Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 6 - Bränd kalks struktur, av Rune Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 8. Elektronmikrofotografier av kalciumoxidens
ytstruktur efter 2 h bränning vid 1 010°C och ett
koldioxidtryck av upptill t.v. 2,7 mb, upptill t.h.
66,5 mb nedtill t.v. 266 mb, nedtill t.h. 1 010 mb.
satte minst 8 min. När den senare väl är
avslutad ändras emellertid den bildade oxidens
porositet ganska litet med temperaturen.
Vid några prov upphettades
kalciumkarbonat-kristaller till 700, 800 och 900°C under lågt
koldioxidtryck. Efter 2 h när dissociationen
och krympprocessen var helt slutförda ökades
temperaturen till 1 210°C, och bränningen
fortsattes ytterligare 1—2 h vid 980 mb tryck.
Längdkrympningen vid dessa försök
beräknades till 5—9 %, tabell 1. Motsvarande
krympning efter dissociation vid 900°C var enligt
tidigare försöksresultat 5—7 % och efter
dissociation vid 1 200°C över 20 %. Någon
ytterligare krympning efter dissociationen kunde
alltså inte påvisas trots upphettningen till 1 200°C.
Elektronmikrofotografier av ytstrukturen efter
upphettning till hög temperatur av en vid låg
temperatur bildad oxid visar dock att en
om-kristallisation fortsätter vid
efterupphettning-en, fig. 10. Om upphettningen sker under högt
gastryck, bildas distinkta rundade korn. Om
däremot gastrycket hålles lågt, blir
oxidstrukturen skiktad och bladig.
snart koldioxiden drivits ut, eftersom
dissociationen sker i en zon som rör sig utifrån in mot
centrum. När de centrala delarna krymper på
grund àv dissociationen måste de yttre redan
färdigbildade oxidlagren också följa med i
rörelsen in mot centrum. Detta orsakar en
progressiv krympning både vinkelrätt mot och
parallellt med dissociationszonen.
Brännprocessen måste därför anses försiggå
i minst två steg. Först den dissociation, som
ger upphov till de individuella
oxidkristalliter-na, och sedan en efterföljande omplacering av
kristalliterna, resulterande i en stabil
oxid-struktur.
Vi har gjort en serie korttidsprov i avsikt att
studera förhållandet mellan
dissociationshas-tighet, viktförlust och krympningshastighet,
fig. 9. Dissociationen var vid detta försök
avslutad efter ca 4 min, medan krympningen fort-
Slutsatser
Om vi nu summerar de erfarenheter vi fått om
de molekylära processerna vid
kalciumkarbo-natets dissociation kan vi åskådliggöra
förloppen med schematiska figurer (fig. 11).
På grund av de termiska svängningarna
bortgår från en given yta vid varje temperatur ett
visst bestämt antal C02-grupper per tidsenhet.
Delvis återbinds dessa vid ytan som
C03-grup-per och ett tillstånd utbildas som
karakteriseras av att ett visst antal syreatomer friläggs
per yt- och tidsenhet. Detta antal bestäms av
temperatur och tryck. Syre- och
kalciumatomer bildar dock ännu inget kalciumoxidskikt,
eftersom avståndet mellan Ca och O är
detsamma som i det ursprungliga karbonatgittret (fig.
11 upptill t.v.). De betecknas CaO* i formeln
CaC03?±Ca0* 4- C02 och uppstår slumpvis i
ett antal som växer med fallande tryck.
Tabell 1. Verkan av upphettning vid i 210°C av kalciumoxiden efter fullbordad bränning
Bränning
temperatur C02-tryck tid Efterupphettning C03- tid tryck [-Kristallvikt Dissociationsgrad Krympning-] {+Kristall- vikt Dissocia- tionsgrad Krymp- ning+} % Skenbar densitet g/cm’
°C mb h mb h mg %
710 1,33 2,0 980 2,0 31,5 43,8 6,9 1,88
810 1,33 2,0 980 2,0 22,6 44,0 7,0 1,89
810 1,33 2,0 980 2,5 28,3 43,4 7,3 1,91
810 1,33 2,0 980 2,0 21,1 43,8 8,9 2,01
810 1,33 2,0 980 2,0 27,9 43,7 6,2 1,84
810 1,33 2,0 980 2,0 30,1 44,1 8,9 2,00
810 13,3—2,7 2,5 2,7 1,0 21,3 44,1 6,7 1,87
910 133—6,65 1,5 980 1,0 44,1 40,3 6,3 1,84
910 400 2,0 980 2,0 22,4 43,3 6,9 1,88
910 266—6,65 1,7 6,65 1,0 31,1 42,6 6,3 1,85
910 133—6,65 1,3 6,65 0,7 43,8 42,5 5,2 1,78
910 133—6,65 1,8 6,65 1,5 47,7 42,0 5,4 1,80
Vid vissa försök sänktes trycket under bränningen; begynnelse- och sluttrycket har dä angivits.
104 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
