
underhållsarbetet genom att dela upp det i mindre
tempon som kan utföras utan yrkesutbildning.
Yrkesfolket kan på detta sätt sparas för de
viktigaste och svåraste arbetsuppgifterna.
Undanröjande av driftstörningar. Även med
det mest minutiösa, förebyggande underhåll
har man alltid att räkna med driftstörningar.
Det stora problemet härvidlag är att snabbt
kunna lokalisera och därefter rätta till felet.
Den mest kritiska fasen är felsökningen, ett
arbete av kvalificerat slag, vilket i ökad
omfattning sannolikt kommer att kräva
ingenjörs-utbildat folk. Även felsökningen kommer dock
i många fall att förenklas genom automatiska
markeringar av felets position.
Kontroll och översyn av mätdon.
Bevakningen av instrumentens funktion är en relativt ny
arbetsuppgift som kommer att öka i betydelse
ju mer produktionen baseras på
instrumentering. Detta arbete torde gå att utföra utan
speciell yrkesutbildning. I den mån allvarligare
fel uppstår repareras instrumenten av
specialister eller ersätts med nya.
Sammanfattningsvis kan sägas att behovet av
kvalificerad underhållspersonal av olika slag
kommer att variera från företag till företag
beroende på vilket system för underhållsarbete
som man anser mest ekonomiskt att
genomföra. Man kan dock anta att under en
övergångsperiod åtskilligt reparations- och
underhållsarbete måste utföras av kvalificerat folk.
Längre fram, då användningen av automatiska
förfaranden blivit mera allmän, torde
åtskilliga av dessa reparationer bli oekonomiska.
Felaktiga delar kommer i stället att i allt
större utsträckning ersättas med nya. Rationalise-
(få TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
