- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
92

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 5 - Dieseldrivna bilars avgaser, av Einar Bohr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vid "direkt teknik" uppskattas luktens och
retningens styrka hos olika blandningar av
avgas med ren luft. Vid den tredje metoden, den
analytiska, söker man i proven fram ett eller
flera ämnen vilkas halt på ett systematiskt,
känt sätt varierar med lukt- och
retningsstyrkorna, uppskattade subjektivt. När en sådan
relation har fastställts kan man genom kemisk
analys bestämma lukt- eller retningsstyrkan hos
t.ex. avgaser från en viss bil.

I alla tre fallen är grunden subjektiva
värderingar. Vid General Motors undersökningar
arbetade man därför med försökspersoner i flera
grupper vilka var och en för sig genom
luktprov i "luktboxar" fick bedöma lukt- och
retningsstyrkorna och ånge dem i de fastställda
skalorna (tabell 3). De utspädda avgaserna
tillfördes kontinuerligt vid olika
driftförhållanden för provmotorerna vilka var två
fyrtakts-och två tvåtakts dieselmotorer (den senare
typen används i viss utsträckning till
amerikanska fordon).

Mellan proven måste luktboxarna naturligtvis
rengöras noggrant. Gastemperaturen hölls vid
ca 60°C och gashastigheten vid ca 40 1/min.
Genom kemisk analys bestämdes halten
kväveoxider (utom N20) och aldehyder, särskilt
formaldehyd som enligt tidigare amerikanska
undersökningar vid bl.a. Bureau of Mines och
Texas Co. är den väsentliga orsaken till
diesel-avgasernas lukt.

Denna försvann vid försöken först när
avgaserna utgjorde 1 % av luft-avgasblandningen
(fig. 1). Retningsstyrkan blev däremot noll
redan vid 6 % avgaser i blandningen. Oblandad
avgas gav luktstyrkan ca 4 (stark) men bara
2 (svag) i retningsstyrka. Diagrammet tyder
på rätt god överensstämmelse mellan de olika
gruppernas resultat.

Motorbelastningens inverkan på avgasernas
lukt- och retningsstyrka var tydlig (fig. 2),
medan varvtalet inte tycktes ha någon
utpräglad inverkan. Såväl lukt- som retningsstyrkan
blev lägst vid medelstor motorbelastning och
betydligt större vid låg och hög belastning. Vid
tomgång blev såväl lukt som retningsstyrkan
mycket stor och störst för den senare som
annars var mindre än den förra.

Man undersökte också sambandet mellan
avgasernas halt av aldehyder och motorernas
varvtal och belastning, fig. 3. Aldehydhalten
blev minst vid ungefär 25 % av full belastning
och störst vid full belastning och tomgång.

60 MOV.
Avgashalt

En liknande relation erhölls för avgasernas halt
av kväveoxider (fig. 4) utom för tomgång vid
vilken halten var låg. Formaldehyd visade sig
vara den dominerande aldehyden vid låg och
full belastning, under det att andra aldehyder
övervägde vid medelhög belastning. Motorns
varvtal hade obetydlig inverkan.

Till skillnad från äldre undersökningar visade
statistisk behandling av resultaten i detta fall
ett relativt svagt samband mellan
aldehydkon-centrationen samt lukt- och retningsstyrkan.
Man kan sålunda inte enligt den analytiska
metoden erhålla lukt- och retningsstyrkan ur
aldehydhalten.

Andra prov

Även andra motorparametrar än varvtal och
belastning varierades. Det visade sig att
förbränningsrummets utformning har oväntat
liten inverkan på lukten hos avgaserna från
fyrtakts dieselmotorer och att skillnaden
mellan dessas avgaser och de från
tvåtaktsmoto-rerna var liten.

Vid jämförelse av en ny men inkörd fyrtakts
dieselmotor med en ganska sliten och
bullrande motor av samma typ och storlek var
skillnaden mellan avgasernas lukt- och retnings-

Fig. 1.
Lukt-och retnings-styrka hos
die-selavgas i olika
utspädningar
med luft.

Tabell 3. Graderingsskalor för avgasers
lukt-och retningsstyrka

Lukt [-Luktstyrka-] {+Lukt- styrka+} Retning [-Retningsstyrka-] {+Retnings- styrka+}
Mycket stark 5 Stark ........ 4
Stark ........ 4 Lätt märkbar 3
Lätt märkbar 3 Svag ........ 2
Svag ........ 2 Mycket svag . 1
Mycket svag . 1 Ingen retning 0
Ingen lukt . . . 0

Fig. 2. Inverkan av dieselmotorers varvtal och belastning på den
outspädda avgasens lukt- och retningsstyrka vid - 800 rim,–-1 200

rim och ... 2 000 rim.

Lukt st yr ka

Tomgång
’ ifOOr/m

Retningsstyrka
oTomgång
\\O0r/m

75 1007. O

Motorbelastning

(få TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free