Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 7 - Händelser - En originell ordförandeklubba - Universitetsbokhandeln - Femårsavtal om Svenska Träforskningsinstitutet - Akademikerinsamling för Afrikas studenter - Finskt ingenjörsemblem - Kurs »Teknisk information»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från resterna av de friktionspålar, på vilka den på
1000-talet uppförda Sancta Maria-kyrkan (ej mer
existerande) i Oslo hade grundats, helt i
överensstämmelse med moderna geotekniska principer om
kohesions- och friktionspålning,
Universitetsbokhandeln — adress Wenner-Gren
Center, Sveavägen 166, Stockholm VA, tel. 34 09 80
— en storbokhandel för teknisk, naturvetenskaplig
och medicinsk litteratur, invigdes den 3 februari
1962 av professor Hugo Theorell. Bokhandeln ägs
av Almqvist & Wicksell—Lindståhl AB, bakom
vilket står Almqvist & Wicksell Bokhandel AB och AB
Henrik Lindståhls Bokhandel, Stockholm. Chef för
bokhandeln är Gunnar Lindståhl; som chef för den
teknisk-vetenskapliga avdelningen fungerar Johan
Martensen.
Bokhandeln, som har 600 m2 golvyta, förfogar för
närvarande över 1 500 hyllmeter. Den säges vara
Skandinaviens största teknisk-vetenskapliga
bokhandel.
Femårsavtal om Svenska
Träforskningsinstitutet mellan staten och Stiftelsen Svensk
Träforskning föreligger nu i förslag av den ståtlige
utredaren, statssekreterare Harry Wikström (Tekn. T. 1961
s. 1183). Avtalet avses träda i kraft den 1 juli 1962,
förutsatt att regeringen godkänner det.
Forskningen skall intensifieras och verksamheten
utvidgas. Utgiftsramen på löne- och
omkostnadssidan ökas från 2 025 000 till 2 300 000 kr/år eller med
275 000 kr/år. Av ökningen skall stiftelsen svara för
83 000 kr. och staten för resten. Ökningen gäller
mest kvalitativa förbättringar, såsom utbyte av
lägre befattningshavare mot kvalificerade forskare,
löneförbättringar, ökade pensionskostnader m.m.
Avtalet berör inte centrallaboratorierna. Enligt
principerna för nuvarande och tidigare avtal skall
nämligen staten främst bidra till kostnaderna för
den grundläggande forskningen, medan industrin i
första hand skall svara för den tillämpade
forskningen. Industrins budgeterade kostnader för
centrallaboratorierna uppgår till 3 480 000 kr/år.
Akademikerinsamling för Afrikas studenter.
Sveriges Internationella Akademikerkommitté, som
är ett samarbetsorgan för Sveriges Akademikers
Centralorganisation (Saco) och Sveriges Förenade
Studentkårer (SFS), har startat en brett upplagd
insamlingskampanj, Akademikerhjälpen 1962, till
förmån för två konkreta hjälpprojekt, båda
inriktade på de studerande vid universitetet i Afrika. Vad
man närmast siktar till är att få ihop medel för
uppförande av dels en hälsovårdscentral, dels en
undervisningsbyggnad åt Afrikas studenter.
I Basutoland, Etiopien, Kongo, Bhodesia, Sudan
och Östafrika är möjligheterna för studenterna att
åtnjuta god eller någon hälsovård alls katastrofalt
små. Studenterna har ryckts ur en by- och
stammiljö för att omplanteras i västerländska
förhållanden, och de kommer till en miljö, där de utsätts
för nya sjukdomar och mentala konflikter. Då
studentantalet växer, blir förhållandena allt svårare.
Kostnaderna för uppförande och drift under ett år
av en hälsovårdscentral har beräknats till ca
600 000 kr.
