Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 6 - Bränd kalks struktur, av Rune Hedin - Nordiska storindustrier, av WS - Industrins investeringar minskar, av WS - Svensk järnhantering 1961, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kalciumkarbonatkristallen, minskas
dissocia-tionshastigheten för karbonatet i kristallens
inre partier. Upp till en temperatur av omkring
1 150°C kan en sådan minskning av
dissocia-tionshastigheten för de inre partierna i en
kar-bonatkristall blir så stor att de bildade
oxidstyckena kommer att bestå av en porös kärna
omgiven av ett tätt skal. Vid 1 200°C är på
grund av det höga jämviktstycket
dissociations-hastigheten vid en atmosfärs yttre tryck även
i de inre partierna tillräckligt stor för att ge
en alltigenom tät oxidstruktur.
Strukturstabiliseringen under brännprocessen
är en långsammare process än
koldioxidavgivningen. Sedan ett oxidstycke en gång
färdigbildats minskas dess porositet inte ytterligare
vid efterupphettning till högre temperatur. En
sådan ger upphov till omkristallisationer
varvid bildas avrundade partiklar, om gastrycket
är högt, men en bladig struktur, om gastrycket
är lågt. Omkristallisation sker även vid
disso-ciationstemperaturen.
Alla dessa fakta ger upplysning om hur
omständigheterna vid bränningen av rent
kalciumkarbonat påverkar oxidens struktur. Vid
praktisk kalkbränning tillkommer sedan
föroreningarnas inflytande som man också måste känna
till för att helt kunna bemästra
brännprocessen. Att bränna kalk är en enkel process, men
att i industriell skala bränna kalk av god och
jämn, förutbestämd kvalitet, är än i dag ett
obemästrat problem.
Nordiska storindustrier. Under 1960 hade 120
industriföretag i Norden en omsättning över 100
Mkr. mot 104 företag 1959. Av de 120 industrierna
är 72 svenska, 28 finländska, 11 norska och 9
danska. Det största industriföretaget i Norden är
fortfarande SKF-koncernen, som 1960 hade en
omsättning på 2 110 Mkr. Som tvåa följer Volvo med
t 470 Mkr. och sora trea Asea med 1 350 Mkr. På
fjärde plats ligger Kooperativa Förbundet (1 160
Mkr.) och på femte L M Ericsson (1 020 Mkr.), som
därmed har gått förbi LKAB (870 Mkr.).
Den största omsättningen av samtliga nordiska
industri- och handelsföretag har ett handelsföretag,
Danmarks Det Østasiatiske Kompagni, med 2 700
Mkr., följt av det svenska Kooperativa Förbundet
med 2 260 Mkr. (Ekonomen 1961 h. 20 s. 30—43). WS
Industrins investeringar minskar. Resultatet av
Kommerskollegiums höstenkät 1961 om industrins
investeringsplaner för 1962 visar, att investeringarna
beräknas sjunka från totalt sett 4 900 Mkr. under
1961 till 4 500 Mkr. under 1962. Efter en ökning av
löpande priser med 14 % under 1960 och med 17 %
under 1961 innebär den planerade siffran för 1962
en minskning med 8 % (tabell 1).
Enkäten, som genomfördes i oktober 1961, avsåg
investeringsverksamheten hos både privata, statliga
och kommunala företag inom den egentliga
industrin samt el-, gas- och vattenverk. Av de olika
industrigrupperna är det endast den kemisk-tekniska
industrin som planerar en ökning av sina
investeringar 1962.
Av investeringarna 1961 föll 2 400 Mkr. på
byggnader (inklusive bostäder) och 2 500 Mkr. på
maskiner och transportmedel, vilket innebar en ökning
Tabell 1. Investeringsutvecklingen 1961—1962 inom olika industrigrupper
1961 1962
Beräknad Förändring Planerad Förändring
investering 1960—1961 investering 1961—1962
Mkr. »/. Mkr. •/•
Gruvindustri .................. 124 — 9 120 — 3
Metall- och verkstadsindustri 1 652 + 19 1 561 — 6
Träindustri ................... 156 + 9 89 — 43
Massa- och pappersindustri
samt grafisk industri ........ 936 + 29 849 — 9
Textil- och sömnadsindustri .. 120 + 3 112 — 7
Kemisk-teknisk industri ..... 316 + 47 377 + 19
övrig industri ............... 468 + 5 408 — 13
Summa egentlig industri ..... 3 773 + 19 3 516 — 7
El-, gas- och vattenverk –– 1 117 + 9 966 — 13
Totalt 4 890 + 17 4 482 — 8
jämfört med föregående år med 12 och 21 %. Av de
för 1962 planerade investeringarna avser 2 100 Mkr.
byggnader och 2 400 Mkr. maskiner och
transportmedel, vilket betyder en minskning jämfört med
föregående år med 10 och 6 % (Index 1961 h. 8—10). WS
Svensk järnhantering 1961 (jfr Tekn. T. 1961 s.
1100).
Exporten av järnmalm steg 1961 från 19,8 Mt 1960
till 20,3 Mt 1961 och tackjärnsexporten från 44 000 t
till 71 000 t. Exporten av järnsvamp ökade från
26 000 till 28 000 t. Exporten av handelsfärdiga
stålprodukter inklusive ämnen gick upp med 109 000 t
från 531 000 till 640 000 t.
Importen av tackjärn minskade från 215 000 till
130 000 t och importen av smidesjärnsskrot från
302 000 till 166 000 t. Totalimporten av
handelsfärdiga stålprodukter minskade från 1 135 000 till
1 001 000 t, varav importen av grov- och
mediumplåt minskade från 365 000 till 306 000 t.
Produktionen av tackjärn gick upp från 1 518 000
till 1 761 000 t och framställningen av järnsvamp
från 141 000 till 156 000 t. Götstålsproduktionen (göt
pius stål för gjutgods) ökade från 3 218 000 till
3 557 000 t. Sammanlagda produktionen av
handelsfärdiga stålprodukter inklusive ämnen steg från
2 185 000 till 2 424 000 t eller med 239 000 t. De
redovisade produktionssiffrorna för 1961 har
påverkats av den nytillkomna produktionen vid
Oxelösunds Järnverk.
Tillförseln av handelsfärdiga stålprodukter
(produktion pius import minus export, utan hänsyn till
lagerförändringar) utgjorde 2 785 000 t mot 2 789 000
t år 1960.
Ugnskapaciteten för tackjärnstillverkning, som var
totalt 1 711 000 t i slutet av 1960, hade i slutet av
1961 ökats till 2 001 000 t. Kapaciteten hos
järnsvampugnarna hade stigit från 164 000 till 173 000 t.
Ugnskapaciteten i landet för ståltillverkning steg
från 3 538 000 t i slutet av 1960 till 3 964 000 t i
slutet av 1961.
Antalet arbetare sysselsatta inom järnhanteringen
var 52 000; ökningen från föregående år var 1 900.
Som allmänt omdöme om den svenska
järnhanteringen 1961 kan sägas, att sysselsättningen
försämrades under senare delen av året. Produktionen
kunde likväl hållas vid en i stort sett oförändrad nivå
tack vare den inneliggande orderstocken.
Orderingången har sedan tredje kvartalet 1961
tydligt avmattats. Orderbeläggningen är nu betydligt
lägre än för ett år sedan och fortsätter att minska,
vilket inger oro för sysselsättningen i fortsättningen.
Härtill kommer, att prisläget fortlöpande har
försämrats allt sedan 1960 på för järnhanteringen
vitala områden. WS
136 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
