- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
84

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 5 - Automatiseringen och arbetsledaren, av Bertil Gardell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

niska förändringar som åtföljer
automatiseringen sker en återgång till huvudsaklig tonvikt på
det tekniska kunnandet i arbetsledningen.

Huvudskälen till denna förändring är dels att
tekniken blivit alltmer komplicerad, dels att
parallellt härmed arbetarantalet kommer att
minska och arbetarna dessutom vara så
specialiserade att föga arbetsledning behövs. Då
den huvudsakliga kostnadsdelen ligger i
anläggningar och maskiner bör förmannen i
princip ägna sig åt dessa och alltså syssla i
huvudsak med de tekniska aspekterna av sitt arbete.
Mer teknisk utbildning kommer att behövas
än vad som för närvarande normalt är fallet.
På sikt skulle detta kunna innebära att antalet
förmän befordrade från arbetarled, utan
formell teknisk utbildning kommer att minska,
och att arbetsledaren i stället rekryteras bland
folk med ingenjörsutbildning.

Den andra riktningen utgår från i princip
samma grundläggande uppfattning om den
tekniska utvecklingen dvs. utvecklingen i stort
inom den mekaniska industrin kommer att
innebära att varje arbetsoperation tekniskt
förberedes av specialutbildat folk och
arbetsledaren alltmer kopplas ur detta planeringsarbete.
Omställnings- och underhållsarbete kommer
också att i allt större utsträckning skötas av
specialutbildat folk och ske efter i förväg
uppgjorda program.

Inom processindustrin kommer tekniska
specialister att överta driften både vad beträffar
planering och kontroll och genom centraliserad
instrumentering och ökad användning av
databehandlingsmaskiner osv. kommer en snabbare
och säkrare information från processen att
kunna gå direkt till den tekniska personalen
och till den högre arbetsledningen.
Arbetsle-darens kontrollerande uppgifter skulle härmed
i stort sett försvinna; överhuvudtaget
fortsätter tendensen att förlägga
arbetsledareuppgifter till stabsspecialister.

Man drar emellertid av detta en helt annan
slutsats än företrädarna för den andra
meningsriktningen, nämligen att arbetsledaren i
traditionell mening kommer att finnas kvar
men få sin uppgift alltmer förskjuten till en
serviceuppgift och en samordnande funktion.
Hans främsta uppgift blir att tillse att de
uppgjorda planerna följes, att tillse att arbetaren
får den tekniska service han behöver och att
tillse att de mänskliga resurserna finns och
fungerar.

Emellan dessa åsiktsriktningar finns
naturligtvis en mängd varianter. Det är möjligt att
utvecklingen bort från traditionella
arbetsledare bara kommer i vissa industrityper och vid
vissa arbetsmoment. Även i likartade
situationer förekommer dock båda bedömningarna vid
extrapolering av den egna utvecklingen. Läget
idag förefaller alltså mycket oklart och det
torde ta lång tid innan några mer stabiliserade
tendenser hunnit utbilda sig. Någon för hela
industrin generell utveckling torde heller inte
vara att vänta utan i olika situationer kommer
man att sträva efter olika lösningar beroende

på omständigheterna i det enskilda fallet. Vid
sidan av produktionstekniska överväganden
torde värderingen av betydelsen av icke
tekniska arbetsuppgifter komma att spela en
väsentlig roll.

Samtidigt som kraven på arbetsledarens
kunskaper har stigit har många företag funnit det
allt svårare att rekrytera arbetsledare ur
arbetarleden. En sannolik förklaring är att
skolväsendet nu ger ökande möjligheter för var
och en att få den utbildning som han har
förutsättningar för. De lämpliga och intresserade
skaffar sig i ökande utsträckning sin teoretiska
utbildning före inträdet på arbetsmarknaden
och hamnar därmed utanför arbetargruppen.

Är detta riktigt torde det kunna komma att
bidraga till att företagen mindre satsar på
befordran från arbetarled utan i stället söker
rekrytera arbetsledarna bland folk med
ingenjörsexamen. Personer med denna bakgrund har
sannolikt andra ambitioner än den traditionelle
arbetsledaren och en naturlig ändring av hans
arbetsuppgifter mot mer tekniska sysslor kan
härmed följa.

En i stor utsträckning outnyttjad
rekryteringsreserv i företagen idag återfinns på
tjänstemannasidan bland lägre tjänstemän som
sysslar med rutinarbete. Här finns säkert många
goda arbetsledareämnen om de bara tas
tillvara och ges den rätta utbildningen, teoretiskt
och praktiskt. I dag kommer denna kategori
sällan i åtanke vid uttagningar av
arbetsledare-aspiranter.

Om befordringsmöjligheterna för arbetare till
arbetsledare minskar måste man undersöka om
andra former för befordran kan utgöra en
ersättning. Det vore önskvärt att diskutera om
detta är ett väsentligt problem överhuvud
taget, och hur vi skall gå tillväga.

Ställning och arbetsförhållanden
I fråga om arbetsledarens organisatoriska
ställning och arbetsförhållanden skall här
framställningen begränsas till ett speciellt problem
som kan formuleras så här: Den
mellanställning, som arbetsledaren har, framtvingar olika
stödåtgärder för att stärka arbetsledarens
auktoritet. I undersökningar av olika slag har
arbetsledare själva framhållit, som ett av de
väsentligaste spörsmålen, att arbetsledarna stöds
av överordnade i sina åtgärder och
bedömanden. Ordergivning skall alltid gå genom
arbetsledarna liksom information om nyheter,
metodförändringar, priser osv. Man har
funnit det nödvändigt att utarbeta ett klart och
bitvis stelbent mönster för den dagliga
samvaron i syfte att understryka arbetsledarens
auktoritet och gemenskap med
företagsledningen.

Genom den ökade komplexiteten har
specialiseringen blivit alltmer markerad. I många
situationer kommer specialisten — stabsmannen
att vara den som reellt fungerar som
arbetsledare dvs. har hand om planläggning av,
instruktion till och kontroll av driften. Åtminstone i
vissa situationer framstår det som ganska up-

(få TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free