Ett brännande och svårlöst problem för Afrikas
unga stater är, hur de i tillräckligt snabb takt skall
kunna utveckla sitt utbildningsväsen. Situationen vid
universitetet i Basutoland är betecknande för läget
av idag. Basutoland, den lilla enklaven på
sydafrikanskt territorium som står under engelsk
överhöghet och där den sydafrikanska raspolitiken inte kan
göra sig gällande, spelar en viktig roll som
tillflyktsort för färgade och vita studenter, som på grund av
situationen i Sydafrika inte haft tillträde till
universiteten där. Universitetet har 166 studenter men
kan inte ta emot en enda student till, förrän vissa
utvidgningar har kommit till stånd.
Undervisningslokaler måste byggas för den humanistiska
fakulteten, som för närvarande håller till i små trånga
hyddor. Fakultetens bibliotek på 30 000 band upptar
dyrbart utrymme i den naturvetenskapliga
fakultetsbyggnaden. Böckerna är nu endast delvis
tillgängliga för studenterna. Trots den kritiska
bostadssituationen för studenterna ger universitetet ändå
prioritetsrätt åt lösningen av problemet med
undervisningsutrymmet. Enligt de planer som utarbetats
fordras något mer än 400 000 kr. för att resa en
byggnad, som kan rymma den humanistiska
fakulteten för åtskilliga år framåt och som skulle
innehålla en föreläsningssal, vilken med mycket små
förändringar också kan tjäna som bibliotek.
I insamlingen deltar även danska och norska
akademiker, och World University Service står bakom
insamlingen. Bidrag insättes på postgiro 90 06 00,
"Akademikerhjälpen 1962", Sveriges Internationella
Akademikerkommitté, Stockholm.
Finskt ingenjörsemblem. I Finland har det
finskspråkiga förbundet av läroverksingenjörer,
Insinööri-liitto, utlyst en tävlan om ett emblem för
ingenjörer (icke för själva förbundet). Utöver de vanliga
mutter-, kugghjuls- och I-balksförslagen inkom 150
rent abstrakta förslag.
Bland de sistnämnda fann man även det förslag
"La échelle", som fick första pris, 100 000 fmk, och
som finns avbildat här. Del har till upphovsman
konstnären Olof Eriksson.
Kurs "Teknisk information" anordnas som en
nordisk internatkurs den 5—8 mars 1962 i Kungälv
av Svenska Teknologföreningen. Kursen är öppen
endast för särskilt inbjudna; på basis av de
erfarenheter den ger skall sedan liknande öppna
kurser anordnas i vart och ett av de nordiska länderna.
STF planerar en sådan öppen internatkurs den 24—
27 april 1962.
Kursen "Teknisk information" är avsedd att i
första hand skapa ett intresse för ingenjörens viktiga
roll som förmedlare av information om tekniska
problem. Den riktar sig sålunda företrädesvis till
ingenjörer i ansvarig ställning inom industri och
förvaltning.
I sitt dagliga arbete sysslar ingenjören-specialisten
med nyskapande av tekniskt vetande — såsom i
forskning och utvecklingsarbete — men också med
bearbetning och tillämpning av andra teknikers
insatser. I dessa uppgifter ingår ett givande och ett
tagande av teknisk information i många olika
former. Det gäller för specialisten att föra vidare de
resultat som han har kommit fram till, både till
andra specialister och till personer med annan
inriktning och bakgrund. En bättre förståelse för
denna informationsprocess är väsentlig, inte minst när
det blir fråga om att "översätta" från specialistens
språk till en framställning som skall vara begriplig
för personer med en annan begreppsvärld.
Olika arter av skriftlig och muntlig
framställningskonst kommer därför att utgöra tyngdpunkten i
kursens innehåll. Vidare ingår en översiktlig
behandling av den tekniska informationens olika former,
informationsvägar etc. både inom ett företag och i
samhället. Den roll som bibliotek, tekniska
upplysnings- och dokumentationscentraler spelar i dessa
sammanhang skall också belysas.
142 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
