Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 8 - Fastighetsbildningens roll i omdaningen av vår landsbygd, av Gerhard Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fastighetsbildningens roll i
omdaningen av vår landsbygd
Professor Gerhard Larsson, Stockholm
Även om man ser på något redan passerat och
sålunda har det historiska perspektivet, kan
det vara svårt att avgöra, vilken roll en viss
företeelse egentligen spelat. Det gäller inte
minst den ekonomiska historien. Officiella
källor är långt ifrån alltid trovärdiga, och även
kungliga ämbetsverk kan hänge sig åt ohejdad
Föredrag vid nim 6 den 9 juni 1961 i Stockholm.
Fig. 1.
Otillfredsställande fastighetsindelning i
skogsmark.
333.7 : 711.1
skönmålning. Så här skriver t.ex.
Lantmäteri-kontoret 1773 på tal om
storskiftesförfattningarna:
"Den nya författningen blev av landets
innebyggare med lika fägnad mottagen, som den
med begärlighet varit efterlängtad. De
jordägare, som hade nog utskillning att genast döma
om dess nytta, hade tävlat att få sina i byalag
belägna hemman i större skiften delade, och
dessas efterdöme lockade de enfaldigare att
därav hämta en fördel, som så ögonskenligen
låg för allas ögon. En myckenhet ägo- och
rågångsstrider blevo nu utredda och slutade, de
delade fälten med nya, städade och räta
häg-nader fredade, åkrarna dikades och brukades
över vanligheten. Ängsskötseln tilltog och man
såg med förundran hos den allra försumligaste
uppväckas en idoghet och flit, som inom kort
medelst den ymnigaste skörd blev i märklig
mån belönad."
Har man haft att göra med nutidens svenska
allmoge med dess ofta sunt grundade misstro
mot ingrepp uppifrån och enkannerligen
ingrepp som rör deras jordinnehav, har man
litet svårt att tro på denna allmänt positiva
inställning från deras sida under skiftenas
barndom. Andra vittnesbörd — väl även de
överdrivna —• finns, som talar sitt betydligt
mörkare språk om våldsamt motstånd och bönder,
som drevs från gård och grund av
skifteskostnader.
Skall man nu i efterhand summera intrycken
lär man dock få konstatera, att
fastighetsbildningen i skiftets form spelat en
genomgripande roll för vår landsbygds omvandling och att
dess inverkan i huvudsak förlöpt i positiv
riktning. Bykollektivets inflytande på gott och ont
bröts, och jordbruket frigjordes. Var och en
kunde efter skiftet fritt välja sin driftform och
nyodla sin mark utan att ta hänsyn till
grannarna. Han hade ofta fått efter den tidens
förhållanden stora och samlade åkerblock och
kunde inrikta sin arbetskraft på att intensifiera
och förstora företaget. 1800-talet blev en
uppodlings- och expansionsperiod utan like för
vårt jordbruk. Bebyggelsen förändrade också
karaktär. I medeltal 25—30 % av gårdarna
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 7 ][145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
